Ny rapport målar dyster bild av klimatläget: Rekordvarma temperaturer, ökade växthusgaser och sura hav

Fyra centrala indikatorer som man mäter klimatförändringen med slog alla tidigare rekord ifjol, uppger FN-organet Meteorologiska världsorganisationen WMO i en ny rapport. Det globala energisystemet driver mänskligheten mot en katastrof, varnar WMO.

De fyra indikatorerna som slog nya dystra rekord ifjol är mängden växthusgas i atmosfären, höjda havsnivåer, oceanernas uppvärmning och oceanernas surhetsgrad.

Ifjol var jordens medeltemperatur cirka 1,1 grader högre än medeltemperaturen under den förindustriella perioden (kring 1850–1900). De sju senaste åren har dessutom varit de varmaste i mäthistorien, enligt rapporten.

I Parisavtalet kom man år 2015 överens om att försöka hålla den globala uppvärmningen under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

– Ännu har vi inte överskridit 1,5 grader och orsaken till det är La Niña-effekten som haft en kylande effekt. Regionalt har temperaturerna ändå slagit rekord, bland annat i Europa där man mätte 48,8 grader i södra Italien i somras och 49,6 grader i västra Kanada, sa WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas under en presskonferens där den nya WMO-rapporten presenterades.

Enligt Taalas förändras klimatet framför våra ögon och de av människor orsakade växthusgaserna värmer upp vår planet under många kommande generationer.

"Rekordvarmt i oceanerna"

Rapporten slår fast att den globala uppvärmningen och ökningen av växthusgaser just nu syns väldigt tydligt i världshaven.

– Det är nu rekordvarmt i oceanerna, 90 procent av överloppsvärmen finns i världshaven, sa Taalas.

Världshaven väntas bli allt varmare i fortsättningen och uppvärmningen går inte längre att stoppa, enligt rapporten.

Enligt rapporten är havsnivån globalt nu rekordhög. Havsnivåerna i världen har ökat 4,5 millimeter i medeltal per år under de sju senaste åren, främst på grund av smältande ismassor.

I rapporten uppges ändå att havsnivån inte har höjts jämnt i världen, även om havsnivån höjts nästan överallt i världen sedan år 1993. Bland annat i sydvästra och norra Stilla havet, i sydvästra Indiska oceanen och i Sydatlanten höjs havsnivåerna mer än på andra håll.

Världshaven suger dessutom årligen i sig nästan en fjärdedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Det här gör att haven blir allt surare, vilket hotar havens ekosystem och därmed också matsäkerheten i världen. I synnerhet korallreven skadas av att haven blir surare, men också fiskar och andra organismer påverkas.

Extrema väderfenomen drabbar människor på bred front

Ifjol drabbades många människor av extrema väderfenomen runt om i världen.

I juli drabbades Västeuropa av de värsta översvämningarna någonsin. I Tyskland uppskattas de ekonomiska skadorna som orsakades av översvämningarna ha uppgått till kring 19 miljarder euro.

På andra håll i världen var det däremot extremt torrt, bland annat i Iran, Pakistan, Turkiet, USA och Kanada. I de här länderna minskade vete- och rapsskördarna med nästan en tredjedel ifjol jämfört med 2020.

– Vi vet alla att vi är efter i klimatmålen. Det påverkar matsäkerheten, precis som covidpandemin och kriget i Ukraina gör. Det är en stor utmaning, sa Taalas under presskonferensen.

"Vi måste försnabba övergången till förnybar energi"

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnar för att vi är närmare en klimatkatastrof än någonsin tidigare.

– Det globala energisystemet är sönder och för oss närmare en klimatkatastrof. Vi måste stoppa utsläppen som orsakas av fossila bränslen och försnabba övergången till förnybara energikällor innan vi bränner upp vårt enda hem, sa Guterres.

På Twitter skriver Guterres att vind- och solkraft redan är de billigaste energikällorna och att "vårt beroende av fossila bränslen måste stoppas". Enligt Guterres borde OECD-länderna sluta använda kol senast 2030 och alla andra länder i världen år 2040.

Under presskonferensen där WMO-rapporten presenterades föreslog Guterres en plan i fem steg för att försnabba processen med att övergå till förnybar energi. I planen ingår bland annat att sluta ge bidrag till fossila bränslen, öka investeringarna på förnybar energi och att göra förnybara energiteknologier till offentliga varor.

Enligt Guterres kan övergången till förnybara energiformer bli 2020-talets fredsprojekt.

Källor: WMO, STT, AFP

Fullt möjligt att halvera utsläppen till 2030, säger FN:s klimatpanel – elektrifiering och vätgas blir avgörande

Världen måste ge upp sitt beroende av stenkol och olja fort.

Rättelse den 18 maj 2022 klockan 17.12: I en tidigare version stod det att värmerekordet sommaren 2021 i västra Kanada skulle ha varit 29,6 grader, men den rätta siffran är 49,6 grader.