Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Expert om Turkiets kommentarer om finländskt Natomedlemskap: "Det är politik, men ska tas på allvar"

Natos och Finlands flaggor.
Bild: Jussi Nukari / Lehtikuva

Turkiets kommentarer om att man ställer sig negativt till ett eventuellt finländskt Natomedlemskap förvånar inte äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet. Är kommentarerna politik eller finns det en risk för att Turkiet lägger in veto?

Toni Alaranta är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet och expert på Turkiets inrikes- och utrikespolitik och dess relationer med EU, USA och Ryssland. Han är inte förvånad över det uttalande Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjöd på under eftermiddagen.

– Det här har diskuterats i turkiska medier redan i en månad så man kunde dra slutsatsen att Turkiet kommer att ha sådan här inställning till en eventuell svensk- och finsk ansökan och att de kommer att utnyttja sin ställning och komma med egna krav, säger Alaranta.

De krav som Turkiet väntas komma med riktas bara delvis till Finland och Sverige. Alaranta säger att Turkiet snarare vill åt större Natoländer såsom USA. Den här typen av politiska utspel kommer vi se ju mer processen utvecklas.

Turkiet vill se hårdare linje mot PKK

Sverige har ändå ett visst finger med i spelet, anser Turkiet. Det gäller det kurdiska arbetarpartiet PKK som Erdoğan också lyfte fram i sitt uttalande där han sa att Sverige och Finland (eller egentligen råkade han säga Holland i stället för Finland, men ur sammanhanget kunde ändå utläsas att han syftade på Finland) hyser terroristorganisationer.

– Man vill driva internationella intressen som till exempel att man vill ha en hårdare linje mot det kurdiska arbetarpartiet PKK. Det är allmänt känt att man anser att Sverige ställer sig för slappt mot PKK, säger Alaranta. PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

Där och då buntades Finland alltså ihop med Sverige, eftersom samma budskap riktades mot Finland.

Alaranta nämner även en rad andra turkiska intressen, det mest radikala av dem är ett allmänt erkännande av den turkiska delen av Cypern som självständig stat. Det skulle ändå knappast lyckas, säger han. Andra förhoppningar är hävda förbud mot vapenexport, USA har exempelvis inte sålt jaktplan till Turkiet.

Lägger Turkiet in ett veto ifall Finland ansöker?

Det finns ändå en risk att Finland hamnar i kläm i och med sin ofrivilliga position som spelpjäser i Turkiets spel för att driva sina egna intressen. Dagens turkiska kommentarer kan försvåra Finlands väg in i Nato, tror Alaranta.

– Man måste ändå komma i håg att Finland och Sverige är små aktörer ur turkiskt perspektiv, säger Alaranta.

Turkiet kan alltså lägga in ett veto, men frågan är ifall de kommer att göra det. För att Finland ska godkännas som Natomedlem måste samtliga medlemsländer ge grönt ljus.

Det finns enligt Alaranta en liten risk för att man skjuter ner ett finskt och svenskt natomedlemskap ifall Erdoğan räknar med att medlemskapen skulle leda till att det internationella läget skulle inflammeras ytterligare, vilket skulle gå emot Turkiets intressen.

– Uttalandet ska nog tas på allvar, men man kan inte dra några slutsatser ännu på basis av dagens uttalande, säger han.