Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sibbo vill grunda nytt industriområde – invånare uppgiven när kommunens utveckling kör över kulturlandskapet kring släktgården

Uppdaterad 18.05.2022 23:47.
Kvinna tittar ut genom fönster på åkerlandskap. Hon vrider sina händer.
Bildtext Yrsa Lindqvist och hennes syster äger åkrarna och skogen allra närmast huset. Även om de inte skulle sälja så skulle vyn från köksfönstret, och egentligen alla andra fönster också, kunna förändras drastiskt.
Bild: Mira Bäck / Yle

Sibbo kommun köper upp mark av fastighetsägare söder om Söderkulla för att kunna skapa ett nytt arbetsplats- och industriområde intill motorvägen, mellan Eriksnäs och Hangelby.

För markägare i området kan det vara svårt att bestämma sig för att sälja eller låta bli. Yrsa Lindqvist bor på en släktgård utmed Västra Hangelbyvägen. Kommunen vill köpa gårdens skog- och åkermark, boningshuset skulle bli kvar i Lindqvists och hennes systers ägo.

– Vi är ännu i ett limbotillstånd som jag måste säga är oerhört emotionellt påfrestande, just på grund av att man egentligen inte vet vad som kommer att hända här. Och i min värld, eftersom jag dagligen kör igenom Sandbackavägen och ser det industriområdet, så är det ju med fasa man tänker att ska den här skogen och de här åkrarna bara beläggas med asfalt och skövlas? funderar Lindqvist.

Asfalterad väg med skylt på ena sidan och industrihallar på andra.
Bildtext Sandbackavägen går genom Sibbovikens industriområde.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hennes hemväg går genom Sibbovikens industriområde. Från den asfalterade vägen omgiven av stora hallar svänger Västra Hangelbyvägen av som en liten sandväg. Den leder över motorvägsbron och in i skogen, sedan är man plötsligt i ett idylliskt åkerlandskap även om motorvägen ligger bara ett stenkast bort.

På gården finns flera byggnader, bland annat en vacker stenladugård och det vita boningshuset i två våningar. Gårdsplanen ligger som på en udde med åkermark på tre sidor och skog på en. Yrsa Lindqvist tar emot och visar in reportern i det ljusa köket med utsikt åt flera håll.

Sibbo vill grunda nytt industriområde – utvecklingen kör över släktgårdens kulturlandskap - Spela upp på Arenan

Medan vi tittar ut genom fönstret pekar hon och förklarar: kommunen skulle vilja köpa skogen och åkrarna runt huset.

– Det som egentligen skulle bli kvar är visserligen en relativt stor tomt tänkt i dagens värld, men gränserna skulle gå ungefär kring gräsmattan med huset i mitten, säger Lindqvist.

Även om hon inte skulle sälja sin mark så skulle hemstället antagligen ändå omringas av arbetsplats- och industriområdet, om än på lite längre avstånd. Andra markägare har också kontaktats av kommunen och vissa har redan bestämt sig för att sälja.

I Sibbos generalplan 2025 finns en väg inritad som skulle löpa genom det nya industriområdet. Enligt den preliminärt utritade sträckningen skulle vägen gå precis bakom Lindqvists ladugård där det nu finns skog. Mitt under intervjun dyker några rådjur upp ur skogen och börjar mumsa i sig gräs på gården.

– Här är rådjur hela tiden, harar och ett mycket rikt fågelliv. Det är klart att det finns människor som bryr sig katten om vad som syns från deras fönster och man är kanske glad över att få en erbjuden summa i handen. Men jag värnar nog väldigt mycket om djurlivet som finns här, säger Yrsa Lindqvist.

En brun ladugård i sten.
Bildtext Ladugården. Nästa sak på Lindqvists att göra-lista är att måla ladugårdstaket. Rådjuren fastnade inte på bild.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hur skulle det vara att titta ut och istället för kulturlandskap se industrihallar? Kommer den hundraåriga trävillan, som är renoverad och i bra skick, att sjunka i värde?

Planerna så här långt

Innan vi hör mer av Yrsa Lindqvist tankar ska vi kort gå igenom vad vi nu vet om det kommande industriområdet. Det är i dagens läge ganska lite.

I generalplanen är området på båda sidorna om motorvägen utritat som ett område för arbetsplatser, industri och lagerverksamhet. På området får också placeras service-, kontors- och terminallokaler som direkt hänför sig till lagerverksamheten. Utjämning av området genom marktäkt för att motsvara slutanvändningens anspråk är tillåtet.

