Så stadigt sitter Putin vid makten – rykten om kupper grundar sig på svaga fakta

Kriget i Ukraina har sannolikt skapat missnöje i Kreml, men hittills har Putins inre krets visat upp bred enighet. Putins regim har tills vidare visat sig vara stabil, men på längre sikt finns det hot mot presidenten.

Sedan början av Rysslands stora invasion av Ukraina för tio veckor sedan har det gått rykten om utrensningar, maktkamper och till och med kupplaner i Moskva.

Forskaren Fabian Burkhardt vid Leibniz institut för Öst- och Sydösteuropastudier IOS varnar för att långt gående tolkningar av de här rapporterna ofta kan leda till önsketänkande.

Krig brukar ofta avslöja sprickor i auktoritära regimer, men hittills har sprickorna i Putins krets varit små.

Burkhardt understryker att Putinregimen hittills visat sig vara stabil och att det hittills trots kriget inte inträffat några betydande avhopp eller utrensningar inom Putins närmaste krets.

‒ Det är logiskt att göra den här sortens antaganden. Men kriget har pågått i över två månader och jag anser att bevisen på att det skulle pågå betydelsefulla omvälvningar eller ommöbleringar inom eliten är tunna, säger Burkhardt.

Kuppsäkrat system

Överhuvudtaget har Putins maktstruktur hittills varit stabil – trots rykten om en rad olika kupplaner.

‒ Under de senaste årtiondena och åren har Putin lyckats med att göra sin regim kuppsäker. Jag anser att det iakttagandet fortfarande håller, Burkhardt.

Putin har splittrat den ryska staten mellan olika enheter som har begränsad kontakt med varandra. För att ha förutsättningar att lyckas måste en eventuell kupp grunda sig på samarbete mellan flera av de här enheterna och grupperna.

Eftersom de olika säkerhetsmyndigheterna och andra myndigheter också övervakar varandra är alla kupplaner mycket riskfyllda. En framgångsrik kupp kräver också samarbete med civila politiker.

‒ Du kan genomföra en kupp, men vad gör du sedan? Du behöver någon form av politisk legitimitet. Det betyder att du måste alliera dig med Rysslands premiärminister Michail Misjustin eller någon annan högt uppsatt politiker.

Putin skyddas också av ett stort garde, som lyder direkt under presidenten. Gardet kontrollerar också kommunikationslederna från Kreml, vilket ytterligare minskar sannolikheten för en framgångsrik kupp.

‒ De här kuppryktena säger mer om den informationsmiljö vi befinner oss i än om vad som pågår i Ryssland. Det är delvis önsketänkande i väst eller bland ukrainare som naturligtvis vill se inre stridigheter i Ryssland och ett slut på kriget.

‒ Sedan har vi också vad som kunde kallas för konspirationsteoretiker som har stor publik på sociala medier. De sprider ofta rykten eller spekulerar kring kupper för att skapa innehåll och få uppmärksamhet och klick, säger Burkhardt.

Putins hälsa vacklar ‒ kanske

Kreml är stabilt i dag, men trots det finns en rad hot i framtiden. Det största av dem är presidentens hälsa.

‒ Putin blir äldre liksom den inre kretsen kring honom. De är alla nu kring 70, rätt gamla alltså. I alla fall den inre cirkeln börjar ha geriatokratiska (drag av äldrestyre) drag. Det betyder att autokratens (Putins) hälsa blir en fråga om nationell säkerhet, säger Burkhardt.

Han tillägger att en naturlig död är det mest sannolika scenariot för ett ledarbyte i Ryssland. Därför är det motiverat av följa med rykten om Putins hälsa. Enligt spekulationerna kan presidenten lida av Parkinsons-sjukdom eller cancer.

De flesta av de här ryktena lider av samma problem som kuppryktena. Men Burkhardt nämner en rapport som är mer trovärdig. Webbplatsen Proekt Media, som arbetar med undersökande journalistik, publicerade nyligen en lång utredning om Putins hälsa.

Enligt artikeln har fler och fler läkare följt med Putins hälsa under de senaste åren. Undersökningen grundar sig på dokument från kliniker i Ryssland.

‒ De visar att Putin under de senaste åren ofta haft en specialist på sköldkörtelcancer i sitt följe. Det tyder på att han lider av den här sjukdomen. Det är en sjukdom som man kan leva med en längre tid, säger Burkhardt.

Beslut leder till splittring

Det har spekulerats att Vladimir Putin kommer att använda sitt tal på segerdagen den 9 maj för att förklara krig mot Ukraina och mobilisera den ryska ekonomin för krig.

Det skulle ändå vara en enorm risktagning från Putins sida. Även om Putins inre cirkel domineras av hökar så har presidenten hittills låtit mer moderata aktörer driva den ekonomiska politiken. De har, i alla fall tillfälligt, lyckats stabilisera ekonomin trots västsanktionerna.

De har också övertygat presidenten att inte övergå till en mobiliseringsekonomi.

Burkhardt säger att det betyder att den ekonomiska politiken nu är krisläge men inte i krigsläge.

‒ Om han utlyser krig under dagarna kring segerdagen med en mobilisering skulle det gå emot de moderata politikernas syn på hur landet ska styras. Det kunde i sin tur leda till en helt ny och mycket mer storskalig dynamik inom eliten.

‒ Därför anser jag att det skulle vara mycket riskfyllt, även om det är tydligt att den ryska militären behöver mer utrustning och soldater om de vill uppnå några resultat i Ukraina eller ens i Donbass, säger Burkhardt.

Därför verkar det inte logiskt att fatta ett mobiliseringsbeslut, men Putin har fattat överraskande beslut också tidigare.

När bollen väl är i rullning kan det gå fort

Det har sagts att autokratier är stabila tills de inte längre är det. Eftersom hela systemet är centrerat kring en ledare kan ett så kallat Ceauşescu-ögonblick, det vill ögonblicket då en ledare plötsligt inser att han kommer att störtas, aldrig uteslutas.

Eftersom Putinstyret grundar sig på att alla centrala beslutsfattare offentligt uttrycker sitt stöd för alla beslut – så är det svårt att avgöra vad nyckelbeslutsfattarna egentligen tänker och tycker.

Om sanktionerna slår hårdare mot den ryska ekonomin än väntat, Putin väljer att inleda en full mobilisering eller om Ryssland lider katastrofala nederlag i Ukraina kan följderna bli svårhanterliga.

‒ Normalt brukar den här sortens styren visa upp långa perioder av stabilitet, men när bollen en gång är i rullning kan saker hända snabbt, säger Burkhardt.

Han tillägger att det ofta är fråga om kaskader av avhopp från eliten.

‒ För tillfället är vi inte där. Men när vi ser det kommer vi att inse att den här processen har börjat. Men jag tror inte att vi är vid den punkten nu.