Turkietkännare: Erdoğan ger sig inte, kräver kompromiss kring kurderna i Syrien för att godkänna Finlands och Sveriges Natomedlemskap
USA måste kompromissa kring stödet till de kurdiska styrkorna i Syrien. Annars böjer sig Turkiet inte i frågan om Sveriges och Finlands Natomedlemskap, bedömer Turkietkännare.
Turkiet kommer inte att backa i sina krav på eftergifter av USA gällande stödet till de kurdiska styrkorna i Syrien. Det säger Turkietkännarna, äldre forskare Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet och Yles reporter Tom Kankkonen.
De menade i Yles morgon-tv på onsdagen att det var helt väntat att president Recep Tayip Erdoğan håller fast vid sina krav.
– Den stora bilden är att det är ett problem för Turkiet att USA stöder kurdstyrkan, där kärnan består av Kurdistans Arbetarparti PKK, en organisation som också västvärlden klassat som terroristisk, sa Alaranta.
Enligt Tom Kankkonen ser Erdoğan, och den lilla klicken runt honom som styr landets utrikespolitik, nu en chans att en gång för alla kräva eftergifter på den här punkten. Detta med Finlands och Sveriges Natomedlemskap som handelsvara.
Bedömningen var att Turkiet inte kommer att ge sig, utan kräva kompromisser både kring kurdfrågan i Syrien och förbudet att exportera vapen till Turkiet, något som också nyhetsbyrån Bloomberg skriver om, utgående från samtal med turkiska myndighetskällor.
Lyssna på Tom Kankkonen diskutera Turkiet och Finlands Natomedlemskap i Nyhetspodden:
Turkiet spelar högt spel med Nato som insats
Turkiska terrorismbegreppet problematiskt
Den nu uppblossade konflikten har två spår, enligt Turkietkännarna. Den ena handlar just om Syrien, den andra om kurdaktivister i Sverige och Finland.
Det här har sannolikt att göra med att Sverige och Finland inte utlämnat personer som Turkiet ser som terrorister, sa Tom Kankkonen i tv-intervjun.
– Men Turkiets definition av terrorism är verkligt bred, vi kan inte gå med på att personer skulle vara terrorister bara för att den turkiska ledningen ogillar dem.
Enligt Kankkonen handlar det konkret bland annat om en förläggare i Sverige, som Turkiet skulle vilja få utlämnad.
– Det hör till normal verksamhet i våra samhällen att man exempelvis får delta i marscher där man viftar med PKK- eller Abdullah Öcalan-flaggor, vi kan inte böja oss för Turkiets definitioner här, sa i sin tur Toni Alaranta.
Förhandlingar i Turkiet?
Tidigare meddelade Erdoğan att det inte är värt mödan för Sverige och Finland att sända diplomatiska delegationer till Ankara för att försöka förhandla i frågan.
Nu verkar det ändå finnas ett visst intresse för diskussioner, turkiska medier som Kankkonen läst skriver på onsdagsmorgonen att möten kunde bli aktuella nästa vecka i Turkiet.
Många har spekulerat i om hela konflikten bara handlar om inrikespolitisk teater från Erdoğans sida.
– Visst, det är val i landet nästa år och Erdoğan skulle dra nytta av att visa sig som en stark ledare, en ledartyp som gillas av många turkar. Men det handlar också om reella internationella problem som man vill lösa – kurdfrågan i Syrien, och förbudet att exportera vapen, sa Kankkonen.