Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gränsbevakningen höjer beredskapen inför eventuell påtryckning och uppmanar till lugn i en spänd situation: "Is i magen, vi är beredda"

Rajakoira ja rajamiehet kävelevät polkua pitkin
Bildtext Gränsvakter med hund vid gränsstationen Nuijamaa i Villmanstrand.
Bild: Kalle Purhonen/Yle

Vid Gränsbevakningen höjer man beredskapen inför eventuell rysk påtryckning på grund av Finlands förändrade Natopolitik. Samtidigt uppmanar man till lugn i en spänd situation.

– Vi förbereder oss, vi ökar på varven för närvarande. Då ökar naturligtvis också risken för fel slags reaktioner när vi är i en allt spändare situation. Is i magen, vi är beredda, det ska nog gå, säger Matti Pitkäniitty, chef för internationellt samarbete vid Gränsbevakningen.

I torsdags uttryckte Finlands statsledning för första gången officiellt sitt stöd för att Finland bör ansöka om ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Enligt Pitkäniitty är situationen vid Finlands gränser stabil.

– Den enskilda uppgiften som blev offentlig nu påverkar inte som sådan vår gränssäkerhet direkt eller situationen vid våra yttre gränser. Jag tror inte att meddelandet kom som en överraskning varken i Finland eller utomlands, säger Pitkäniemi.

Gränsvakter håller kontakt på distans

Gränstrafiken påverkas fortfarande av coronarelaterade reserestriktioner och utgör bara tio procent av den sedvanliga mängden gränstrafik. Få olagliga gränsöverskridningar har observerats.

– Rysslands gränsbevakningstjänst fungerar fortfarande som den gjort förut, säger Pitkäniitty.

På grund av coronapandemin håller gränstjänstemännen kontakt främst på distans, via telefon eller e-post.

Rätt lägesbild tryggar beredskap

Att höja beredskapen vid Gränsbevakningen är en naturlig reaktion på ett internationellt spänt säkerhetsläge, säger Pitkäniitty.

Han går inte in på detaljer om vad arbetet innebär eller vilka hotbilderna är, men säger att det handlar om att ha rätt lägesbild och ledarskap för att kunna reagera snabbt och tillräckligt vid behov.

– Det väsentliga för myndighetsarbete är att kunna agera snabbt och korrekt när en störning inträffar, och att vi inte är beroende av någon enstaka sak, till exempel att störningar i våra it-system inte lamslår vår verksamhet, säger Pitkäniitty.

Satsningar ersätter nedskärningar

Så sent som ifjol stod Gränsmyndigheten inför nedskärningar, men efter Rysslands förändrade tonläge i slutet av fjolåret, ökar nu anslagen.

Lagstiftningen planeras att justeras för att ge Gränsbevakningen större befogenheter och myndigheten får pengar för anskaffningar, till exempel flygplan för efterspaning, för att förbättra prestationsförmågan.

Man planerar också öka antalet gränsvakter med hundra senast 2024 och förnya den tekniska övervakningen vid östra gränsen och till sjöss i försnabbad takt.

Bland annat dessa satsningar framgår av en presentation som gavs av Gränsbevakningens chef, generallöjtnant Pasi Kostamovaara inför Paasikivi-Samfundet i onsdags.

All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.