Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Morgonkollen: Natoansökan lämnas in i Bryssel, estnisk expert förklarar Rysslands lama reaktioner på Finlands ansökan och tre andra nyheter den här morgonen

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) undertecknade Finlands Natoansökan. Bakom honom står många fotografer som förevigar händelsen.
Bildtext Pressuppbådet var stort när utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) undertecknade Finlands Natoansökan i går. Nu på morgonen överräcks den till Natos generalskreterare i Bryssel.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Här är onsdagsmorgonens viktigaste nyheter från Svenska Yle.

Natoansökan överlämnas i Bryssel på morgonen

Finland och Sverige lämnar in sina officiella ansökningar om att få inleda medlemskapsförhandlingar med Nato i Bryssel på onsdagsmorgonen.

Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen ska lämna in Finlands Natoansökan och Sveriges ambassadör Axel Wernhoff Sveriges till generalsekreterare Jens Stoltenberg klockan 9 finsk tid.

Yle följer med ögonblicket live.

Pekka Haavisto skriver under Finlands Natoansökan.
Bildtext Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) undertecknade Finlands Natoansökan på tisdagskvällen.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Estnisk expert: Rysslands reaktion logisk

Ryssland har aldrig i sitt militära tänkande utgått från att Finland och Sverige skulle vara neutrala. Därför har också den häftiga reaktion som en del befarade på ländernas Natoansökningar uteblivit.

Det säger Dmitri Teperik, vd för Internationella centret för försvar och säkerhet ICDS i Tallinn till Svenska Yle.

– Det är inte mycket som ändras för Ryssland, varken praktiskt eller militärt, säger Teperik.

Estniska diplomatkällor uppger till Svenska Yle att USA kommer att bearbeta de länder som väntas krångla mest under ratificeringsprocessen, Ungern och Turkiet, som redan inlett sitt ifrågasättande av Finlands och Sveriges Natomedlemskap.

En man i 40-årsåldern med renrakat huvud och skäggstubb tittar snett mot vänster.
Bildtext Inget ändras för Ryssland när Finland och Sverige går med i Nato, säger Dmitri Teperik vid ICDS.
Bild: Patrick Holmström / Yle

Spannmålsexport från Odessa problematisk

På grund av kriget har den världsledande producenten av spannmål, Ukraina, nästan 20 miljoner ton av varan i lager. Det här är spannmål som av flera anledningar inte kan exporteras.

Estlands president Alar Karis har på sistone lyft fram idén att exportera spannmålen via hamnstaden Odessa, men den tanken får ett svalt mottagande bland experterna.

Bland annat borde sjöminor röjas hela vägen in i hamnen.

För det och de övriga arrangemang skulle det krävas internationellt samarbete och en utomstående aktör, säger Martin Hurt, forskare på RKK/ICDS, Estlands utrikespolitiska institut till Svenska Yle.

– Det måste vara någon som ser på problemet ur ett bredare perspektiv än bara regionalt. Någon som tittar på de negativa konsekvenser som brist på livsmedel kan ställa till med i Mellanöstern och i Afrika.

Spannmålsodling och blå himmel
Bildtext Bristen på spannmål i världen till följd av kriget i Ukraina kan få ödesdigra följder.
Bild: Mostphotos

Företag kan föras bakom ljuset när de försöker vara miljömedvetna

Efter Svenska Yles avslöjande om hur systemet kring klimatkompensation kan brista, är det många som undrar hur företag kan vara säkra på att deras klimatåtgärder faktiskt fungerar.

Konsumenter kan vända sig till konsumentmyndigheterna, men vad kan företag som känner sig vilseledda och som betalat för klimatkompensation göra?

Ville Laasonen, specialsakkunnig vid Miljöministeriet, medger att det inte är en lätt uppgift att granska företagens klimatpåståenden. De internationella regelverken för vad som till exempel är ett klimatneutralt företag har ännu inte slagits fast.

– Om man misstänker att den klimatkompensationstjänst man betalat för inte håller vad som lovats lönar det sig i första hand att reklamera direkt till företaget. Företaget är förpliktigat att visa att marknadsföringspåståendena håller streck, säger i sin tur Satu Wideen, jurist och specialsakkunnig på Konkurrens- och Konsumentverket.

Rök kommer från en byggnad i soluppgång.
Bildtext Kompensamtion för utsläpp låter bra, men det kan vara knepigt att säkerställa att åtgärderna faktiskt bär frukt.
Bild: Mykhailo Pavlenko / AOP

Allt större båtmotorer – men inga utsläppsbegränsningar

Samtidigt som fritidsbåtarnas motorer blir allt större, och så gott som alla sektorer utsläppsgranskas, har frågan om det borde införas utsläppsbegränsningar för dem väckts.

Det enkla svaret på frågan är nej.

Några sådana åtgärder finns åtminstone inte på ansvariga Kommunikationsministeriets bord.

Det finns visserligen ett EU-direktiv som begränsar båtmotorers utsläpp. I direktivet finns inga begränsningar på koldioxidutsläpp, medan de gränsvärden som finns tillåter mera utsläpp per liter bränsle än trafik på land.

Båtfolk säger att konsumenterna ändå är intresserade av frågan och att teknologin utvecklats, så att bränsleförbrukningen minskat tydligt med fyrtaktsmotorer.

Vääksyn Majakkapaviljongin satama-alueen laiturissa pienehkö pulpettivene. Muut laituripaikat lähes tyhjinä.
Bildtext Det finns inga utsläppsregler för fritidsbåtar.
Bild: Markku Lähdetluoma / Yle

Vädret

Det är mest halvklart till mulet och uppehåll på de flesta håll. I öster och norr är regnskurar möjliga och i landets norra del är enstaka snöbyar också möjliga.

Soligast och varmast är det i väster, där kan temperaturen stiga till 18 grader. I öster är dagens högsta temperatur 15 grader och i norr 10 grader.

Varning för hård vind:

Finska viken: Västlig vind 14 m/s.

Meddelande för båtförare:

Norra Östersjön, Ålands hav och Skärgårdshavet: Sydvästlig vind 11 m/s.