Forskare: EU:s enkla svar på folkvandringen är farliga

EU:s försök att få Turkiet att ta ansvar över flyktingarna från Syrien kan bli direkt förödande på lång sikt. Avtalet med Turkiet kan förlänga den humanitära krisen, vilket leder till social oro på helt nya nivåer.

- Våra politikers svar på folkvandringarna skapar konflikter, i stället för att lösa dem, säger Heaven Crawley, professor i internationell migration vid universitetet i Coventry.

Crawley har varit på den grekiska ön Lesbos under flera veckor den här hösten och har sett krisen från första parkett. Hon leder ett stort forskningsprojekt som utreder bakgrunden, erfarenheterna och de ambitioner de personer har som nu strömmar till Turkiet, Grekland, Italien och Malta.

Hon är mycket kritisk till EUs sätt att hantera de 650 000 syrier som har riskerat sina och sina barns liv för att ta sig från Turkiet till Grekland.

- Det våra ledare gör, som avtalet att få Turkiet att stänga vägarna till Europa, är inte ett bra sätt göra politik.

Turkiet får pengar och mindre strikta visumkrav för medborgare som vill resa till Europa, men kraven som ställs på landet är mycket små.

- Om du är från Syrien, Afghanistan eller Irak kan du aldrig få flyktingstatus i Turkiet eftersom turkisk lag bara ger flyktingstatus åt européer, säger Crawley. De kallas gäster i stället och kommer också fortsättningsvis att vara gäster.

Flyktinglägren hopplösa miljöer

- Det avtal EU och Turkiet nu förhandlar om ger inte syrierna rätt att jobba, eller tillgång till utbildning och hälsovård utanför flyktinglägren.

Syrierna kan inte heller vänta sig att så småningom få turkiskt medborgarskap eftersom avtalet inte ställer några krav på att Turkiet ändrar sina immigrationslagar.

- Det finns ingenting där som ger de syriska flyktingarna hopp, snarare tvärtom. Redan nu saknas skolor för flyktingbarnen och jag har träffat föräldrar vars barn har dött eftersom de inte hade rätt till korrekt vård.

De syriska så kallade gästerna har inte heller rätt att jobba, vilket gör dem utsatta om de ändå försöker försörja sig själva utanför lägren.

- Att EU ger Turkiet tre miljarder euro per år, samtidigt som Turkiet tvingas ta emot ytterligare hundratusentals nya flyktingar till de två miljoner som redan finns där kan fungera på kort sikt, men bara om kriget i Syrien tar slut snart, menar Crawley. Permanenta flyktingläger i Turkiet är bubblor som inte kommer att hålla, flyktingarna kommer att fortsätta komma till Europa.

Syrien blir som Afghanistan?

Den turkiske professorn i fredsbyggande och konfliktlösning, Alpaslan Özerdem är inne på samma linje som professor Crawley.

- Om vi tänker oss att kriget i Syrien fortsätter och landet blir det nya Afghanistan med krig som pågår under de följande 20 åren, då blir läget ytterst kritiskt för både Turkiet och Europa. Då kommer vi att se en kontinuerlig förflyttning av hundratusentals eller miljoner mänskor först till Turkiet, men många når till slut också Europa.

Enligt Özerdem, som är biträdande chef på Centret för tillit, fred och sociala studier i Coventry, leder en sådan utveckling till social oro på en skala vi inte är vana vid.

EUs avtal med Turkiet kan alltså indirekt leda till att Turkiet dras in i kriget i Syrien på samma sätt som de fyra miljoner afghanska flyktingarna i Pakistan gjorde att Pakistan blev en integrerad del av kriget i Afghanistan.

- Det värsta som kan hända är att kriget tillåts fortsätta och att våra ledare inte klarar av att hitta vettiga lösningar på den pågående humanitära krisen.

Lösningen är att genast få igång seriösa förhandlingar om Syrien, förhandlingar där också Assads regim deltar. Det måste ske innan Syrien blir som Afghanistan.

- Vi måste också ta itu med IS. Gör vi inte det på ett starkt och beslutsamt sätt uppmanar vi dem till fler liknande attacker som dem vi nu har upplevt i Ankara, Beirut och Paris. Frankrikes president Francois Hollande har lovat att agera och vi får se hur det går.

