Pargaspolitiker oroade över att danaarvens förvaltning och pengar går förlorade – ledande tjänsteman ser ingen orsak till oro

Politiker som Yle Åboland talat med är oroade över att pengar som staden fått via danaarv, testamenten eller gåvor, och som idag förvaltas av Pargas stad går förlorade då välfärdsområdet tar över.

– Jag är oroad över att danaarvspengarna som hittills har kunnat användas för ändamål i Pargas nu vid årsskiftet går förlorade ifall välfärdsområdet tar över förvaltningen av pengarna, säger Carita Henriksson, SDP. Eftersom det är social- och hälsovårdsnämnden som har beslutat om hur majoriteten av pengarna som staden förvaltar används ser jag att risken är stor att de går förlorade.

Enligt Henriksson finns det inget beslut om vem som ska förvalta pengarna i framtiden och nu finns det en risk att pengarna som varit avsedda för ändamål i Pargas kanske används på andra håll i regionen i framtiden.

– Det skulle vara viktigt med ett beslut om att exempelvis stadsstyrelsen är den som förvaltar och beslutar om vilka ändamål pengarna används för i framtiden och dessutom meddela det till välfärdsområdet, säger Henriksson.

Nästan en miljon euro i potten

Vid årsskiftet 2020-2021 fanns det cirka 1,1 miljoner euro på Pargas stads konto dit danaarvspengar har kanaliserats. Den summan borde enligt uppgifter till Yle Åboland idag ligga på drygt 600 000 euro.

Ärendet diskuterades livligt på social- och hälsovårdsnämndens möte den 28 april och Samlingspartiets Eeva Bergman föreslog då en remittering av ärendet eftersom det finns saker som ännu bör diskuteras vad gäller danaarvet.

Henriksson stödde Bergmans förslag men efter omröstning där rösterna föll 7 mot 4 valde nämnden att fortsätta behandlingen och klubba igenom förslagen om hur danaarvsmedlen ska användas under åren 2022 till 2024.

Inom SFP, som har en majoritetsställning i stadens fullmäktige, har ärendet inte diskuterats i någon större utsträckning, men SFP-ledamoten Christer Friis säger till Yle Åboland att åtminstone han är oroad över vad som ska ske med pengarna.

Staden har utrett frågan och ser inget skäl till oro

Pargas stad har i augusti ifjol utrett vad som sker med testamenterade pengar och danaarv i samband med vårdreformen.

– Den nya social- och hälsovårdslagstiftningen tar inte och kan inte ta ställning till arv och gåvor som kommunerna tidigare har fått, säger ekonomichef Petra Palmroos vid Pargas stad. Vi har konsulterat Kommunförbundet och vår tolkning är att pengarna som Pargas har fått också ska användas här i framtiden.

Palmroos ser inget skäl till någon större oro kring detta eftersom staden i sin redogörelse till välfärdsområdet om vilka tillgångar som överförs dit meddelat att pengar som kommit från gåvor och arv förblir i stadens förvaltning.

Juridiken inte entydig och lämnar rum för tolkningar

Stadens utredningar till trots finns det situationer där juridiken inte är så entydig och lämnar rum för tolkning.

Kommunförbundets ledande jurist, Ida Sulin, har inte bekantat sig med beslutet som gjordes i social- och hälsovårdsnämnden i Pargas den 28 april, men säger till Yle Åboland att det finns situationer där det kan bli en tolkningsfråga kring vem som har rätt att använda pengar som staden fått genom gåvor, testamenten eller danaarv.

– Då det gäller entydiga testamenten där det är tydligt för vilken verksamhet pengarna ska användas så måste man från fall till fall avgöra om den verksamheten också i fortsättningen hör till kommunen eller välfärdsområdet, säger Sulin. Det finns inga generella sätt att tolka användningen av testamenterade pengar utan det måste avgöras från fall till fall.

Kommunförbundet har kontaktats av kommuner det senaste året eftersom det ibland kan vara oklart hur medel som härstammar från danaarv används nu och i framtiden.

– Då det gäller medel från danaarv som inte ska gå till ett speciellt ändamål är det upp till kommunen att rikta pengar till sådan verksamhet som man ansvarar för, säger Sulin. Men kommunen kan inte besluta om användningen ifall exempelvis välfärdsområdet ansvarar för den sortens verksamhet i framtiden.

Enligt Sulin kan kommunen då endast göra önskemål kring hur pengarna ska användas men i sista hand är det välfärdsområdet som bestämmer.

Har då social- och hälsovårdsnämnden i Pargas gjort rätt då man på sitt möte den 28 april tagit beslut om hur den här sortens medel ska användas under tidsperioden 2022 till 2024?

– Jag kan inte kommentera enskilda beslut eftersom jag inte sett vad man har tagit beslut om, säger Sulin. Det kommer naturligtvis att finnas kvar en del förebyggande hälsovård i kommunen och då kan kommunen naturligtvis ta beslut och rikta medel till den sortens verksamhet.

Ser du att det finns en risk att pengar som staden idag förvaltar nu måste flyttas över på välfärdsområdet?

– Det är upp till staden att avgöra, men ifall man beslutar om att dela ut pengar till sådan verksamhet som någon annan organisation ansvarar för, är det klart att de här medlen måste i så fall överföras till den andra organisationen.

De politiker som är oroade över hur det ska gå med danarvsmedlen i framtiden hade för avsikt att skicka in en rättelsesyrkan på det beslut som social- och hälsovårdsnämnden gjorde den 28 april.

Men i protokollet på Pargas stad sida står det nu att det i enlighet med den 136 paragrafen i kommunallagen inte får begäras en omprövning eller göras ett kommunalbesvär i frågor som gäller beredning eller verkställighet.

Kan politikerna alltså inte överklaga beslutet?

– Det är nog helt rätt eftersom det här är ett beredningsbeslut om hur något ska användas i framtiden, säger Sulin. Det är först då pengarna överförs till det ändamålet och blir ett beslut som det kan omprövas.

Enligt Sulin är det vanligt att principbeslut och riktlinjer enligt lagen inte kan överklagas och så är det också i det här fallet.