Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estnisk expert: Ryssland har redan länge sett Finland som en del av Natolägret

Estnisk expert: "Ryssland har aldrig betraktat Finland och Sverige som neutrala länder" - Spela upp på Arenan

Det relativt lama ryska svaret på Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap har en logisk förklaring, enligt en estnisk säkerhetsexpert som Svenska Yle talat med.

– Ryssland har i sin militära planering aldrig betraktat Finland och Sverige som neutrala länder, säger Dmitri Teperik, vd för Internationella centret för försvar och säkerhet ICDS i Tallinn.

Enligt honom innebär ett Natomedlemskap därför ingen stor dramatik ur rysk synvinkel eftersom Finland och Sverige redan länge betraktats som en del av Natolägret.

– Det är inte mycket som ändras för Ryssland, varken praktiskt eller militärt.

En man i 40-årsåldern med renrakat huvud och skäggstubb tittar snett mot vänster.
Bildtext Dmitri Teperik tror inte att Ryssland kommer att komma med några allvarligare motåtgärder.
Bild: Patrick Holmström / Yle

Enligt Teperik kan man vänta sig en del aggressiv retorik från Kreml, men inte mycket mer än det. Ryssland är dessutom upptaget med kriget i Ukraina.

– De ogillar naturligtvis att Finland och Sverige blir Natomedlemmar, men för närvarande har de i praktiken inga möjligheter att stoppa processen.

Alla 30 nuvarande Natoländer måste godkänna Finlands och Sveriges medlemsansökningar för att medlemskapet ska träda i kraft.

Natolandet Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan orsakade en del uppståndelse med sina kritiska uttalanden i fredags om att han inte ser positivt på Finlands och Sveriges medlemskap.

Ungern kan bli käppen i hjulet

Teperik anser dock att det enda landet som kan tänkas sätta sig på tvären på allvar är Ungern med dess konservativt populistiska premiärminister Viktor Orbán.

Orbán ser den ryska presidenten Vladimir Putin som en allierad i den ideologiska kampen mot kulturell mångfald, HBTQ-rättigheter och feminism. Ungern är också till stor del beroende av rysk energi.

Orbáns parti Fidesz har med sitt stödparti kvalificerad majoritet i det ungerska parlamentet och kan därför bestämma på egen hand också i stora frågor.

Viktor Orbán och Vladimir Putin står bredvid varandra.
Bildtext Viktor Orbán (t.v.) har varit försiktig i sin kritik av Vladimir Putins (t.h.) anfall på Ukraina och har undvikit att kritisera Putin personligen.
Bild: Alexander Zemlianichenko / EPA

Estniska diplomatkällor säger dock till Svenska Yle att USA aktivt bearbetar både Ungern och Turkiet för att de här länderna inte ska stoppa Finlands och Sveriges Natomedlemskap.

De kan visserligen försöka med någon sorts utpressning för att vinna fördelar i utbyte mot att säga ja, men vågar knappast ställa till med något större bråk, enligt diplomatkällorna.

Ryska påverkningsförsök fortsätter efter medlemskapet

Perioden mellan att Natoansökan inlämnats och att den ratificerats har ofta framhållits som farlig ur säkerhetssynpunkt då Finland och Sverige lagt korten på bordet men tills vidare inte omfattas av Natos gemensamma försvar.

Dmitri Teperik vid ICDS framhåller dock att Finland och Sverige bör vara på sin vakt även efter att medlemskapet trätt i kraft.

– Ryssland kommer att försöka påverka den allmänna opinionen i Finland och Sverige att vända sig emot Nato genom olika disinformationskampanjer.

– Det har skett i Baltikum och speciellt i Estland sedan vi gick med i Nato 2004. Det har kontinuerligt varit på dagordningen.

En uniformerad man med texteb "POLITSEI" på ryggan bevakar en gata där man ser Rysslands flagga och ett staket med protestplakat mot kriget i Ukraina.
Bildtext Ryska ambassaden finns mitt i gamla stan i Tallinn. Just nu är den omgiven av protestplakat mot kriget i Ukraina.
Bild: Patrick Holmström / Yle

Teperik rekommenderar därför att Finland och Sverige håller Natofrågan framme också efter ett medlemskap och sätter agendan själva för att undvika att Ryssland kapar diskussionerna.

– Det är speciellt viktigt inför allmänna val, eftersom Ryssland då kommer att försöka projicera sitt Natofientliga narrativ.

– Natomedlemskapet ska inte tas för givet, säger Dmitri Teperik.

En gata med en ingång där det står KGB på oilka skyltar.
Bildtext Estland har svåra minnen efter den sovjetiska ockupationen som upphörde för 30 år sedan. KGB hade sitt högkvarter i gamla stan i Tallinn, vid samma gata som den ryska ambassaden. Fängelsecellerna i husets källare har bevarats som musum.
Bild: Patrick Holmström / Yle