Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Bonäselever i Jakobstad behöver ny skolbyggnad – lutar åt en ny svenskspråkig skola i västra Jakobstad

Uppdaterad 19.05.2022 10:42.
Bonäs skola i Jakobstad
Bildtext Bonäs skola tas ur bruk och systerskolan Itälä i Sveden står också på fallrepet inom en snar framtid.
Bild: Yle/Kjell Vikman

Skolnätsfrågan i Jakobstad är hetare än någonsin sen det blev klart att Bonäs skola måste tas ur bruk. Någon finskspråkig enhetsskola finns det inget större intresse för, och nu lutar det åt en ny skola för stadens svenskspråkiga elever.

Bildningssektorn i Jakobstad har turbulenta år bakom sig. Hur skolnätet ska se ut i framtiden har ännu inte fått någon lösning. En pandemi på det och nu beskedet om att Bonäs skola måste utrymmas så snart vårterminen tar slut.

Samtidigt som det inte saknas utmaningar, har man också fått mycket positivt till stånd säger Jan Levander som är direktör för bildning och välfärd i Jakobstad.

Staden har både en splitterny språkbadsskola och ett stordagis, Alma. Och Oxhamns skola som renoveras och byggs till och står klar vid årsskiftet.

– Det är jättefina lösningar och det kommer att bli bra. Men vi har kvar en del problemfastigheter, som Bonäs och Itälä skolor. De är båda i slutet av sin livscykel, säger Levander.

En man som står i en korridor.
Bildtext Jan Levander är glad över satsningarna på nya fastigheter. Snart kan även västra Jakobstad få en ny skola.
Bild: Mikaela Löv / Yle

Barackskola i Vestersundsby ersätter Bonäs

På tisdag kväll möttes den svenska skolsektionen och deras förslag är att de 100 bonäselever som måste flytta ut ur sin skolfastighet placeras i Vestersundsby skola.

Det skulle innebära att man placerar volymelement i anslutning till Vestersundsby skola, det vill säga det vi kallar baracker.

– På så vis kan vi hålla skolan intakt med alla elever på samma ställe. Det är en tillfällig lösning. Realistiskt handlar det om en period på ungefär två år, säger Levander.

Bonäs och Vestersundsby är redan nu administrativt en och samma skola, men de har inte fått rum i samma fastighet. Vestersundsby skola är inte heller i toppskick. Skolhusen är i behov av totalrenovering och bara den ena av de gamla träbyggnaderna är fortfarande i bruk.

Krympande elevunderlag

I och med att elevantalet i Jakobstad fortsätter att krympa har man redan tidigare funderat över hur det framtida skolnätet ska se ut.

En arbetsgrupp har utrett flera alternativa lösningar.

De två lösningsmodellerna som man stannat för är en enhetsskola för alla finskspråkiga elever eller en ny skola i västra sidan av stan för svenskspråkiga lågstadieelever.

En enhetsskola för alla finskspråkiga elever, ungefär 500 personer, skulle byggas i anslutning till Etelänummi högstadium i centrala Jakobstad.

Det skulle frigöra Länsinummi skola och dit kunde Bonäs- och Vestersundsby eleverna flytta in.

– Vi har frågat både finskspråkiga föräldrar och personal, men majoriteten vill inte ha en enhetsskola. De vill hålla det vi förr kallade låg- och högstadiet separata från varandra.

Över 60 procent är helt emot en enhetsskola och både vårdnadshavare och personal föredrar att behålla Länsinummi skola för barn i förskolan upp till och med årskurs fem.

– Om vi följer önskemålen så kommer den finska sidan att fortsätta som tidigare. Då blir den naturliga lösningen att bygga en ny skola för de svenskspråkiga eleverna i de västra stadsdelarna, säger Levander.

Föräldrar är med och väljer tomt

Svenska sektionen vill nu fråga de svenskspråkiga föräldrarna var de vill att den nya skolan i så fall ska placeras. Alternativen är Bonäs, Vestersundsby eller den tomt där Oxhamns skola, som ska rivas, nu står.

– Det är de tre skoltomter vi har, och vi kommer att skicka ut en enkät ännu den här veckan, säger Levander.

Förslaget om att bygga en helt ny finsk skola har också seglat upp, det alternativet gillar främst de familjer som bor i norra och östra Jakobstad.

Inom en inte allt för lång tid kommer Itälä skola att tas ur bruk. Den är identisk med Bonäs skola, byggd i slutet av 70-talet, och har levt ut sin tid.

– De som röstade för en ny lågstadieskola föreslog ofta Pursisalmitomten som placering. Men min bedömning är att det inte är något bättre läge än något annat. Där bor inte många finskspråkiga familjer heller, säger Levander.

Vestersundsby skola i Jakobstad
Bildtext De gamla skolbyggnaderna i Vestersundsby är i behov av en totalrenovering säger Jan Levander.
Bild: Yle/Kjell Vikman

Enhetsskola är inte populärt

Jan Levander säger att Jakobstadsföräldrarna inte alls verkar gilla tanken på en enhetsskola. De som ställt sig positiva till det alternativet gillar Etelänummis läge mitt i stan.

En enhetsskola skulle också ge en nystart för alla. Men få verkar anse att det är en god idé att blanda ihop alla elever från förskola till nionde klassen.

Jan Levander säger att man bjudit in representanter från den finskspråkiga enhetsskolan i Korsholm till fullmäktiges aftonskola.

– Rektorerna var mycket entusiastiska över sin skola och tycker att det fungerar bra. Eleverna tar hand om varandra, både yngre och äldre, och deras erfarenheter går emot hur man kanske tänker rent spontant, säger Levander.

Även i Karleby och Nykarleby finns det redan i dag enhetsskolor, och Vasa planerar en ny enhetsskola.

Enhetsskolor kan utformas på olika sätt, och i dag har vi inte längre låg- och högstadier, utan en grundläggande utbildning, som sträcker sig från förskola till nionde klass.

– Många kommuner har gått in för att bygga nytt för alla elever på en och samma gång, säger Levander.

Enhetsskolor samlar språköar

I Jakobstad flyttar eleverna sen många år över till Oxhamns skola redan på femman. Levander säger att övergången har blivit mycket mjukare än många befarade.

– De kollegor jag pratat med säger också att det har en positiv effekt att alla barn tillsammans i samma skola. I många kommuner håller man ihop eleverna i språköarna ända till och med gymnasiet. Det kunde vara en god idé, säger Levander.

Men åtminstone hittills verkar tanken på en ny enhetsskola inte tilltala de finskspråkiga Jakobstadsborna. Istället är det nu en ny svenskspråkig skola för förskola till och med årskurs fem som verkar bli lösningen.

Nu är det stadsstyrelsens tur att säga sitt, och sedan går frågan vidare till fullmäktige som har beslutanderätt när det gäller stadens investeringar.