Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

På tisdag blev det klart: Riksdagen vill ansöka om Natomedlemskap för Finland

Uppdaterad 17.05.2022 17:24.
Riksdagen har röstat för en finländsk Natoansökan. Rösterna 188 mot 8 samt 3 frånvarande syns på tavlan i plenisalen.
Bildtext Ännu en historisk dag i riksdagen. Idag avgjordes den historiska medlemsansökningen till Nato.
Bild: Lehtikuva

Finland ska in i Nato. Riksdagen godkände på tisdag regeringens förslag om medlemskap. Trots en maratondebatt dagen före var det många som ännu ville uttala sig för och emot Natomedlemskapet. Vänsterns motförslag röstades ner med stor majoritet, 188 mot 8.

Finlands väg mot ett Natomedlemskap har avancerat med snabba steg den senaste veckan, och nu kan presidenten sända iväg ansökan.

Förra torsdagen meddelade statsminister Sanna Marin (SDP) och republikens president Sauli Niinistö att det är bråttom med att söka medlemskap. På söndag godkände regeringen sin Nato-redogörelse. Den debatterades i fjorton timmar på måndagen.

– Vill vi ha en trovärdig och bindande trygghet för Finland så finns det inget alternativ till Nato. Det sa utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho (Sannf) när han presenterade utskottets enhälliga betänkande. Nato riktar sig inte mot någon, men det riktar sig mot eventuella hot.

Han, och utrikesutskottet han leder, konstaterar att Finland alltid nationellt avgör frågor om exempelvis kärnvapen. Det är inte troligt att det ens skulle föreslås för Finland, och i så fall förbjuder vår kärnenergilagstiftning det. Utskottet anser att det inte behövs några förhandsvillkor i samband med anslutningen.

Upprepade argument – och motförslag

I tisdagens riksdagsdebatt stödde alla gruppanföranden förslaget. Debatten blev en snabbrepris från tidigare debatter.

Sannfinländarnas Jani Mäkelä hörde till dem som betonade att allas röster nu har hörts, vilket ansågs viktigt. Han tillade att också avvikande åsikter måste respekteras. Finland kan i framtiden bli ännu aktivare i utrikespolitiken, sa han, samtidigt som det starka nationella försvaret betonas, också ett modernt teknologiskt regionalt försvar.

Vänsterförbundets Jussi Saramo understödde också ett medlemskap, och hoppades på en stark nordisk grupp inom Nato-alliansen. Partikamraten Pia Lohikoski hoppades dessutom på ett kärnvapenfritt Norden, även om hon röstar för ett medlemskap.

Det var Ano Turtiainen, från Makten tillhör folket-gruppen, som kom med det första motförslaget. Han ville att riksdagen inte godkänner utrikesutskottets betänkande, utan säger nej till statsrådets förslag om ett Nato-medlemskap. Förslaget gick inte till omröstning eftersom ingen gav sitt understöd.

Vänstern sprack

Vänsterförbundets Markus Mustajärvi påminde om den allmänna värnpliktens betydelse för ett trovärdigt förslag. Men i Natoländerna är värnplikten ett undantag. Den finns bara i Grekland och Turkiet, kanske för att de har varit i militär konflikt. Därifrån är vägen kort till en avlönad yrkesarmé som är lättare att kommendera, men svårare att kontrollera än en folkarmé, sa Mustajärvi.

Han har tidigare krävt en folkomröstning om Nato och att Finland säger nej till utbildning av finländska stridspiloter för att transportera och avfyra kärnvapen. Dessutom vill han inte att utländska soldater eller kärnvapen ska transporteras till eller genom landet.

Markus Mustajärvi föreslog därför att Finland inte söker medlemskap utan förblir militärt alliansfritt. Endast utanför militärallianser har Finland en chans att hållas utanför storkrig. Partikamraten Johannes Yrttiaho gav sitt stöd till förslaget.

I omröstningen föll ändringsförslaget med förkrossande majoritet, 188 mot 8.

