Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Piffen gjorde det omöjliga och slog "bedrövligt" TPS på bortaplan – chefstränaren Strömborg störtlycklig: "Den största segern i föreningens historia"

Uppdaterad 09.05.2022 22:25.
TPS - PIF
Bildtext Stefan Strömborg jublar efter ett Pargasmål.
Bild: Arash Matin / Yle

Mäktiga TPS mot lilla PIF på Kuppis fotbollsstadion. Det skulle väl bara sluta på ett sätt? Den här gången åkte poängen bort längs med Skärgårdsvägen. Bedrövligt, summerar Kasper Hämäläinen för Yle Sporten.

Piffenspelarna jublade, firade och sprang fram till fansen som tagit över den ena ändan av huvudläktaren på Kuppis fotbollsstadion.

"Piffen, Piffen, Piffen" ekade ut över det rätt slitna naturgräset samtidigt som spelarna ivrigt tackade anhängarna för deras stöd.

TPS - PIF
Bildtext Piffen tackar sina fans efter segern.
Bild: Arash Matin / Yle

I den andra ändan?

"Skäms!"

"Ut med Tintin!"

De svartvita anhängarna hade tappat humöret redan innan Piffen spikade till 2–0. Det här var en match hemmalaget skulle ta. Det här skulle vara lätta tre poäng.

Då vågade spelarna inte ens gå fram till de egna anhängarna för att tacka dem.

Kyliga avslut på få chanser

Det var Gezim Voca som satte in 1–0 i den 69:e minuten efter att han själv kapats alldeles vid kanten av straffområdet. Lagkaptenen var klinisk med sin frispark och satte in målet som skulle stå som segermål.

Jublet i Pargasändan på läktaren blev totalt bara fyra minuter senare då Matias Lahti knorrade in 2–0 från distans efter slarv av TPS-försvaret.

TPS - PIF
Bildtext TPS lyckades skapa chanser, men Piffen spelade uppoffrande i försvaret.
Bild: Arash Matin / Yle

Och Åbolaget tappade konceptet fullständigt.

Den mest talande sekvensen för TPS jakt på ens en reducering var de bisarra scenerna som utspelade sig i den 85:e minuten då Olli Jakonen fick bollen helt ledig i straffområdet, men slutade spela. Han visste antagligen att han stod i offside, men linjedomaren hade inte flaggan uppe.

TPS-fansen buade högljutt. Och merparten av åskådarna tyckte att det senast nu var dags att börja röra sig hemåt.

"Vi ville mera i dag – välförtjänt seger"

Stefan Strömborg var däremot nöjd. Piffens tränare kunde inte sluta le då han bänkade sig i pressutrymmet efter matchen.

– Det här är föreningens största seger någonsin. Det får ni alla gärna skriva, säger han med eftertryck.

Det går faktiskt inte att skriva ett finare manuskript för Pargas IF fotbolls resa. Från trean till ettan – och att bortaslå seriens gigant och tillika lokalrival på bortaplan.

– Jag är gladast för att kunna ge det här åt alla som sliter för föreningen utan att få betalt för det. Vi har oerhört många som jobbar för att allt ska gå runt utan att få något tillbaka, säger han.

Piffen vann faktiskt matchen både mentalt och taktiskt. Det medger såväl Strömborg som TPS Jonatan Johansson och Kasper Hämäläinen.

TPS - PIF
Bildtext Stefan Strömborg var milt sagt nöjd efter segern.
Bild: Arash Matin / Yle

– Vi fick matchen dit vi ville ha den. Vi ville mera i dag. Det här var välförtjänt, faktiskt, säger Strömborg.

– Vi visste att de kommer att försvara organiserat och slå långa bollar – vilket de gjorde. Fram till deras mål skötte vi jobbet hyfsat, vi hade chanser och bollinnehav. Men man måste ta vara på sina chanser. Det första målet blev väldigt avgörande, säger TPS-kollegan Johansson.

– Vi var nog bedrövliga nästan hela matchen. Vi var inte redo ... det kändes som att energin stannade i omklädningsrummet. Vi kommer inte igång, Piffen vinner dueller och tar över matchen, analyserar Hämäläinen.

Varför stannar energin i omklädningsrummet?

– Det är den stora frågan. Det är svårt att säga, svarar veterananfallaren, uppenbart besviken.

Mindre kärt återseende

För Jonatan Johansson handlade det om den första matchen mot hans tidigare fostrarförening. Men det vägde inte värst tungt, intygar han.

– Jag har spelat mot många gamla föreningar. Det är spelarna på plan som spelar, mina tidigare föreningar har inte så stor betydelse, säger "Tintin" lugnt.

Sättet spelarna reagerade på är han inte nöjd med alls. Dels sättet som hans mannar kom in i matchen, dels hur ryggraden verkade knäckas totalt redan efter det första baklängesmålet.

– Jag är lite besviken på hur vi reagerar, faktiskt. Det blev oorganiserat och släpper in ett mål till efter ett misstag. Det fanns 20 minuter kvar då vi släppte in det första. Vi blev lite chockade och sen går det som det går. Men sådan är fotbollen ibland, man måste leva med både det goda och det onda.

TPS - PIF
Bildtext Jonatan Johansson delar ut instruktioner åt Olli Jakonen.
Bild: Arash Matin / Yle

Det positiva är ändå att TPS gjort en hyfsat bra säsong så här långt. Och med tanke på att målet fortfarande är att kliva upp till ligan är förlusten mot Piffen eventuellt mer än något annat en väckarklocka.

– Så klart är det en. För att vinna en fotbollsmatch så krävs det ganska mycket. Alla måste ge allt. Vi kämpar minsann, men bollarna studsar åt Piffen. Nu måste vi titta på matchen på nytt för att få svaret på varför det går så. Vi spelar inte vårt eget spel, säger Hämäläinen.

Du har själv spelat i snäppet större derbymatcher också, till exempel då Legia Warszawa och Lech Poznan möts är allt lite större både på gott och ont. Hur måste man som spelare gå in i sådana här matcher där intensiteten skruvas upp?

– Man måste behålla lugnet. Men jag vet att vi kan spela fotboll. Därför känns det extra tungt. Vi gjorde det inte i dag. Det gör mig lite arg. Nu måste vi snacka ihop oss och göra grundsakerna på samma sätt vi gjort innan.

Revansch på Pajbacka?

Piffen tänker däremot använda segern på måndagskvällen som tändvätska.

– Men visst ska vi njuta av det här också, suga på karamellen åtminstone i dag, säger Strömborg och ler, om möjligt, ännu bredare innan han tillägger:

– Men när nästa match kommer måste vi på rätt vis tackla den här segern och fortsätta med samma ödmjukhet som vi hade i dag. Det räcker inte med glada miner och att slå sig på bröstet. Det är så här vi vill agera på fotbollsplanen. Vi vill fortsätta med de här bragderna.

Nästa gång lagen möts är det på Pajbacka i Pargas. Även om Johansson vägrar medge att det skulle ha varit speciellt att ställas mot Pargaslaget i Kuppis går han med på att det eventuellt kan bli lite känslosamt sen.

– Kanske, det får vi se sen, säger han och ler lite.

Revanschsug finns det åtminstone?

– Definitivt.