Karta över planområde för arbetsplatser, industri och lagerverksamhet utritat söder om Söderkulla.
Bildtext Generalplanen. Det ljusare ljusröda området är vikt för arbetsplatser, industri och lagerverksamhet. Mitt igenom området går Riksväg 7, motorvägen. På norra sidan av motorvägen finns Sibbovikens industriområde. Genom det går Sandbackavägen som övergår i Arbetsplatsvägen. Sträckningen är utritad med brunt strax norr om motorvägen. Den andra bruna vägsträckningen söder om motorvägen har inte planerats eller byggts än. Enligt kartan skulle den gå strax bakom Lindqvists ladugård. Klicka på bilden för att se kartan större.
Bild: Sibbo kommun

Generalplanen anger riktlinjerna för vad man kan göra i området, men de ska preciseras genom en detaljplan som nämns i planläggningsöversikten 2021 och går under namnet E5 Söderkulla arbetsplatsområde (fas 2).

Karta med detaljplaneprojekt i Söderkulla, Eriksnäs och Box. Detaljplaneprojekten utmärkta med rött och orange.
Bildtext Bild över planläggningsprojekten i södra Sibbo från planläggningsöversikten 2021. Det röda området märkt E5 är det artikeln handlar om.
Bild: Mira Bäck / Yle

I planläggningsöversikten beskrivs den kommande detaljplanen så här: "Målet med planarbetet är att utveckla ett arbetsplatsområde på ett med hänsyn till trafiken fördelaktigt område i enlighet med Generalplan för Sibbo 2025. På grund av markägoförhållandena kan det hända att området planläggs i etapper enligt principen om att kommunen i huvudsak planlägger mark som ägs av kommunen. Målet är att starta planarbetet hösten 2021."

I ett samtal till planläggare Jani Ylimäki på Sibbo kommun får vi veta att man beställt utredningar av områdets jordmån men att själva planläggningsarbetet kommer i gång först hösten 2022. I det här skedet går det alltså ännu inte att säga mer om exakt vad som kan byggas i området. Hur området som planläggs ska stakas ut klarnar inte heller innan kommunen vet hur mycket mark man får köpa.

Ett ännu större frågetecken är när området kommer att vara klart, eller ens när byggandet kan börja. Själva planläggningsprocessen kan ta från ett år till väldigt många år och involverar allt från olika utredningar till den politiska behandlingen.

– Till exempel tog det elva år från det att detaljplaneprocessen för den nya brandstationen kom i gång 2009 till dess att detaljplanen godkändes 2020, säger Ylimäki.

Vill förvalta kulturlandskap

Yrsa Lindqvist blev kontaktad av kommunen på hösten men har inte fått något regelrätt anbud än och har inte hört något av kommunen sedan dess.

– Däremot har min kusin och min kusins barn kontaktats av kommunen och kanske delvis gjort sina beslut, säger Lindqvist.

Mobiltelefon i någons händer. På skärmen syns en karta med ett gult område i mitten. Inuti det gula området finns ett litet grönt område.
Bildtext Lindqvist visar upp en kartbild i sin telefon där den delen av tomten som kommunen vill ha är målad i gult. Själva gården med boningshuset ligger som en ö omringad av den gula färgen.
Bild: Mira Bäck / Yle

Att kommunen behöver utveckla och utvidga är Lindqvist införstådd i, och hon förstår att det är lätt att tänka att åkrarna strax intill motorvägen passar bra för ändamålet.

– Som privatperson är man oerhört uppgiven för att man råkar ut för en sådan här skrivbordsplanering där ingen har sett hur landskapet ser ut. Man ser hur värdet på ens egendom bara går upp i rök med tanke på kommande generationer, säger Lindqvist.

En kvinna sitter på en soffa på en inglasad veranda. Hon tittar på sin mobiltelefon.
Bildtext I framtiden kanske industriområdet breder ut sig på åkrarna utanför verandafönstret. Det finns också planer på att bostadsområdet Eriksnäs ska utvidgas. De nya bostäderna skulle byggas på Eriksnäs gårds gamla åkrar som också syns härifrån.
Bild: Mira Bäck / Yle

Sedan finns den större bilden att tänka på, kulturlandskapet och immateriella värden. Hon hör till den tredje generationen som bor på gården.

– Här plockas väldigt mycket svamp i skogarna och det är som ett väldigt rekreationsområde för många. Jag känner mig själv mer som en förvaltare av kulturlandskapet än en ägare, just nu. Då känns det som om man misslyckats i förvaltningen när väl utvecklingen kommer.

Yrsa Lindqvist frågar sig vad utveckling egentligen är i dag.

