Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sitra, Lahtis stad och Utbildningsstyrelsen kräver utredning om klimatkompensationsprojekt efter Svenska Yles granskning

Energieffektiva spisar till salu på torget i Kampala.
Bildtext Jessica Stolzmann letar efter klimatkompenserade spisar i Kampala, Uganda.
Bild: Yle/Luke Dray

Projektet är trovärdigt på papper, menar de finländska offentliga aktörer som investerat i det ugandiska spisprojektet. Enligt professor är brister i enskilda projekt ändå inte tillräckligt för att anklaga hela branschen för gröntvätt.

Flera offentliga aktörer kräver att klimatkompensationsföretaget Nordic Offset utreder de brister som framkommit i Svenska Yles granskning av ett tvivelaktigt spisprojekt i Uganda.

Tiotals aktörer har kompenserat för sina utsläpp i projektet, där det amerikanska företaget Impact Carbon säljer energieffektiva spisar i Uganda. Finländska Nordic Offset har fungerat som mellanhand.

Svenska Yles granskning visade på flera brister i projektet.

I den femdelade serien "Gröna burgare och kolsvarta affärer" granskar Svenska Yle hur utsläppen för en hamburgare i Finland kompenseras i Uganda. - Spela upp på Arenan

Misstankar väcktes bland annat om hur stora projektets verkliga utsläppsminskningar är. Att spisarna redan är väletablerade i Uganda, också utanför projektet, gör det svårt att påvisa miljönyttan med detta projekt. De ugandiska spisanvändarna visste inte heller själva att de ingår i ett klimatkompensationsprojekt.

Spisprojektet ansågs pålitligt

Förutom privata företag har flera offentliga aktörer investerat i projektet: bland andra Sitra (Jubileumsfonden för Finlands självständighet), Utbildningsstyrelsen och Lahtis stad.

De har bett, eller ska be Nordic Offset, om en utredning efter Svenska Yles granskning. Nordic Offset är en del i en lång kedja av av mellanhänder, medan själva projektet drivs av amerikanska Impact Carbon.

Alla, även Nordic Offset, säger sig vara överraskade av bristerna. De har ansett projektet trovärdigt på grund av dess internationella Gold Standard-certifikat.

Outi Haanperä, projektijohtaja, Sitra.
Bildtext Outi Haanpää vid Sitra säger att certifiering är centralt då man väljer projekt.
Bild: Tapio Rissanen / Yle

– Certifiering är ett centralt kriterium då Sitra väljer klimatkompensationsprojekt. Även Nordic Offset är en ansedd aktör inom det här fältet, säger Outi Haanperä, projektledare för klimat och naturlösningar vid Sitra.

Sitra har ett fyraårigt avtal om kompensation av sina utsläpp med Nordic Offset. Ungefär 34 000 euro har budgeterats för denna period.

Lahtis stad kompenserar årligen sin personals flygresor och tjänsteresor med bil, vilket innebär några tusen euro per år. Även för Lahtis stads del inverkade den trovärdiga certifieringen på valet av projekt.

– Vi gick igenom flera alternativ och standardiseringen var ett viktigt kriterium. Det är tråkigt då man vill göra något gott och så uppdagas sådant här, säger stadens miljöchef Elina Ojala.

Lahden ympäristöjohtaja Elina Ojala katsoo kameraan. Metsässä ulkoiluvaatteet päällä ja pipo päässään.
Bildtext Elina Ojala på Lahtis stad tycker det är tråkigt att höra om resultaten från Svenska Yles granskning.
Bild: Petri Niemi / Yle

Fortsätter kanske kompensera annanstans

Sitra, Lahtis stad och Utbildningsstyrelsen vill nu ha svar från Nordic Offset. De vill veta hur allvarliga problemen med projektet som lyfts fram är, och om de går att åtgärda. Efter det fattar de beslut om fortsättningen.

Ett alternativ är att istället kompensera genom något annat projekt.

Outi Haanperä vid Sitra tycker att det är viktigt att missförhållandena blottas, eftersom kompensationsmarknaden är rätt så brokig.

– Det finns oklarheter också på ett allmänt plan, och det är helt klart att projektens transparens och verifierbarhet måste förbättras. På det stora hela är det ändå alltid viktigast att försöka minska på utsläppen. Vi kan inte kompensera oss ut ur klimatkrisen, säger hon.

Är klimatkompensation bara gröntvätt?

Spisarna i Uganda är inte det enda klimatkompensationsprojekt som ifrågasatts (på finska). Också här i Finland behöver spelreglerna för kompensation ses över.

De vanligaste problemen handlar om utsläppsminskningen: är den verklig, bestående och additionell, skulle den alltså ha uteblivit om inte projektet funnits?

Om ett projekt som granskats noga visar sig ha problem, kan man då lita på något projekt alls?

Enligt professor Jyri Seppälä på Finlands miljöcentral är det oroväckande om enskilda negativa exempel drar mattan under all klimatkompensation.

– För branschens utveckling är det oerhört viktigt att lyfta fram exempel och åtgärda fel. Jag skulle ändå inte tillmäta enskilda projekt alltför stor betydelse, för på det stora hela har den här verksamheten en positiv inverkan [på klimatet], säger Seppälä.

Trots att branschen fortfarande är oreglerad, finns det många projekt som enligt Seppälä bevisligen medför en utsläppsminskning.

– Men visst finns här att göra. Om man i dag köper klimatkompensation (kolkrediter) är det nog svårt att bilda sig en klar uppfattning om huruvida utsläppen verkligen motsvarar det man betalar för. Genom att lyfta fram missförhållanden kan man ändå förbättra, menar Seppälä.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Kyseenalaisessa päästökompensaatiohankkeessa on mukana useita julkisia toimijoita – Sitra, Lahden kaupunki ja Opetushallitus vaativat selvitystä asiasta av Kaisa Uusitalo. Översättning till svenska: Heidi Grandell-Sonck och Alexander Uggla.

Mer om ämnet på Yle Arenan