EU väljer att dra sig undan

Den sydafrikanske experten på strategisk konfliktförändring Richard Smith tycker att EU:s avtal med Turkiet är intressant för att det visar att i synnerhet Tyskland vill dra sig undan sitt ansvar.

Men det är en misslyckad strategi.

- På sikt blir effekten snarare att vi skapar ännu mer social oro i regionen med explosiva situationer, våld och terrorism som följd. Det går inte att isolera sig från det.

Smith har spenderat det mesta av sin tid i Burma och Turkiet på sistone, men har också besökt Syrien.

- Förutsättningarna för fred i Syrien är ännu små eftersom civilsamhället har slagits i spillror och mycket långsamt försöker växa fram igen. I Burma finns det idag nätverk på alla nivåer i samhället där olika grupper kan diskutera med varandra och därför går utvecklingen där snabbt i rätt riktning.

Det är just det Smith konkret jobbar med, att engagera olika grupper inom samhällen till dialog och förhandlingar. Det finns överraskande många mänskor i Syrien som är villiga att förhandla för att lösa problemen både på lokal och nationell nivå, menar han.

Politikerna blinda för det oundvikliga

- När förhållandena i ett krig blir tillräckligt farliga börjar mänskor röra på sig. Det är oundvikligt att krig leder till folkvandringar säger Smith,

Han är mycket kritisk mot Västvärldens desperata försök att förhindra att flyktingar och andra kommer till exempel till USA eller Europa.

- Det är ett stort problem eftersom det ger en bild av att dagens ojämlikhet går att upprätthålla, trots att det inte kommer att gå, säger Smith, så vi lurar oss själva. Det skapar också stor frustration och ilska bland dem vi stänger ute.

Det är bland sådana här arga och frustrerade populationer som grupper som tar till våld föds.

- Politikerna måste våga se helhetsbilden också när de beaktar folkopinionen, menar Smith.

Han påpekar att även om vi hör många främlingsfientliga röster med väldigt tydliga krav på att bygga murar runt Europa, verkar det finnas ännu fler som säger att vi måste göra mer för att hjälpa och att vi måste öppna våra dörrar.

Ett steg bakåt blir flera steg framåt

Enligt Smith är den viktigaste frågan för våra ledare hur kriget i Syrien ska stoppas.

- EU måste jobba för att få alla parter till förhandlingsbordet, på två nivåer. Den interna syriska krisen mellan Assad och olika oppositionella grupper ska lösas utan utomstående inblandning. Dessutom borde USA och andra länder sluta favorisera egna oppositionsgrupper inom Syrien.

Smith anser att EU borde lyfta fram Turkiet till en ledande roll i de förhandlingar som borde föras mellan de länder som har blandat sig i krisen i Syrien.

- Turkiet är det enda landet som har trovärdighet att uppmana alla andra länder att ta ett steg tillbaka och låta syrierna själva förhandla fram en bred lösning. Turkiet är respekterat av alla interna parter i Syrien och bland den syriska allmänheten.

Om EU kohandlar så att Turkiet blir en mur för att hålla utomstående utanför, kan landet förlora den nödvändiga respekten bland syrierna. Då uppfattas Turkiet att ha valt de rika européerna framom sina syriska grannar som har fastnat mitt i en humanitär kris.

Politikerna väljer det svartvita

Professor Heaven Crawley var ansvarig för asyl- och migrationsfrågor på det brittiska inrikesministeriet vid millennieskiftet, men säger att dagens politiker inte tar sig tid att lyssna på henne.

- Jag skulle gärna sitta med i de rum våra ministrar sitter i, men de måste vilja lyssna på oss, säger hon. Det vi nu får höra är att vi har låtit oss luras av flyktingarna eller så säger de rakt ut att de inte är intresserade eftersom väljarna kräver enkla lösningar.

- De nordiska länderna har alltid förstått sig bättre än någon annan på freds- och konfliktfrågor, säger professor Alpaslan Özerdem. Därför förväntar jag mig att Finlands statsminister klarar av att förstå vidden av våra utmaningar just nu.

Juha Sipilä borde uppmana resten av EU-ländernas ledare att engagera sig mer effektivt i hur konflikten i Syrien ska lösas, menar Özerdem.