Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Det är lite domedagskänsla, det bestämmer hela nästa år" – studentresultatet avgör mycket, nu ska antagningen till universiteten förnyas igen

Uppdaterad 17.05.2022 10:29.
Personer i munskydd under studentskrivningar i Helsingfors i mars 2021.
Bildtext Studentproven har en central roll i högskoleantagningen, men många studerande upplever att det har lett till stress, prestationsångest och svåra beslut som måste fattas i ung ålder.
Bild: Silja Viitala / Yle

Systemet för antagning till högskolor har fått mycket kritik, men nu är ändringar på väg. En ny poängsättningsmodell ska införas, och i framtiden ska de som antas på betygsbasis inte längre behöva förbereda sig för urvalsprov.

– Jag har lite blandade känslor. Det är nervöst, men också ganska skönt att få det svart på vitt. Våra lärare brukar vara bra på att rätta proven, men det är ändå spännande att se om det blir vad man ställt sig in på, säger Edvin Ekman.

Ekman studerar vid Gymnasiet Grankulla samskola och är en av de tiotusentals abiturienter som i dag får sina resultat i vårens studentexamen. Resultaten kan vara avgörande för vad många gör efter andra stadiet.

– Det är lite domedagskänsla, det bestämmer hela nästa år. Får man tillräckligt bra resultat så får man en studieplats, om inte så tar man kanske ett mellanår, säger Sofie Nyström, också abiturient i vid GGS.

Sedan år 2020 har över hälften av de studerande en studieplats utifrån studentbetyg. Systemet har väckt mycket kritik, och många studerande vittnar om att reformen lett till stress och svåra ämnesval som ska göras redan i början av andra stadiet.

– Jag tycker det är otroligt dåligt med tanke på att det blir så mycket press på själva studentskrivningarna. Till de flesta linjer man vill söka till måste man läsa ämnen som inte ens är relevanta, så där som lång matematik och religion. Det är dumt, för man läser inte det man vill studera, säger Nyström.

Malena Ekman, Edvin Ekman och Sofie Nyström.
Bildtext Malena Ekman, Edvin Ekman och Sofie Nyström.
Bild: Privat

"Urvattnar gymnasiets allmänbildande roll"

Den största kritiken gäller poängsättningen, som bygger på antalet kurser i respektive ämne i gymnasiets läroplan. Till exempel laudatur i lång matematik ger de högsta antagningspoängen oberoende vilken universitetsutbildning man söker till.

Det har lett till att allt fler valt att läsa matematik och andra naturvetenskaper, då goda betyg i de här ämnena ger höga poäng vart man än söker.

– Jag tror folk tyvärr läst ämnen som ger höga poäng för att komma till nästa stadium i stället för att läsa sådant som de på riktigt är intresserade av och tycker är roligt. Det är synd och det skapar mycket stress. Redan sedan ettan har det varit tal om studentskrivningarna och om att få bra betyg och vad som krävs för att komma vidare, säger Edvin Ekman.

Abiturienten Malena Ekman säger att reformen urvattnat gymnasiets allmänbildande roll, då så stor fokus ligger på studentexamen. När man bara satsar på ämnen som man ska skriva i studentexamen väljer många att inte satsa på de andra ämnena man läser i gymnasiet. Avgångsbetyget spelar ingen roll.

– Många prioriterar också bort konst och färdighetsämnen som skulle vara en jättebra motvikt till alla läsämnen, säger Malena Ekman.

Ny poängsättningsmodell 2026

Nu har Finlands universitetsrektorers råd Unifi meddelat att man 2023 kommer att börja förnya antagningen.

År 2026 ska en ny poängsättningsmodell införas. Hur modellen ser ut är ännu öppet – först kommer man att undersöka hur det nuvarande poängsättningssystemet fungerar.

"Vi kommer att göra en undersökning om hur väl poängsättningen vid betygsantagningen fungerar samt om de frågor som kritiserats. Dessutom kommer vi att ta del av gymnasiernas och gymnasisternas erfarenheter om betygsantagningen", säger Marja-Leena Laakso, ordförande för Unifis möte för prorektorer med ansvar för utbildning, i ett pressmeddelande.

Det ska också bli möjligt att söka till ännu fler ansökningsmål med samma urvalsprov.

Därtill planerar man förnya inträdesproven så att samarbetet mellan universitet ökar, och också möjligtvis senarelägga proven. Målet är att de som antags på betygsbasis från och med år 2025 inte längre ska behöva förbereda sig för urvalsprov.

Många måste nämligen ändå delta, eller åtminstone läsa till, inträdesförhör trots att de får en studieplats utifrån studentprov. Det här beror på att inträdesförhören kommer så snabbt inpå studentexamensresultaten. Endast de som fått toppbetyg kan vara säkra på att de inte behöver delta i inträdesförhören.

Viktigast att minska på stressen

En del av planerna, såsom att senarelägga inträdesförhören så att folk slipper plugga till inträdesprov i onödan, får godkänt av abiturienterna i Grankulla. Andra får ett mer blandat mottagande.

– Idén om ett allmänt prov för flera olika ställen ringer varningsklockor i mina öron. Det låter som studentprov 2.0, att man igen skulle behöva läsa religion eller historia för psykologilinjen till exempel, säger Nyström.

Inget system är perfekt, men en sak är abiturientrion i Grankulla överens om: Det allra viktigaste vore att minska på stressen, och inte tvinga studerande till att ta viktiga beslut med långtgående konsekvenser i en ung ålder.

– Det skulle vara bra att öka valfriheten, så att allt inte skulle vara hugget i sten och man kunde skjuta upp de allra mest betydande valen och inte behöva göra stora val som femton-sextonåring, säger Edvin Ekman.

Laudatur till varje pris - Spela upp på Arenan

Mer om ämnet på Yle Arenan