– Vi har exempel från Vanda och Esbo där gamla miljöer är totalt inbyggda längs med Ring 3. Kanske man borde tänka om, att det finns andra sätt att skapa det man skapar, det är förstås pengar man vill ha till kommunen, säger Lindqvist.

En kvinna i svart jacka står framför ett vitt hus och tittar in i kameran.
Bildtext Yrsa Lindqvist.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hon tycker det pris som betalas för råmark är alltför lågt.

– Det är skog, djurliv, åkermark som du aldrig får tillbaka och som tagit tusentals år att byggas upp. Man talar om hållbarhet, man talar om gröna värden och om att vi måste värna om odlingsjord och om kolsänkor. Och så talar man om råmark. Man borde se större helheter, vart världen är på väg, säger Lindqvist.

Hon hoppas att invånarna kan påverka detaljplaneringen och att kommunen kan tänka sig att komma emot, till exempel genom att spara en del skog.

Ett vitt hus omgiven av en trädgård, gräsmatta och åkrar.
Bildtext Huvudbyggnaden är kulturhistoriskt intressant, ett arkitektritat hus från ungefär 100 år tillbaka med mansardtak och ganska speciellt utseende för en jordbruksfastighet, berättar Yrsa Lindqvist.
Bild: Mira Bäck / Yle

– Det är otroligt trist det här men det är klart att vi måste vara i någon slags dialog med kommunen, säger Lindqvist.

Hon visar en skogsö på en intilliggande åker och berättar att det där till exempel finns ett stort rävgryt med flera ingångar.

– Sedan generalplanen gjordes 20-någonting lever vi i dag i en annan värld där vi verkligen måste värna om naturen. Klimatrapporter och miljöfrågor måste tas på allvar och omtanken för skogens och odlingsjordens värde och kulturlandskapets värde är inte av mindre betydelse än utveckling i form av exploatering. Det som tidigare ansågs vara mjuka värden är nu de viktigaste för vår samtid. Jag efterlyser ett nytt tänkesätt i kommunen, säger Lindqvist.

Markköp

Utvecklingsdirektör Pirjo Siren, tomtchef Anna-Leena Rouhiainen och tf utvecklingschef Dan Tallberg svarar på Yle Östnylands frågor om markköp gemensamt per e-post. De skriver att kommunen i första hand planlägger sin egen mark och att kommunen handlar mark i områden som ska detaljplaneras enligt generalplanen.

Kommunen vill alltså först köpa markområdet som ska detaljplaneras, sedan kan planeringen sätta i gång ordentligt. På frågan vad som händer om det är någon som inte vill sälja svarar man att kommunen har lyckats handla mark via frivilliga köp.

Rouhiainen, Siren och Tallberg skriver att kommunen redan gjort några markköp i området och att protokollen finns på kommunens webbplats.

När man avgör hur mycket kommunen erbjuder för tomten man vill köpa följs vissa riktlinjer:

"Kommunen beställer alltid en fastighetsvärdering om det gäller bebyggda fastigheter. Obebyggt område köper kommunen med råmarkspris. Alla markägare behandlas likvärdigt."

Yrsa Lindqvist funderar på vad det skulle innebära för husets framtida värde om det omringas av ett industriområde istället för att ligga i ett vackert jordbrukslandskap som nu.

Kan invånare få någon sorts ersättning av kommunen i sådana här fall, om man misstänker att fastighetens värde kan sjunka?

"Inga ersättningar har använts. Via planläggningen försöker kommunen så klart minimera påverkande av arbetsplatsområdet. Områdets invånare kan delta i planläggningsprocessen", skriver Rouhiainen, Siren och Tallberg.

Arbetsplats- och industriområdet i fråga anses viktigt för den växande kommunens framtid och behöver placeras någonstans. Samtidigt är det förståeligt att de som bor i området inte vill ha ett sådant på sin bakgård, både med tanke på naturvärden och den egna fastighetens värde.

Hur gör man sådana här avvägningar om vems intressen som väger mer, kommunens eller enskilda invånares, när sådant här planeras?

"Arbetsplats- och industriområdet beror på Sibbo 2025-generalplanen och så klart på kommunens strategiska mål. Kommunens planläggning försöker göra den bästa möjliga konsensusen med olika synvinklar", skriver Rouhiainen, Siren och Tallberg.

Enligt Sibbos strategi för fullmäktigeperioden 2022–2025 vill man se till så kommunen fortsätter växa men på ett hållbart sätt. Naturvärden och livskraftiga byar är viktiga enligt strategin, men det är också tillväxt och företagande.

Sist och slutligen är det kommunens politiker som, i samråd med tjänsteinnehavare och invånare, avgör hur kommunen utvecklas.