Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Dykaren Johnny Strömborg från Pargas räddar människor som hamnat under vattenytan: "Fast det är 30 människor på stranden väntar alla bara på att du ska hämta upp personen"

Uppdaterad 17.05.2022 16:07.
en man som visar upp sin dykutrustning
Bildtext Johnny Strömborg med sin dykutrustning. Den här utrustningen använder han då han sportdyker, och inte i räddningssammanhang.
Bild: Arash Matin / Yle

Johnny Strömborg från Pargas har i sitt yrke som brandman och räddningsdykare varit med om att leta efter människor som försvunnit under vattenytan. Det är både ett spännande och viktigt arbete.

Johnny Strömborg fick bekanta sig med dykning i samband med en prova-på-dag som Pargas FBK ordnade för över 20 år sedan i en simhall i Pargas

– Jag tömde två dykflaskor den dagen. Först då luften var slut slutade jag dyka, så jag fastnade genast för det, säger Strömborg.

I dag arbetar Strömborg som brandman och räddningsdykare i Ekenäs, vid Västra Nylands räddningsverk. Han har arbetat inom räddningsväsendet i princip hela sitt vuxna liv, och som räddningsdykare i 15 år. Därutöver dyker Strömborg också på sin fritid, och han utför också annat arbete under vatten, som att kolla och byta kättingar till bojar och bryggor.

en karta med knappnålar
Bildtext På fritiden tycker Johnny Strömborg om att dyka efter vrak på havsbotten. På kartan har han märkt alla platser han dykt på. De blåa knappnålarna indikerar platser där han funnit vrak.
Bild: Arash Matin / Yle

Dykare hjälper till att hitta personer som försvunnit

Nyligen blev dykarbetet aktuellt i och med sökandet efter Åbojuristen Ilpo Härmäläinen, som försvann 1994. Flera medier skrev om sökandet efter Härmäläinens kropp ute på Erstan. I det fallet var det marinens dykare som letade (och hittade) kroppen på havsbotten. Innan Härmäläinens kropp hittades lyckades dykare hitta en annan person på botten av Erstan, den här personen hade varit försvunnen en ännu längre tid än Härmäläinen.

Så hur känns det då att veta att man dyker efter en död kropp på havsbottnens djupa mörker?

Först, säger Strömborg, är det viktigt att göra en skillnad mellan räddningsdykning och att leta efter människor som man vet att har dött, det vill säga lik.

När det handlar om räddningsdykning är tanken att man ännu ska kunna rädda de människor som hamnat under vattenytan. Därför är det viktigt att snabbt ta sig till platsen och hitta personen, för att därefter kunna återuppliva den.

– Ens eget adrenalin höjs. Man blir ju jättetaggad själv när man far till en sådan där situation, säger Strömborg.

dykutrustning
Bildtext En dykmask hör till alla dykares grundutrustning.
Bild: Arash Matin / Yle

Det är oftast väldigt livligt på olycksplatsen. Det kanske är natt. Blåljus från brandbilar och ambulanser lyser upp himlen. Ovanför cirkulerar kanske ambulanshelikoptrar. På land står anhöriga i panik.

Som dykare behöver man vara fokuserad och kunna hålla sig lugn. Av säkerhetsskäl är det oftast bara en dykare som letar efter den försvunna personen.

– Så trots att det är 30 människor på stranden så väntar alla bara på att du ska hämta upp den där människan. Så det är en ganska hård press i en sådan situation, men adrenalinet hjälper förstås, man fokuserar helt enkelt bara på vad man ska göra och funderar inte så mycket på något annat.

Enklare att planera sökandet efter lik

Att leta efter lik, å andra sidan, hör egentligen till polisens ansvarsområde, men ofta är det räddningsverket som utför det som tjänstehjälp. Också Gränsbevakningen eller sjöbevakningen eller någon annan myndighet kan göra det, men det hör inte till räddningsverkets främsta uppgifter som räddningsdykare, berättar Strömborg.

– Till skillnad från räddningsdykning är det inte en akut situation att leta efter en person som man vet är död. Man kan välja tidpunkt för dyket så man behöver inte göra det nattetid, och man kan i lugn och ro planera hur man gör jobbet, säger Strömborg.

– Däremot blir själva dyket kanske lite kusligare på det viset att du inte har det där adrenalinet och viljan om att hitta en person som du kan rädda livet på.

Enligt Strömborg hjälper det att förbereda sig på liknande dykuppdrag genom att koncentrera sig på den uppgift man har framför sig.

– Vi räddningsdykare är också helt vanliga människor. Inte är det någon trevlig upplevelse, men det är helt enkelt en arbetsuppgift, så man fokuserar på det så att man kan göra det lugnt och tryggt.

Utryckningar sker inte varje dag

Trots att många människor drunknar per år i Finland, är det inte alltid som räddningsdykarna blir involverade i sökandet efter dem. Västra Nylands räddningsverk har ungefär 30 dykuppdrag per år inom sitt verksamhetsområde, enligt Strömborg.

– Dividera det på fyra dykstationer och fyra skift, så tror jag det blir ungefär 1,8 utryckningar per dykstation och skift i året.

en man som pekar på en karta där det finns knappnålar fastsatta
Bildtext Johnny Strömborg har också arbetat som dykarguide i Thailand. Där fick han bland annat se valhajar och mantor.
Bild: Arash Matin / Yle

Enligt Strömborg är det svårt att säga om antalet uppdrag har ökat eller minskat med åren. Till exempel var det år 2018 fler utryckningar än i fjol, men däremellan var det färre.

– Jag tänkte själv att coronapandemin kanske skulle ha lett till att utryckningarna skulle ha ökat eftersom finländarna har firat sommaren i eget land, ute på sommarstugan och rört sig mera i skärgården.

Som räddningsdykare är belöningen enligt Strömborg att hitta personen som försvunnit under vattenytan. I bästa fall kan personen återupplivas och fortsätta leva. Men också i de fall där det är klart att personen är död är det viktigt att få upp personen ur vattnet.

– Det handlar om att de anhöriga får ett avslut, att de har något att begrava. Och förstås också för alla i närheten att man inte behöver vara rädd att ha liket på stranden på sommaren sedan.

Att jobba som räddningsdykare är både ett spännande och viktigt arbete. - Spela upp på Arenan