Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hur långt Nato är berett att gå för att försvara kandidatländerna vet ingen – militärmakterna USA och Storbritannien vill bevara sitt rörelseutrymme

Uppdaterad 17.05.2022 13:46.
Brittiska soldater i landstigningsbåt - bakgrunden hav och fjäll
Bildtext Storbritannien och USA sitter på de tyngsta avskräckningsvapnen. Det är också där som de främsta säkerhetsgarantierna för Finland sitter. På bilden brittiska soldater under Natoövningen Cold Response 2022.
Bild: AOP

I början av veckan kommer både Finland och Sverige att sätta in sina Natoansökningar. Båda länderna har fått säkerhetsgarantier av västmakterna, men exakt hur de ser ut är osäkert.

På söndag fattade den finländska regeringen sitt beslut och den svenska regeringen följde efter på tisdag.

Nato handlar om avskräckning. Idén är att ingen - det vill säga Ryssland i dagens läge - ska våga testa var gränsen går.

Den tunga avskräckningen sitter USA, Storbritannien och Frankrike på och då talar vi om kärnvapen.

Enligt uppgifter från finländska tjänstemän så har Finland fått säkerhetsgarantier av USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Det här löftet har bekräftats av både USA och Storbritannien.

När USA, Storbritannien och Frankrike fattar beslut om att sätta in militära maktmedel så går det väldigt snabbt.

Av de här länderna är just USA och Storbritannien de säkraste korten - det vill säga de två stater som mest sannolikt kan komma till undsättning, både med och utan Nato.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson sa då han besökte Finland och Sverige förra veckan att Storbritannien är berett att stödja både länderna i händelse av kris eller krig.

- Exakt hur de här säkerhetsgarantierna ser ut vill varken USA eller Storbritannien berätta, säger Martin Hurt som är forskare på det internationella centret för försvarsstudier i Tallinn, ICDS, som står Nato nära. Det handlar nämligen om att stormakterna inte vill begränsa sin rörelsefrihet.

Silmälasipäinen mies harmaassa pikkutakissa ja sinissessä kauluspaidassa katsoo kameraan.
Bildtext Rörelsefrihet. Exakt hur de här säkerhetsgarantierna ser ut vill varken USA eller Storbritannien berätta, säger Martin Hurt som är forskare på den estniska tankesmedjan ICDS.
Bild: Rain Kooli / Yle

Vi ska titta närmare på fyra frågor - hur ser säkerhetsgarantierna ut under olika perioder och vad innebär det så kallade kärnvapenparaplyet?

Vi börjar med dagens läge. Vilka säkerhetsgarantier har Finland utanför Nato?

Utanför Nato är tröskeln för många Natoländer hög att komma till Finlands undsättning militärt om det skulle hetta till vid östgränsen. Däremot kan man anta att vissa länder - som Storbritannien och USA - skulle bidra med materiell hjälp som vi nu har sett i Ukraina.

- Huruvida Storbritannien och USA skulle bidra med militära trupper är en helt annan fråga, konstaterar Martin Hurt.

Den brittiska premiärministerns utfästelse om stöd från Storbritannien i händelse av kris eller krig ska ses uttryckligen ur det perspektivet att Finland och Sverige kommer att ansöka om Natomedlemskap.

Finland och Sverige sätter sannolikt in sina Natoansökningar nu i början av veckan. Vilka säkerhetsgarantier har länderna under ansökningsprocessen?

Stödet kommer att vara synligt och av en demonstrativ art - dvs att vi ser flera övningar i Östersjöområdet där Storbritannien och USA deltar.

- Om det skulle eskalera till en situation där Ryssland använder militära maktmedel mot Sverige eller Finland, så tror jag Storbritannien och USA skulle använda sina militära maktmedel för att markera att de också försvarar Sverige och Finland, svarar Martin Hurt.

Stödet kommer att vara synligt och av en demonstrativ art.

Den allmänna bedömningen är att Ryssland inte har stora möjligheter i nuläget att använda militära maktmedel mot Finland och Sverige. De ryska stridskrafterna är upptagna i och runt Ukraina.

- Exakt hur långt de västliga stormakterna är beredda att gå för att försvara de två kandidatländerna är osäkert - och ingen vill låsa in sig på ett sätt som längre fram skulle begränsa deras handlingsfrihet, säger Martin Hurt.

Sauli Niinistö och Boris Johnsson
Bild: Silja Viitala / Yle

Finland och Sverige är medlemmar i den nordatlantiska försvarsalliansen tidigast i höst. Hur ser säkerhetsgarantierna ut som Natomedlem?

Från dag ett omfattas Finland och Sverige av politiska åtaganden om att försvara andra Natomedlemmar, men i praktiken byggs Natos avskräckningsförmåga upp stegvis.

- Nato är ingen buss som man hoppar på och så är man 100 procent skyddad. Alla positiva effekter byggs upp med tiden. Det kommer att ta månader och år att bygga upp det militära samarbetet som på sikt leder till att Finlands och Sveriges säkerhet maximeras.

Nato är ingen buss som man hoppar på och så är man 100 procent skyddad.

Både Storbritannien och USA kan fatta nationella beslut om att sätta in egna trupper för Finland. Det här gäller oavsett om Finland är medlem av Nato eller inte. Både Sverige och Finland deltar i JEF-samarbetet som leds av Storbritannien.

- Om Finland är med i Nato fattar Nato snabbt ett beslut om att stödja Finland under ett militärt angrepp - däremot så kommer det att ta tid att få i gång förstärkningen av nordflanken (det vill säga Sverige och Finland), säger Martin Hurt.

Nato är inne i en moderniseringsprocess där förband och materiel förnyas. Nato går från att ha varit inriktat på internationella operationer som Afghanistan till att försvara det europeiska området.

Till sist kommer den mest skräckinjagande frågan. Hur säkert sitter vi under det så kallade kärnvapenparaplyet?

Tröskeln att ta till kärnvapen är hög. Det här gäller förmodligen båda sidor. Rädslan för att provocera fram användning av kärnvapen har också avhållit västländerna från att gå in militärt i Ukrainakriget.

- Därför sitter vi förmodligen ganska säkert. Kärnvapenparaplyet är något som makthavarna i Moskva inte vill testa. USA, Storbritannien och Frankrike har en beprövad strategisk kultur - de är seriösa och när de fattar beslut om att sätta in militära maktmedel så går det väldigt snabbt.

Det har gjorts tidigare och det kan göras i framtiden. På det sättet kan vi lita på USA, Storbritannien och Frankrike, anser forskaren Martin Hurt.