Staten har lagt beslag på oligarkens hus i Lappvik – byborna hoppas på en nystart för området
Oligarken Rotenbergs egendom på Hangö udd har frysts av myndigheterna. Vad som nu händer med de två flervåningshusen på Hamngatan i Lappvik är ännu oklart.
– Här i husets källare fanns världens bästa mangel, den var helt fantastisk!
Aila Pääkkö, Lappvikbo sedan 1970-talet, vet vad hon talar om där vi står utanför flervåningshusen på Hamngatan i Lappvik. Hon är också Hangös första kvinnliga fullmäktigeordförande.
Hamnvägens hus finns på allmänhetens karta efter att invånarna i vintras hamnade i kläm då västvärldens sanktioner slog till mot husbolaget som ägs av den ryske oligarken Boris Rotenberg. Rotenberg har dubbelt medborgarskap och har därför fått äga finskregistrerade aktiebolag.
Aila Pääkkö bodde i det ena huset från 1975 till 1978.
– Jag önskar att de här husen kunde renoveras. Redan då vi bodde där var bostädernas planlösning väldigt modern och praktisk. Den håller ännu i dag, säger hon.
Även om husen utvändigt börjar vara aningen slitna och det finns större grundläggande reparationer som inte gjorts sedan de byggdes på 1960-talet, så säger Pääkkö att de är bland de mest gedigna hus som byggts i Lappvik.
Hon är en av många finskspråkiga som flyttade tlll den lilla svenskspråkiga byn när Hangö industrialiserades.
Unga familjer levde loppan
Jukka Kaartinen är en annan Lappvikbo som kan berätta om husens tidiga år. Han flyttade till Hangö efter att ha fått jobb på stålverket år 1970. Han har aldrig bott i just de här husen, men enligt honom spelade de en central roll i byns utveckling.
– De byggdes av fabriken för att erbjuda boende åt folk som flyttade till Lappvik från andra delar av landet för att jobba i masugnen på stålverket. På den tiden fanns det inte tillräckligt med lokal arbetskraft att tillgå, så inflyttningen blev svaret på efterfrågan, förklarar han.
De som flyttade till byn var unga människor, unga familjer. Kaartinen säger att husen fick rykte om sig att där ibland gick lite vilt till.
– Men man måste komma ihåg att det handlade om unga människor som hade roligt och kom samman och höll i gång, säger han.
Han säger att det är lite sorgligt att husen fått ett så skamfilat rykte som hängt med under generationer. Bland vissa inflyttade dröjde visserligen en känsla av rotlöshet kvar, men i dag är de som bor i husen ofta äldre personer och Kaartinen säger att området är förhållandevis lugnt.
– Personligen har jag alltid trivts i Lappvik, det är ett naturskönt lugnt ställe, en plats jag skulle kunna tänka mig att flytta till igen, om möjligheten uppenbarade sig.
Utsökningsverket har frusit tillgångar
Det var i vintras som det blev klart att de ekonomiska sanktionerna mot husbolagets ägare slog till så att invånarna plötsligt inte kunde betala sin hyra.
Husens ägare, eller någon annan ansvarsperson som en disponent, lyste med sin frånvaro.
För att trygga de boendes liv och hälsa trädde staden in ett par veckor senare och tog över elavtalet och sophanteringsavtalet då det inte fanns någon som betalade husbolagets löpande kostnader.
Den 9.5 rapporterar tidningen Helsingin Sanomat att Utsökningsverket frusit oligarken Rotenbergs finska tillgångar.
Bland den egendom som staten frusit hör förutom husbolaget Asunto Oy Lappohjan Kerrostalot, även fastigheten där den lyxrenoverade representationsbostaden Vita Villan jämte strandbastu och ett radhus i Tvärminne finns.
Nytt scenario
– Nu vet jag inte riktigt vad den korrekta termen är, men de har beslagtagit aktierna i bolaget för husen i Lappvik, bekräftar Hangös stadsdirektör Denis Strandell som talat med Utsökningsverket.
Enligt Strandell bor det ännu folk i husen och han kan inte på rak arm säga vad som händer med dem eftersom ingen riktigt vet vad husens framtida öde är.
– Det var väl ännu oklart vad det kan få för implikationer, eller möjligheter, på det problem som vi blivit tvungna att tackla.
Han konstaterar att det också är första gången i Utsökningsverkets 100-åriga historia de ställts inför någonting liknande.
Tillsvidare fortsätter staden betala för att folk skall kunna bo kvar tills de hittar ett nytt boende.
Strandell hoppas i alla fall på att Utsökningsverket bland sina paragrafer snabbt skall hitta ett lagligt sätt att gå vidare.
Hoppas ännu på en bra lösning
För två år sedan bjöds husen, enligt Aila Pääkkö, till försäljning åt staden.
Men beslutsfattarna, med undantag av henne, var inte intresserade. Om de nu kommer ut på marknaden eller vad som händer med dem, vågar Pääkkö inte sia om.
Under den förra flyktingkrisen år 2015 hyste staden också in flyktingar i husen, men också flyktingfrågan med anledning av Ukrainakrisen är något av ett oskrivet blad i Hangö för tillfället.
– Jag önskar att de skulle kunna hämta nytt liv till Lappvik, här är bra att bo. Helt annat än på 1970-talet.
En tredje Lappvikbo, Markus Leiman som flyttade till grannskapet år 2009, håller med om att husen förtjänar en ny ägare som tar hand om dem.
– Borishusen, kallades de här i byn. Men som man kan se har de fått förfalla de senaste åren, vilket är synd.
Själv gör han sig mera sällan ärenden till husen, utom då han vill träna i det gym som finns i A-husets källare.
Men han tycker det är synd att Lappvik oftast figurerar i media då det hänt något negativt, som fabriksnedläggningar eller problem med oligarkhusen.
– Här händer mycket annat som är bra och det är lugnt och fint att bo här, sammanfattar han.
Lappvikbor kunde aldrig tro att två vanliga flervåningshus mitt i byn skulle beslagtas av staten som en följd av sanktioner
Artikeln uppdaterades 12.5 kl 13.40 med ljudklippet.