Bristfällig sortering är pengar rakt ner i soptunnan – en massa bra mat ligger bland det brännbara avfallet, visar stickprov
På Toppå avfallsscentral undersöker man soppåsar för att få information om hur sorteringen fungerar. Osäkerhet kan vara en orsak till att man sorterar fel och Sydvästra Finlands avfallscentral vill hjälpa konsumenten att sortera.
Majoriteten av soppåsarna för brännbart avfall från hushåll i sydvästra Finland åker direkt till förbränning. På Toppå avfallscentral rotar projektarbetare igenom en del av påsarna, innan avfallet bränns.
Genom att ta stickprov på soppåsarna får avfallsbolaget viktig information om hur bra konsumenterna är på att sortera avfall.
– Vi gör det delvis för egen nytta, på det här viset får vi se hur sorteringen fungerar. Samtidigt är det för statistiken, både regionalt och nationellt, säger Mikaela Sundqvist som är avfallsrådgivare på Sydvästra Finlands avfallsservice.
Informationen förmedlas också till regionens ekokraftverk, Lounavoima, dit det brännbara avfallet skickas. Så här får kraftverket veta vad avfallet de hanterar innehåller.
Avfall i 37 olika kategorier
Det är ett smutsigt arbete att gå igenom innehållet i soppåsar och det kan vara svårt att urskilja vad det som finns i påsarna en gång har varit. Till exempel matrester och tygstycken kan se lika ut då de legat länge i påsen.
Det finns så mycket nytt man borde sortera och då vet konsumenten kanske inte om de gör rätt eller fel.
Mikaela Sundqvist, avfallsrådgivare
De erfarna projektarbetarna klarar ändå av att sortera innehållet i soppåsarna effektivt.
– Det finns inget annat sätt än att gå igenom soporna. Det finns ingen robot som klarar av det här jobbet.
En rapport om vad soppåsarna i sydvästra Finland innehåller görs vartannat år. Projektarbetarna sorterar 37 olika slag av avfall då de går igenom soppåsarna.
Så detaljerat förväntas inte konsumenten sortera sitt hushållsavfall, utan en stor del av kategorierna är till för avfallscentralens eget intresse.
I år studerar man exempelvis för första gången hur coronaavfall sorteras, det vill säga munskydd och coronavirustest.
Matsvinn är ett problem som pågått länge
Under en längre tid har stora mängder bioavfall påträffats i soppåsarna för brännbart avfall.
Ungefär en tredjedel av det som slängs som brännbart avfall borde egentligen sorteras som bioavfall. En stor del är matsvinn, det vill säga mat som har varit ätbar, men slängts.
Denna trend tycker Mikaela Sundqvist är mycket tråkig.
– Det har stor inverkan på miljön och klimatet, men också på hushållets ekonomi. För det är ju att kasta bort pengar.
Orsakerna till att konsumenterna sorterar fel kan vara att de inte bryr sig eller orkar sortera. Men enligt Sundqvist kan det också bero på att konsumenten helt enkelt är osäker på hur man ska sortera sitt avfall.
– Det finns så mycket nytt man borde sortera och då vet konsumenten kanske inte om de gör rätt eller fel. Därför finns det jättebra sorteringsinstruktioner.
Sundqvist påminner om att man alltid ska följa de egna, regionala anvisningarna för hur man sorterar avfall. Det kan finnas skillnader, eftersom soporna hanteras olika i olika regioner.
Man är oersättlig när det gäller sortering av avfall.
Mikaela Sundqvist, avfallsrådgivare
I Helsingforsregionen kan man exempelvis sortera mull som bioavfall eftersom bioavfallet komposteras, medan man i sydvästra Finland ska sortera mull som brännbart avfall eftersom bioavfallet transporteras till biogasanläggningen.
Sortering på vars och ens ansvar
Avfall ska sorteras för att man ska kunna ta till vara det som går att återanvända, från det som inte kan användas på nytt.
Det är viktigt eftersom människan förbrukar mer än vad jorden klarar av att producera, säger Mikaela Sundqvist.
– Vi har också en massa material som är icke-förnybara, till exempel malmer. Om vi inte sätter dem i cirkulation, tar de slut i något skede.
Enligt Sundqvist är det också en ekonomisk fråga att återanvända material. Lagstiftning om hur vi sorterar finns till för att värna om att klimatet.
Sundqvist betonar att avfallssorteringen ligger på vars och ens ansvar.
– Ingen maskin kan ersätta människan där hemma. Man är oersättlig när det gäller sortering av avfall.
