Italien fattar banbrytande beslut för kvinnors rättigheter: Lagligt att barn tar mammans efternamn

Den senaste tiden har flera steg tagits i arbetet för att garantera kvinnors rättigheter i Italien. Detta i ett land där ojämställdheten mellan män och kvinnor är påtaglig inom arbetslivet, hälsosektorn, utbildningssektorn, ekonomin och politiken.

Förra veckan fastslogs det att mammors efternamn ska bli lagliga. Författningsdomstolen slog då fast att nyfödda barn inte längre automatiskt ska tillskrivas faderns efternamn.

Fram tills nu har inte föräldrar i Italien kunnat ge enbart moderns efternamn till sina barn. Domstolsbeslutet innebär att föräldrar nu kan välja om deras nyfödda barn ska ha båda föräldrarnas efternamn, endast mammans efternamn eller pappans.

Författaren Monica Lanfranco var banbrytande och på sätt och vis initiativtagare till en omskrivning av lagen, som hållit faderns efternamn som obligatoriskt.

På 90-talet drev Lanfranco en utdragen, byråkratisk och kostsam kamp för att ge både hennes och hennes makes efternamn till sina egna barn.

Trettio år senare erkänns nu alltså rätten att ge moderns efternamn till barnen.

– Äntligen erkänns en civil rättighet som borde ha varit en självklarhet sedan länge, säger Monica Lanfranco.

Hon är själv enda barnet och ville att hennes söner skulle få namnet och på så vis kunna föra det vidare.

– Mina söner är idag 26 och 31 år gamla och ringde till mig och sade, kolla mamma nu blev det som du kämpade för, säger hon.

Då krävdes det tålamod, många dyra stämplar och en signatur från presidentpalatset innan de båda efternamnen kunde godkännas.

– Men det var det värt, säger Monica Lanfranco.

Våld mot kvinnor börjar bokföras

Samtidigt är våld mot kvinnor relativt utbrett i samhället – en av tre kvinnor uppger att de har utsatts – vilket i sin tur också påverkar kvinnors möjligheter att fullt ut leva ett fritt liv och få sina rättigheter tillgodosedda.

Förra veckan röstade det italienska parlamentet också igenom en lag som innebär att det ska föras statistik om våld mot kvinnor.

– Att få en lag om statistik på plats innebär att en milstolpe nås. Det är också av grundläggande betydelse för att förbättra inom områdena brottsbekämpning och förebyggande arbete mot våld mot kvinnor, säger Valeria Valente, ledamot i senaten för det Demokratiska partiet och initiativtagare till lagen.

Beslutet att föra statistik innebär att det kommer att upprättas en permanent databas, där statistik och uppgifter om våld mot kvinnor kommer att samlas. Det innebär vidare att det kommer att genomföras omfattande undersökningar om förekomsten av våld mot kvinnor vart tredje år.

– Det ska bidra till att kartlägga det både kulturella och strukturella fenomen som våld mot kvinnor är i Italien, säger senatorn Valeria Valente.

I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars i år släpptes officiella uppgifter om att antalet femicid, det vill säga mord på kvinnor just för att de är kvinnor, ligger strax över hundra mord per år.

Majoriteten av kvinnorna dödas av sin partner eller ex partner. Antalet mord på kvinnor minskade något 2021 från åren innan, däremot ökade de brott som ryms inom brottskategorin grov kvinnofridskränkning och som innebär upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott av en närstående eller tidigare närstående person.

– Genom att till exempel alla mord på kvinnor och alla fall av upprepade våldsbrott mot kvinnor dokumenteras, kommer det finnas underlag för politikerna att agera på ett mer effektivt sätt för att förebygga de här typerna av brott, säger Linda Laura Sabbadini, enhetschef på Istat, motsvarande Statistiskcentralen, och pionjär inom området jämställdhetsstatistik, som länge förespråkat en sådan här lag.

– Systematisk inhämtning av information inom området kan också användas i kampanjer för att sprida kunskap om frågan i samhället i stort, tillägger hon.

Våld mot kvinnor är en mycket komplex samhällsfråga att lösa och enligt Sabbadini har just dokumentering och statistik av brott mot kvinnor under årtionden framförts vara en förutsättning för att kunna bekämpa våld mot kvinnor.

Både Sabbadini och Valente lyfter även att Istanbulkonventionen, som är det första juridiskt bindande regionala instrumentet om våld mot kvinnor i Europa och som Italien har ratificerat, ålägger staterna att systematiskt dokumentera våld mot kvinnor.

Syftet med den nya statistiklagen är också att den ska bidra till ett tätare samarbete mellan olika berörda ministerier, antivåldscentrum, skyddade boenden och sjukvården för att de tillsammans ska kunna få fram de bästa åtgärderna mot våld mot kvinnor, men också för att de ska kunna arbeta preventivt för att undvika att våldet eskalerar och leder till femicid samt stötta de kvinnor som utsätts för våldsbrott.

I den nya statistiken ska det framkomma vem förövaren är och vilken typ av våld det handlar om – fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld – samt om det finns barn inblandade.