Markus Mustajärvi i riksdagen, mellan Anders Adlercreutz och Atte Harjanne
Bildtext Vänsterförbundets Markus Mustajärvi kom med motförslaget.
Bild: Silja Viitala / Yle

Skydd av civila en "omöjlig uppgift"

Även om Finlands försvarsförmåga är god och har ökats målmedvetet, så är det inte tillräckligt, konstaterade utrikesutskottet i sitt betänkande.

Rysslands krig i Ukraina har igen visat att skyddet av civila mål mot långdistansvapen är en omöjlig uppgift. En viktig uppgift är därför att säkra att Finland aldrig hamnar i en väpnad konflikt, skriver utrikesutskottet.

Det nationella försvaret, med tillräckliga resurser, utgör alltid grunden för skyddet av Finland, enligt utskottet. Grunden är allmän värnplikt, en tränad reserv, en stark försvarsvilja och ett försvar som omfattar hela landet.

Den nationella försvarsförmågan förstärks av ett mångsidigt internationellt försvarssamarbete med Natos avskräckande effekt och militärt bistånd i fall av krig.

Utrikespolitikens grundlinje förändras inte av ett Natomedlemskap, till exempel när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstaten, fred och stabilitet.

Utrikesutskottet betonar regeringens formulering om att Europeiska unionen fortfarande är Finlands viktigaste samarbete om värderingar och säkerhet och den viktigaste kanalen för utrikespolitisk påverkan.

"Samarbetet med Sverige räcker inte"

Utskottet tar ställning till tankarna om ett försvarsförbund mellan Finland och Sverige. Det skulle förutsätta en bred parlamentarisk vilja i båda länderna.

Ett försvarsförbund skulle hur som helst inte kunna jämföras med Natomedlemskapet. Det skulle ha mer begränsad kapacitet och ge ett sämre skydd.

Utskottet betonar ändå att samarbetet mellan Finland och Sverige fortfarande är viktigt i alla situationer. I övrigt betonas samarbetet med Norge, Storbritannien och USA.

Nu hoppas utskottet på en snabb process för att Finland ska bli godkänt som medlem. I följande skede är det viktigt att inleda en debatt om vilken säkerhetspolitisk roll Finland ska ha som Natomedlem.

Utskottet tar också ställning till eventuell militär närvaro på utländska Natobaser och eventuella kärnvapen på finländsk mark.

Utskottet anser att det är frågor som behandlas nationellt i medlemsländerna. Finland tvingas inte mot sin vilja ta emot främmande trupper, baser eller kärnvapen. Det är dessutom förbjudet i kärnenergilagen.

Om Finland sänder trupper utomlands i Nato-uppdrag så består de inte av värnpliktiga, betonar utskottet. Reservister sänds inte ut mot sin vilja.

Nästa steg: Hur ska vi agera i Nato – och med Ryssland?

Utrikesutskottets betänkande tar också upp fortsättningen. Hur ska Finland agera i Nato, som en nordisk grupp, och vad kostar det.

Utskottet betonar Natomedlemskapets framtida betydelse inte bara när det gäller Finlands säkerhet. Det har också politisk betydelse och följder för Finland. Beslutet förankrar Finland allt starkare som en del av de västliga försvarsarrangemangen och förstärker förhållandet till centrala partnerländer, formulerar utskottet som sin åsikt.

Samtidigt bekymrar sig utskottet för förhållandet till Ryssland. Förtroendet mellan väst och Ryssland har nu kraschat, och det beräknas bli långvarigt. Det är ändå viktigt att också i fortsättningen finna fungerande och professionella sätt att samarbeta med det betydande grannlandet Ryssland, också i det globala nedrustningsarbetet som måste fortsätta.

Förhållandet till Ryssland förblir en viktig nationell fråga för Finland. Medborgarnas direkta kontakter och medborgarorganisationernas aktivitet har betydelse för att upprätthålla kontakterna, enligt utrikesutskottet.