Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finlands och Sveriges Natoambassadörer lämnade in Natoansökningarna: "Stor dag för Finland"

Uppdaterad 18.05.2022 14:08.
Natos generalsekreterare tog emot Finlands och Sveriges Natoansökningar - Spela upp på Arenan

Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen och hans svenske kollega Axel Wernhoff överräckte vid 9-tiden i dag ländernas Natoansökningar till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Det här är en historiskt stund, sa Stoltenberg då han tog emot ansökningarna.

Stoltenberg tackade för ansökningarna och sa att alla länder har rätten att välja sin egen väg och att både Sverige och Finland har gjort det efter grundliga demokratiska processer.

Stoltenberg sa att Finland och Sverige är försvarsalliansens närmaste partner och deras Natomedlemskap skulle öka den gemensamma säkerheten inom Nato.

"Stor dag för Finland"

– Det är absolut en stor dag för Finland, säger Klaus Korhonen till Svenska Yle. Han menar att det nu är upp till Nato att vi så fort som möjligt får en inbjudan till följande diskussioner om medlemsprocessen.

På frågan om den turkiska kritiken kan fördröja medlemskapet konstaterar Korhonen att utspelet i första hand måste diskuteras inom Nato.

Turkiets kritik anses främst vara riktat mot Sverige. Men Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff vill inte spekulera i om det kan fördröja anslutningsprocessen.

- Om det finns någonting som präglar Nato och dess interna arbete så är det att inget land kan tvingas till någonting. Det är ett mellanstatligt arbete, alla länder har så att säga ett veto i sin hand. Men till slut uppnår man också enighet, och jag har ingen anledning att tro att man inte skulle göra det även nu, säger han.

Optionen blir verklighet

– Nato-optionen gav en möjlighet att ansöka om medlemskap och har redan länge varit en del av Finlands säkerhetspolitik, men när jag inledde mitt jobb här för tre år sedan trodde jag inte att det skulle ske, under min tid, erkänner Natoambassadör Korhonen.

De anslutningsdiskussioner som tar vid när formaliteterna är undanstökande berör fem delområden: politik, juridik, resurser, datasäkerhet och militära frågor. Både Finland och Sverige anses på förhand uppfylla alla de förpliktelser som medlemskapet medför.

"Hoppas vi är en del av Nato då"

Även Axel Wernhoff betecknar dagens överlämning som historisk.

– Det är en formell start på en process och för svensk del är det en utveckling där vi efter 200 år av alliansfrihet går in i en annan verklighet

– Det är allvarstyngt också, det sker mitt i ett krig i Europa som man inte vet hur det kommer att sluta och hur en framtida säkerhetsordning kommer att se ut men förhoppningsvis kommer vi att vara en del av Nato då, konstaterar Wernhoff.

Vägen från ansökan till medlemskap i Nato

Då ansökan har lämnats in till Natos generalsekreterare samlas det Nordatlantiska rådet (NAC) för att besluta om man ska gå vidare med processen.

Sedan följer anslutningsdiskussionerna som gäller de olika förpliktelserna som medlemskapet innebär.

En rapport från anslutningdiskussionerna och ett brev från ansökarlandet att man är införstådd med processen ges sedan till NAC som fattar det slutliga beslutet ifall ansökan ska godkännas.

Om det blir grönt ljus kan ett anslutningsprotokoll undertecknas i Bryssel.

Anslutningsprotokollet sänds därefter till de 30 medlemsländerna för ratificering.

När ratificeringsprocessen är avklarad ska ansökarlandet förmedla protokollet till utrikesministeriet i Washington.

Efter det är ansökarlandet officiell medlem av Nato.

Källor: Yle, Nato, STT

Artikeln har uppdaterats med att ansökningarna lämnats in och med kommentarer av Finlands och Sveriges Natoambassadörer, samt med en faktaruta. Artikeln har kompletterats med en textad video.