Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Studenter, forskare och personal inkluderas i planeringen av ÅA:s framtida campus: "Oerhört viktigt att våra önskemål också syns i resultatet"

Uppdaterad 19.05.2022 11:15.
Huvudingången till Domvillan vid Åbo Akademi.
Bildtext Enligt fastighetsplanen skulle Åbo Akademi avstå från bland annat Domvillan.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Studenter, forskare och personal ges möjlighet att höras och påverka den framtida fastighetsplanen vid akademin via workshoppar.

I maj startade ett inkluderande planeringsprojekt vid Åbo Akademi. Planeringen är under ledning av Ann-Charlott Hästö, som är en utomstående arkitekt.

Inkluderande planering innebär att alla aspekter som påverkar hela sammanhanget ska beaktas. Brukarna är en stor grupp som ska höras, alltså de som rent praktiskt ska vistas i de framtida lokalerna: studerandena, forskarna och personalen.

Arkitekt Ann Charlott Hästö i en korridor i Aurum, Åbo Akademi.
Bildtext Trots att Hästö är en utomstående arkitekt har hon själv också band till Åbo Akademi från studieåren. Hon har studerat en termin vid Åbo Akademi och har deltagit i Glöggrundan som studerande.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Men utöver rent praktiska önskemål funderar man också på aspekter som kultur, historia, framtid, miljö och samtid för att forma en identitet för framtida Åbo Akademi.

– I det här fallet funderar vi också på de samhälleliga förändringar som pandemin fört med sig, säger Hästö.

Det material som samlas in i den inkluderande planeringen ska fungera som stöd för uppbyggnaden av det nya kvarteret Stjärnan. Utöver det funderar man över hur man kan utveckla de byggnader som redan är i bruk.

Gadolinia vid Åbo Akademi.
Bildtext Byggnaden Gadolinia komer att rivas, på samma plats kommer den nya byggnaden som hör till kvarteret Stjärnan att stå.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Åbo Akademi är hyresgäst och Stiftelsen för Åbo Akademi äger byggnaderna. Universitetets roll i planeringen är att komma fram till vilka lokaler som behövs och att lyfta fram riktlinjer för ett framtida Åbo Akademi.

Hästö påpekar att tidpunkten för den inkluderade planeringen inte alls är bra med tanke på det akademiska året Det första skedet av planeringen sker mellan maj och september.

Vårterminen slutar ofta i maj och höstterminen inleds i september.

Men Hästö påpekar att man ändå måste påbörja den inkluderande planeringen redan nu, så att man inte är för sent ute.

"Det känns som ett fräscht perspektiv med inkluderande planering på det här sättet"

Det har samlats in väldigt mycket material och åsikter via enkäter, men nu angriper man det på ett helt annat sätt, berättar Hellsten som själv valt att delta i workshoppen.

– Jag tycker det är ett fräscht perspektiv med inkluderande planering. Jag blev förvånad över den här workshoppen, men också glatt överraskad, säger Laura Hellsten, forskardoktor vid ÅA.

Laura Hellsten, forskardoktor vid Åbo Akademi. Hellsten står framför en föreläsningssal i Aurum.
Bildtext Laura Hellsten, forskardoktor vid Åbo Akademi.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Hellsten berättar att de redan under första workshoppen tilldelades flera olika uppdrag. Bland annat begav de sig ut på fältet för att umgås med folk och funderade på vilka röster som ännu inte har hörts.

Det är oerhört viktigt att man också ser något slags resultat av önskemålen i framtiden.

― Camilla Kronqvist, universitetslärare i filosofi och etik vid Åbo Akademi.

Camilla Kronqvist, universitetslärare i filosofi och etik berättar att det är bra att personalen och studerandena får lära sig hur processen går till ur arkitekternas och byggarnas synvinkel.

– Vi brukare får diskutera med arkitekterna och byggarna för att förstå hur vi ska tänka för att förverkliga våra önskemål, för vi är inte arkitekter själva, säger Kronqvist.

Då Arken renoverades fick personalen vara med och se på ritningarna, men att förstå sig på processen och föreslå önskemål utan någon bakgrund inom arkitektur var utmanande.

Viktigt att alla känner att de blivit sedda och hörda i slutresultatet

Både Hellsten och Kronqvist säger att det är viktigt att de olika önskemålen också syns i slutresultatet. Annars kan det kännas som att studerande och personal är inkluderade, men utan att egentligen ha fått påverka något.

– Det är oerhört viktigt att man i framtiden också ser något slags resultat av de olika önskemål som läggs fram. Samtidigt som det också är viktigt att inse att det inte kan gå direkt från önskemål till resultat för det finns så många önskemål, säger Camilla Kronqvist.

Inom organisationen finns det ändå grupper och personer som vill helt olika saker.

Camilla kronqvist, universitetslärare i filosofi och etik i en korridor i Aurum.
Bildtext Camilla Kronqvist, universitetslärare i filosofi och etik vid Åbo Akademi.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Utöver ett stort flöde av önskemål formas arbetet också av ekonomiska, strukturella och arkitektoniska ramar.

– Men då man sätter i gång en process för att samla in information och personer ombeds uttala sig så är det särskilt viktigt att det också syns i praktiken.

Tidigare har personal och studenter känt sig förbisedda vid beslutsfattande

Kronqvist säger att verkligheten vid universitetet vid flera tillfällen varit sådan att personal och studenter upplevt att de inte blivit hörda då beslut har fattats.

– Det leder till en känsla av misstro och en form av främlingsskap inför den egna organisationen då man känner att ens röst inte räknas. Det går direkt emot själva idén om vad ett universitet ska vara, berättar Kronqvist.

Ingången till byggnaden Axelia på Åbo Akademis campus i Åbo.
Bildtext Då studerandena flyttade till Aurum miste de en klubblokal som varit en viktig samlingsplats.
Bild: David Fagerudd / Yle

Hon betonar att det är viktigt att universitetet inte ska kännas splittrat, eftersom det då är svårt att jobba tillsammans som en enhet både mot och tillsammans med resten av samhället.

Kronqvist tar planeringen av den nya byggnaden Aurum som exempel.

– Då hördes studerandena, men sedan förlorade de sin klubblokal.

"Studerandena behöver ett rum som de får rå om"

Kronqvist poängterar att campus måste vara både ett arbetsrum och ett vardagsrum för studerandena. Bland annat måste de ha möjlighet att studera på campus även nattetid och också ha en plats som känns som deras.

– De behöver ha ett rum som de själva får rå om. Det är viktigt att det ska kännas som just deras plats och inte något som en arkitekt skapar för dem och som de måste anpassa sig efter, säger Kronqvist.

Personal inkluderas i planeringen av Åbo Akademis framtida campus - Spela upp på Arenan