Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Så ska Finland vara förberett på en ny epidemivåg: Beredskap för 1 000 coronapatienter på sjukhus och tydligare kommunikation

Uppdaterad 17.05.2022 13:45.
När coronapandemin slog till var Finland dåligt förberett bland annat när det kommer till skyddsutrustning. Nu vill Social- och hälsovårdsministeriet vara bättre förberedda i händelse av en ny coronavåg. - Spela upp på Arenan

En arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet har gjort upp en plan för hur Finland ska vara förberett på en ny våg av coronaviruset.

Arbetsgruppen höll en presskonferens på tisdagen, som du kan se i sin helhet överst i artikeln.

Det var i februari som ministeriet beslöt att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda hur vården ska kunna vara så väl förberedd som möjligt om en ny coronavåg slår till.

Arbetsgruppen har hört representanter inom kommuner, sjukvårdsdistrikt och ministerier, och också privata vårdaktörer och medborgarorganisationer. Dessutom har man gått igenom tidigare utredningar och forskning.

Pandemin är inte över i världen, och inte heller i Finland, konstaterar arbetsgruppen. 600 coronapatienter vårdas fortfarande på sjukhus. Till sommaren väntas en lugnare period, men till hösten måste vi vara förberedda på att pandemin kan ta fart igen.

– Coronaepidemin har inte planat ut lika kraftigt som vi på basis av tidigare somrar kanske hade väntat oss, säger ledande expert Liisa-Maria Voipio-Pulkki på Social- och hälsovårdsministeriet.

54 punkter där Finland kan bli bättre

Arbetsgruppen har tagit fram hela 54 punkter där Finland kan bli bättre när det gäller coronahanteringen. De här punkterna har delats in i tio underkategorier.

Bland dem finns bland annat förslag på hur den övergripande lägesbilden ska bli tydligare, hur myndigheterna ska samarbeta bättre och hur man ska se till att personalen och intensivvårdsplatserna räcker till inom vården.

Arbetsgruppen kommer också med förslag på hur spårningen och testningen ska bli bättre. Bland annat vill de utreda om positiva hemtestresultat kunde registreras nationellt, till exempel via Kanta-tjänsten.

Hela utredningen går att läsa på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

Beredskap för 1 000 coronapatienter på sjukhusen

Det är hösten arbetsgruppen har haft siktet inställt på, för då finns risken att coronaepidemin tar fart på allvar igen.

Målet är att det till hösten ska finnas kapacitet att vårda 800-1 000 coronapatienter på våra sjukhus. Det här ska göras utan att det orsakar en vårdskuld när det gäller annan vård, så som under tidigare coronavågor.

Hur exakt det här ska göras, i ett läge där det redan är svårt att få vårdpersonalen att räcker till och facken hotar med massuppsägningar, har arbetsgruppen ändå inget tydligt svar på. Man hoppas ändå på att vacciner och mediciner, plus ett bättre förberett Finland, ska leda till att behovet av att vårda coronapatienter på sjukhus ska minska.

De föreslår också att coronavården koncentreras till färre enheter inom sjukvårdsdistrikten, och att man satsar mera på coronavård hemma.

För att personalen ska räcka till behöver man också budgetera för undantagstillstånd, säger arbetsgruppens ordförande sjukhusråd Rauno Ihalainen.

– Det behövs personalpooler och tillräckligt med personer med kritisk kunskap.

Arbetsgruppen påminner också om att det finns bra praxis, bland annat fungerande digitala vårdtjänster, att ta med sig från tidigare coronavågor.

Hur många intensivvårdsplatser har vi egentligen?

För att vården ska fungera behöver vi också få en bättre bild av exakt hur många intensivvårdsplatser som finns i Finland.

Den officiella siffran är 270, säger Rauno Ihalainen, men dessutom finns så kallade övervakningsplatser på sjukhusavdelningarna. Hur många sådana som finns runt om i landet vet ingen exakt.

– Nu måste vi reda ut hur många platser som finns sammanlagt, och var det behövs fler, säger Ihalainen som efterlyser en nationell strategi för intensivvården.

Bättre överblick av det nationella läget – också för medborgarna

Också överlag är det nationella strategier och lägesbilder som arbetsgruppen efterlyser.

Det är viktigt att statledningen och Social- och hälsovårdsministeriet som har ansvaret för coronastrategin har rätt bild av läget, konstaterar man. Dessutom måste det finnas ett gemensamt centralt budskap om vilken strategi och vilka rekommendationer som gäller. Det här är viktigt både för myndigheterna och för medborgarna.

I fortsättningen ska den här lägesbilden också innehålla en bedömning av hur olika coronaåtgärder påverkar sårbara befolkningsgrupper, så som barn och unga, föreslår arbetsgruppen.

THL-utredning kom med kritik

En utredning från Institutet för hälsa och välfärd THL och Tammerfors universitet kom i april med svidande kritik mot hur coronapandemin först hanterades i Finland.

Undersökningen pekade ut brister i bland annat ledarskapet, kommunikationen och hur förberett Finland var på pandemin.

"Vi vaknade långsamt upp till hur allvarlig pandemin är och var dåligt förberedda inte bara när det gäller skyddsutrustning utan också när det gäller kunnande och ledarskap", sade THL:s forskningschef Liina-Kaisa Tynkkynen då.