Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Företagen i Österbotten ropar efter kunnig personal – många av de ukrainska flyktingarna kan ha den kompetens som efterfrågas

Uppdaterad 13.05.2022 11:49.
Anastasia Koliada och Svitlana Bondar.
Bildtext Arkivbild. Just nu finns det 66 lediga jobb vid arbets- och näringsbyrån i Vasa där arbetsgivare anmält att de kan anställa personer från Ukraina.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Arbetskraftsbristen i Österbotten är stor. Samtidigt finns det många ukrainare i regionen som gärna vill jobba. Att få de som behöver arbetskraft och de som söker jobb att hitta varandra är en utmaning.

Efterfrågan på arbetskraft är stor i Österbotten. I mars fanns det 9 920 lediga jobb. För ett år sedan var motsvarande siffra 3 783.

Flest lediga jobb finns det inom yrkesgruppen för service- och försäljningspersonal.

Också inom restaurangbranschen finns det en stor efterfrågan på kunnig personal, som Yle Österbotten rapporterade tidigare i veckan.

Stor vilja att hitta jobb

Samtidigt finns det många ukrainare i landet som mer än gärna vill arbeta. I Österbotten fanns det den 7 maj 2 432 ukrainare som registrerat sig vid polisinrättningen i Österbotten. De flesta av dem är kvinnor och barn, men en stor del av flyktingarna är i arbetsför ålder.

Något av det första de frågade var hur de gör för att hitta jobb.

― Katarina Heikius från gruppen Tillsammans för Ukraina i Vörå

Katarina Heikius, som via gruppen Tillsammans för Ukraina har engagerat sig för flyktingarna i Vörå, säger att viljan att jobba är stor bland ukrainare.

– Något av det första de frågade var hur de gör för att hitta jobb. Vi gör vårt bästa för att para ihop de som söker arbetskraft med de som vill jobba. Utbildning och språk är en utmaning i vissa fall, men vi har också exempel då det gått bra.

En som lyckats hitta ett jobb där hon har nytta av sin arbetserfarenhet i Ukraina är Yuliia Hulchak. En intervju med henne kan du läsa här.

Svårt att nå ukrainare som inte bor på en mottagning

Att det finns utmaningar då det gäller att få de som söker arbetskraft och de som vill jobba att hitta varandra bekräftar Juha Nummela, servicedirektör på arbets- och näringstjänsterna (TE-tjänsterna) i Vasa.

– Det finns många lediga jobb och många arbetsgivare som är intresserade av att anställa Ukrainare, men det är svårt att få dem att komma i kontakt. Det skulle vara bra att arbetsgivarna anmäler platserna på våra sidor, så vi kan hitta platserna på ett enkelt sätt och matcha med våra kunder från Ukraina.

En man i beige kavaj och blå skjorta och glasögon står ute i solen.
Bildtext Spårket är en av de största utmaningarna, säger Juha Nummela från arbets- och näringsbyrån.
Bild: Filip Sten / Yle

Just nu finns det 66 lediga jobb vid arbets- och näringsbyrån i Vasa där arbetsgivare anmält att de kan anställa personer från Ukraina.

Trots att det finns över 2 000 ukrainska flyktingar i Österbotten är det bara ett fåtal som hittat till arbets- och näringsbyrån.

– Vi har 13 kunder från Ukraina. Mer är det inte, säger Nummela.

Vet de ukrainska flyktingarna att de vända sig till arbets- och näringsbyrån om de vill hitta jobb?

– De som bor på en mottagningscentral kan få information där. Men sedan har vi också många som inte bor där utan bor hemma hos privata personer. Till dem kan det vara svårt att nå ut med informationen, säger Nummela.

Språket en utmaning

Det finns information på ukrainska som delas ut bland annat på mottagningarna. Språket är ändå en av de största utmaningarna då det gäller att para ihop arbetsgivare och arbetstagare, konstaterar Nummela.

Många av ukrainarna som kommit hit är välutbildade. Men för en läkare som inte kan språket kan det vara svårt att hitta jobb.

― Juha Nummela, servicedirektör på arbets- och näringstjänsterna (TE-tjänsterna) i Vasa.

– Språket är nog en stor utmaning. Kunskaperna i engelska är inte så bra som man kanske kan tro. I de stora städerna kanske folk kan engelska, men annars är det ryska och ukrainska som gäller.

Att hitta ett jobb inom rätt bransch kan också vara utmanande på grund av språket.

– Många av ukrainarna som kommit hit är välutbildade. Men för en läkare som inte kan språket kan det vara svårt att hitta jobb. Det är upp till arbetsgivaren att se om det går att hitta lösningar, men för många kan det vara en stötesten, säger Nummela.

Byråkratiska processen kan ta tid

Vasaförtagaren Timo Harri som anställt tio Ukrainare sa i en intervju för Yle Pohjanmaa att en av de största utmaningarna har varit all byråkrati.

De ukrainska flyktingar som registrerat sig får enligt ett EU-direktiv från den 4 mars 2022 tillfälligt skydd som är i kraft i ett år.

Då migrationsverket beviljat en person tillfälligt skydd kan personen arbeta och studera i Finland. En ansökan om tillfälligt skydd ska behandlas snabbare än en asylansökan men som Svenska Yle har rapporterar finns det ukrainare som fått vänta i månader på att få besked och kunna börja jobba.

Grundar förening för att jobba med integration

Det här är något man bland annat i Vörå försöker jobba för att göra smidigare. Några av de som på frivillig bas engagerat sig för flyktingarna på orten har nu grundat en förening som ska fortsätta arbetet.

Katarina Heikius, fullmäktigeordförande i Vörå.
Bildtext En fungerande integration vinner alla på, säger Katarina Heikius.
Bild: YLE/Marcus Lillkvist

En ansökan om att grunda föreningen "Finland, Ukraina, Ostrobothnia, Kalyna" lämnades in i veckan.

I styrelsen sitter bland annat landskapsdirektör Mats Brandt, Wasa teaters administrativa chef Marit Berndtson och Katarina Heikius, vd för Högskolestiftelsen i Österbotten. Ordförande är Olena Galchenko. Ett av föreningens mål är att jobba för en fungerande integration. Här är det mycket viktigt att ukrainarna kommer in i arbetslivet på ett bra sätt, säger Katarina Heikius.

För Finland är det en tillgång att få in duktigt arbetsfolk. Alla vinner på en fungerande integration.

― Katarina Heikius

– Det är avgörande för en bra integration. Ukrainarna är inte här för att lyfta bidrag utan de vill göra rätt för sig och arbeta. De flesta vill tillbaka, men faktum är att många inte har något kvar i hemlandet. Därför måste de få möjlighet att bygga upp en ny tillvaro här.

– För Finland är det en tillgång att få in duktigt arbetsfolk. Kanske finns det här personer som vill vidareutbilda sig och bli till exempel närvårdare som vi just nu har så stor brist på, säger Heikius.