Svårt att bevisa att ukrainska barn tvångsförflyttas till Ryssland: "Vi har verkligen strävat efter att få fram uppgifter"

Ukrainska myndigheter hävdar att Ryssland tvångsförflyttar ensamma ukrainska barn till Ryssland men det finns inga bevis på att det verkligen är så.

Sedan Ryssland inledde sitt storanfall mot Ukraina den 24 februari har över en miljon ukrainare tvingats till eller frivilligt sökt sig till Ryssland.

De flesta av flyktingarna bor hos släktingar, vänner eller frivilliga som ger dem husrum. Men det finns också något som kallas för "punkter för tillfällig placering" runtom i landet.

De kan närmast förliknas vid flyktingläger även om de inte heter så. Flyktingarna har rätt att lämna lägren, och de har också rätt att lämna landet om de vill.

Inga bevis på kidnappning av barn

I Ukraina har landets människorättsombud Ljudmila Denisova under våren uppgett att de ryska myndigheterna har tvångsförflyttat tusentals barn utan vårdnadshavare till Ryssland.

Man har också i Ryssland diskuterat framtiden för ukrainska barn och många familjer har meddelat att de vill adoptera ukrainska barn.

Många ukrainska civila har tvångsförflyttats till Ryssland – tillförlitliga uppgifter om vad som har hänt dem där saknas

Vissa är placerade på primitiva läger.

Det har emellertid visat sig omöjligt att bekräfta uppgifterna om tvångsförflyttning av ensamma barn.

Representanter för FN:s flyktingorganisation UNHCR i Ryssland har utan att lyckas försökt ta fram information om sådana barn, och det försöker också många av de ryska medborgarorganisationer som hjälper flyktingar.

En av dem som dagligen talar med ukrainska flyktingar är prästen Grigorij Michnov-Vajtenko i S:t Petersburg.

Han och hans medarbetare vet att det finns massor av ukrainska flyktingbarn i Ryssland. Men de har kommit dit tillsammans med sina föräldrar eller andra nära släktingar.

– Vi har verkligen strävat efter att få fram uppgifter om ensamma barn och har vidtalat advokater som är beredda att hjälpa sådana som letar efter försvunna barn.

Michnov-Vajtenko har varit i kontakt med människorättsorganisationer i Ukraina och via dem försökt få tag på sådana som letar efter sina barn.

Men de har inte fått en enda sådan förfrågan.

Flyktingarna behöver mycket hjälp

Däremot kommer det en oändlig ström av frågor och rop på hjälp av ukrainska flyktingar i Ryssland. Då handlar det om praktiska problem och om behov av information.

– Många behöver hjälp med att skaffa inkvartering eller biljetter för att resa inom eller ut ur Ryssland, och alla behöver information om vilka rättigheter de har, säger Michnov-Vajtenko.

De ukrainska flyktingarna har alltså rätt att bo var de själva väljer i Ryssland, men de får inte hjälp av staten för att resa någonstans från de läger där de har placerats.

Sådana läger finns runt omkring landet och många flyktingar transporteras tusentals kilometer från den ukrainska gränsen.

Frivilligt till Ryssland

En del av flyktingarna från Ukraina har frivilligt tagit sig till Ryssland.

Det har de till exempel valt att göra därför att de har släktingar i Ryssland eller för att det har varit alltför farligt att försöka ta sig västerut i Ukraina.

De ryska soldaterna har också i praktiken tvingat ukrainare i landets östra del till Ryssland. De har erbjudit civila skjuts till Ryssland men inte erbjudit dem fri lejd inne i Ukraina.

Ryssland har också bombat så kallade trygga korridorer som Ukraina har försökt öppna för civila som vill söka sig västerut.

I praktiken har alltså många stått inför valet att stanna kvar i primitiva skyddsrum eller att föras till Ryssland.

Många reser ut ur Ryssland

Det har varit omöjligt att få fram uppgifter om hur många av de ukrainska flyktingarna som har tagit sig ut ur Ryssland.

Prästen Grigorij Michnov-Vajtenko har hjälpt många att ordna resor till Estland, Georgien eller Finland.

Många flyktingar vill också resa längre bort och Kanadas ambassad i Ryssland hade redan för en tid sedan fått 160 000 förfrågningar av ukrainare som vill resa till Kanada.

En stor del av flyktingarna väljer att stanna i Ryssland. Många säger att de stannar en tid och avvaktar och att de tänker återvända hem så fort det är möjligt.

Eftersom väldigt många flyktingar inte kan några främmande språk utan bara förstår ryska känns det osäkert att ta sig till något annat land.

Ofta beror valet också på hur det ser ut hemma i Ukraina.

De som har förlorat sina hem och kommer från demolerade städer vill gärna söka sig vidare, medan de som tror att de kan återvända till sina hem oftare väljer att stanna i Ryssland.

Många flyktingar saknar pass eller andra identitetshandlingar, men det är trots det möjligt att ta sig över gränsen till bland annat Estland och Finland.

Men problem har uppstått med barn som inte har några identitetshandlingar.

Det finns exempel på familjer som har varit tvungna att vända om därför att bara föräldrarna har haft pass och då har de inte kunnat bevisa att barn som de har med sig verkligen är deras egna barn.

Svårt att besluta sig

För dem som hjälper flyktingar är det ofta problematiskt att hitta lösningar därför att många är så tungt belastade av svåra upplevelser att de inte vet vad de vill eller kan bestämma sig.

– Då är det oerhört viktigt att inte skynda på människor eller att fatta beslut för deras del, säger Grigorij Michnov-Vajtenko.

Han säger att de flesta ryssar förhåller sig positiva till de ukrainska flyktingarna och vill hjälpa dem.

Det bekräftas också av andra hjälporganisationer som får ta emot väldigt mycket bidrag av olika slag.

Folk kommer med mat, kläder och pengar och många erbjuder sig också att inkvartera flyktingar i sina hem.

Hot mot biståndsgivare

Men det har också förekommit hot mot organisationer som hjälper ukrainare.

Svetlana Gannusjkina på organisationen Medborgarhjälp berättar i en intervju för Radio Svoboda att hennes organisation har hotats av sådana som säger att de hjälper nazister och kanske gömmer vapen i sina lokaler.

Prästen Grigorij Michnov-Vajtenko är mycket kritisk mot den ryska ortodoxa kyrkan och dess ledare patriarken Kirill, som har gett sitt stöd till anfallskriget.

– Det är varken kristligt eller klokt, säger Michnov-Vajtenko.

Han anser att den ortodoxa kyrkan riskerar sin egen framtid genom att bli en del av kriget.

Själv valde Michnov-Vajtenko att lämna statskyrkan och att ansluta sig till ett annat ortodoxt samfund, den apostoliska kyrkan.

Det gjorde han redan år 2014 då Ryssland annekterade Krim och inledde kriget i östra Ukraina.