Tvångsförsäljning av Lappvikhusen kan bli aktuell – situationen är ny också för Utsökningsverket

Utsökningsverket har beslagtagit och fryst den ryske oligarken Boris Rotenbergs tillgångar i Finland. Dit hör höghusen i Lappvik och Vita Villan i Tvärminne.

Tidningen Helsingin Sanomat var först med att berätta att staten har beslagtagit oligarken Boris Rotenbergs tillgångar.

Hangös stadsdirektör Denis Strandell sade senare att han hoppas att det här så småningom friar staden från det ekonomiska ansvar som den tagit för husets hyresgäster.

Vad som händer med husen efter att staten trätt in vet Strandell dock inte ännu, eftersom hela situationen med sanktioner och tillslag av den här typen är ny för både Hangö stad och Utsökningsverket.

Utsökningsmyndigheten kommenterar inte enskilda fall

På Utsökningsverket säger ledande häradsfogde Aki Virtanen att han inte kan kommentera enskilda fall eller privatpersoners affärer. Sekretessen är så stark.

Det finns strikta lagliga protokoll och processer att följa i fall av beslagtagning, kvarstad eller frysta tillgångar.

Men han kan i allmänna ordalag kommentera hur en process om beslagtagande eller frysning av tillgångar går till i samband med sanktioner.

Lagen styr frysning av tillgång i samband med sanktioner

När Utsökningsverket fattar beslut om beslagtagning i samband med en sanktion, får en utmätningsman i uppgift att verkställa uppgiften.

Frysningen kan gälla antingen en privatpersons eller någon form av samfunds tillgångar.

Utsökningsverket har egna metoder för att finna tillgångar. Dessa kan antingen ägas av en person eller vara sådana som personen kan ha beslutsrätt över.

– Några av de metoder som utmätningsmannen har till sitt förfogande är officiella kanaler som register eller samarbete med andra myndigheter, berättar Virtanen.

I slutet av april sökte Utsökningsverket igenom Rotenbergs egendom i Tvärminne.

Specialenhet för ekonomisk brottslighet

Inom Utsökningsverket finns en enhet vars uppgift är att verkställa sanktioner av det mer ovanliga slaget.

Enheten är specialiserad på bland annat grå ekonomi, förebyggande av ekonomisk brottslighet samt på att förhindra att sanktioner inte efterföljs.

Mer traditionella metoder har redan länge varit i regelbundet bruk och sedan de ekonomiska sanktionerna skärpts, har de förstärkts ytterligare.

När utmätningsmannen fått i uppgift att leta reda på den egendom som skall frysas så får hen ibland hjälp av kontakter från näringslivet.

– På ett allmänt plan kan man konstatera att det finska näringslivet är väldigt medvetet om sanktioner och deras konsekvenser, säger ledande häradsfogde Aki Virtanen.

Tvångsförsäljning kan vara en väg

Efter att Utsökningsverket fått tillräckligt med bevis för ägandet av eller beslutsrätt över egendomen, kan den frysas.

Efter att egendomen frysts, mister ägaren dispositions- och beslutsrätt över den. På det sättet kan den inte överlåtas vidare.

Men ibland finns det ingen som kräver tillbaka den egendom som har beslagstagits av Utsökningsverket.

Ibland är egendomen heller inte belånad och då finns det ingen som kräver pengar av Utsökningsverket för den frysta tillgången.

Om då ett bostadsbolag som äger två äldre flervåningshus får sina tillgångar frysta, så vad kan hända med den egendomen i framtiden?

– Utan att ta ställning till något enskilt aktiebolag så utgår lagstiftningen i allmänhet från att en utmätningsman inte kan verkställa en försäljning där egendom frysts.

Men i vissa undantagsfall, till exempel om det handlar om tillgångar som är dyra att förvara eller kan fara illa, så kan utmätningsmannen utföra en tvångsförsäljning.

Vem kan i ett dylikt fall vara köpare?

– Det får inte vara en person som har några bindningar till den som försetts med sanktioner, utan det måste vara en i laglig mening utomstående aktör. Det här eftersom en person som befinner sig på en sanktionslista enligt lag inte får strukturera om ägandet.

När det kommer till sanktioner är det egentligen den tidigare ägaren som skall stå för drift och underhåll av de beslagtagna tillgångarna.

– Samtidigt vet vi att den här typens betalningar knappast är att vänta, så i något skede blir vi tvungna att överväga om egendomen bör säljas för att bevara den.

- Men vi har ännu inte behövt ta ställning till dylika fall, summerar Aki Virtanen.