Hoppa till huvudinnehåll

Konst eller klotter? Gatukonsten blir allt mer populär men stigman sitter i: Gatukonstnären Jennifer Backlund skapar endast lagliga muraler

Jennifer Backlund är bildkonstnär och designer och har hållit på med gatukonst i ungefär sex år.

Hon är också med i ett kvinnligt gatukonstkollektiv, Mimmit Peinttaa, som är aktuella med en utställning på Restaurang Palma de Pyy i Helsingfors.

Vi är tio kvinnor som gör arbeten tillsammans i konstkollektivet Mimmit Peinttaa. Vi stöder varandra inom våra karriärer och sprider gatukonstens glädje genom att hålla olika sorters workshoppar för att uppmuntra kvinnor till gatukonst. Gatukonst har varit en mycket mansdominerad konstform, så därför vill vi stödja kvinnliga konstnärer och vara starkare tillsammans än ensamma.

― Jennifer Backlund

Konstkollektivet gör endast lagliga konstverk och muraler.

Backlund berättar att många husbolag beställer muralkonstverk för att det minskar på risken för klotter.

– Med konstkollektivet Mimmit Peinttaa så specialiserar vi oss i lagligt muralmålande. Med väggens ägares tillåtelse målar vi konstverk. Själv fördömer jag klotter eftersom ägaren av väggen måste betala för att tvätta bort det, säger Backlund.

Då man målar gatukonst kommer personer ofta och ropar vad de tycker om konstverket från andra sidan gatan, säger Backlund.

Och då man lämnar konstverket finns det alltid en risk att någon målar över det.

Jag tycker det är en bra sak att folk kan måla över det man målat. Det är en påminnelse om hur hela livet fungerar. Vi är här för en liten stund, som en fjärils vinges slag, och sen försvinner allt.

― Jennifer Backlund.

Gatukonst blir allt mer populärt och det finns fler och fler möjligheter att måla muraler.

Förutom väggar kan man till exempel ansöka om att få måla ett elskåp i staden.

Det roligaste med gatukonst är att det är tillgängligt för alla. Alla går inte på museum eller på gallerier, men alla går ute. Det hämtar färg och kreativitet och inspiration till gatubilden som inte finns där annars.

― Jennifer Backlund

Traditionellt passar gatukonst in i sin omgivning, och inkorporerar sådant som redan finns där, så som det här röret som blir en skorsten.

Mimmit Peinttaa väljer ofta motiv som ska vara lugnande och naturnära.

Konstverken smälter in i omgivningen där de är. Vi jobbar ofta med djur-, natur- och människomotiv, vilket är lite annorlunda än traditionella grafittti-bokstäver. Tanken är att hämta lugna miljöer till gatubilden, sådant som smälter in i miljön.

― Jennifer Backlund

Men gatukonsten är också ofta samhällskritisk.

Mimmit Peinttaa gjorde till exempel en mural som motstånd mot kriget i Ukraina, och gatukonstnären Plan B gör också ofta samhällskritiska verk, som den här, som kan synas på flera ställen i till exempel Helsingfors.

Gatukonst har en brokig historia i Finland.

Det var olagligt mellan 1998 och 2008 och kunde leda till stora böter. Många slutade måla och internationella konstnärer slutade komma till Finland.

På grund av nolltoleransen finns det ännu stigma kvar inom gatukonsten. Då konstnärerna inte kunde lägga ner tid på konstverken blev de inte särskilt fina, så mycket gatukonst kan i dag förväxlas med grafitti och klotter.

Men de flesta konstverken är numera lagliga och beställda verk.

Förbudet ledde till att människor fick en mycket negativ bild av gatukonst, konstverken var inte särskilt fina eftersom konstnärer inte i lugn och ro kunde måla. Där finns stigma som vi försöker kämpa mot.

― Jaakko Blomberg, Verkställande direktör på Helsinki Urban Arts

Både internationella och nationella konstnärer förgyller gatubilden i Finland.

I Helsingfors gatukonstdistrikt i Böle finns många muraler som förgyller de kalla betongväggarna, och keramiska konstverk så som det här.

Helsinki Urban Arts jobbar för att främja Finlands gatukonst och de organiserar bland annat rundturer i Böle där de berättar om gatukonstens historia och de otaliga verken som finns i området.

Vanligtvis då personer ser slutresultaten så är de alltid nöjda, alltså lönar det sig att bekanta sig med dagens gatukonst.

― Jaakko Blomberg

Mycket av gatukonsten är i dag laglig, men ändå finns det personer som målar olaglig grafitti som också. Det är inte ovanligt att konstverk ändras, eller att detaljer läggs till.

Gatukonst är konst som förts till gatan medan grafitti är konst som skapats på gatan. Men kanske ingendera är klotter.

Taggar är något som ofta syns på gatorna. De användes traditionellt för att markera sitt revir eller för att kommunicera med andra.

Gatukonsten är som ett offentligt forum med sitt egna språk. Till exempel om någon skriver sin tagg bredvid ett konstverk så betyder det att personen gillar det. Men om en tagg skrivs på ett konstverk betyder det att personen inte gillar det.

Så ändras också konstverken, blir nya, täcks över och modifieras. Det är gatukonstens natur.

Det här är Helsingfors äldsta mural målad av av Howard Smith före förbudet.

Glädjen finns i att måla så det gör ingenting att det skulle försvinna fast en timme efter att jag målat klart, för då målar jag någonting nytt istället.

― Jennifer Backlund

Text och foto: Dominique Pashley

På bild: Jennifer Backlund, Hannu Rintala och Roosa Kallioinen.

Konstverk: Jennifer Backlund, 11 linjaa, AFK, ChemiS, Plan B, David Popa, Delicious Brains, Ossian Theselius, Ines, Jana & JS, Jesse Pasanen, John Beijer, Laura Pehkonen, Poppamaija, Tasso, Tonek, Balstrom, Name, Waek, MP5, J-P Köykkä.

Uppdaterad 22.05.2022 08:16.