Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Kan aldrig vara bra, men är det mest rätta" – gröna i Tyskland talar klart för att stödja Ukraina med vapen

En tysk artilleribandvagn.
Bildtext Tyskland har fattat beslut om att leverera tunga vapen till Ukraina.
Bild: Focke Strangmann / EPA

Rysslands angrepp på Ukraina har ändrat på de politiska konstellationerna i många länder. Så också i Tyskland där De Gröna, med sitt ursprung i fredsrörelsen, är det parti som mest ljudligt och konsekvent har talat för tysk vapenhjälp till Ukraina.

– Vi står inte bara på ukrainarnas sida, utan vi anser det också vara rätt att nu skicka tunga vapen till Ukrainas försvar, slog utrikesminister Annalena Baerbock fast vid De Grönas partimöte i slutet av april.

Förutom lätta vapen, som bland annat pansarskott och luftvärnsrobotar, har Tyskland redan fattat beslut om att leverera omkring trettio luftvärnsbandvagnar och sju artilleribandvagnar av modellen Panzerhaubitze 2000 till Ukraina. Gällande det senare vapensystemet utbildas redan ukrainska soldater i Tyskland.

Förutom att De Gröna godkänner vapenleveranserna, ställer man sig också bakom satsningarna på 100 miljarder euro för det egna försvaret.

Att det är ett parti med rötter i 1980-talets västtyska fredsrörelse som nu hör till dem som starkast har talat för vapenhjälp till Ukraina är ändå i dagens läge inte något konstigt, säger Sara Nanni som leder den gröna gruppen i förbundsdagens försvarsutskott.

– Då jag själv kom till De Gröna för över tio år sedan så var det nog inte då heller längre något radikalpacifistiskt parti. Det är dessutom en lite klichéaktig bild av De Gröna i Tyskland, säger freds- och konfliktforskaren och den nuvarande förbundsdagsledamoten Nanni.

Sara Nanni sitter på en parkbänk
Bildtext Sara Nanni sitter för De Gröna i den tyska förbundsdagens försvarsutskott.
Bild: Dominic Heidl

Kosovokriget startade process

Att De Gröna snabbt hade en klar ståndpunkt i frågan om vapenleveranserna till Ukraina hänger också ihop med att partiet har haft sitt verkliga elddop gällande krig och fred redan för över 20 år sedan.

I början av år 1999, strax efter att De Gröna för första gången var med om att bilda en regering, tvingades man fatta beslut om att Tyskland skulle delta i Natooperationen i samband med Kosovokriget.

Den dåvarande gröne utrikesministern Joschka Fischer upplevde svåra stunder då han vid ett extrainkallat partimöte försvarade regeringens linje. Fischer hånades som krigshetsare och inför sitt tal utsattes han för en attack med röd målarfärg.

Enligt Sara Nanni var det här avgörande stunder för partiet.

– Absolut. Men det hängde inte bara på just den här situationen utan också på alla de svåra, djuplodande och också mycket känslosamma debatter som fördes i 15 till 20 år därefter.

– Det var mycket strid och friktion, men det slutade i klara ståndpunkter som i dag hjälper våra ministrar att snabbt kunna visa var man står, säger Nanni.

I sitt tal vid partimötet i Düsseldorf i april sa partichefen Ricarda Lang att De Grönas partiprogram ger verktygen för att fatta de svåra besluten gällande kriget i Ukraina.

– I centrum för vår politik står människan med sitt människovärde och sin frihet. Det är ur den här synvinkeln vi måste fatta våra beslut, konstaterade Lang.

Partiet fortsatt kritiskt till vapenexport

Redan det att Tyskland överhuvudtaget levererar vapen till ett land i krig är ett klart brott med tidigare politik. Ett tidigare undantag var då Tyskland beväpnade och utbildade kurdiska Peschmergasoldater i kampen mot terrororganisationen Islamiska staten.

En utbredd åsikt i landet är ändå att Tysklands historiska ansvar inte tillåter att man bidrar med vapen.

Frågan handlar inte egentligen om ett ja eller nej till vapenleveranser, utan här handlar det om frågan om demokratier mot autokratier.

Enligt Sara Nanni underlättas De Grönas beslut nu av själva situationen. Den är så självklart tydlig med en angripare som överfaller ett grannland.

– Frågan handlar inte egentligen om ett ja eller nej till vapenleveranser, utan här handlar det om frågan om demokratier mot autokratier. Ser man på Tysklands historiska ansvar, så måste man ta det här i beaktande.

Nanni säger ändå vidare att De Gröna fortfarande är mycket kritiska till vapenexport.

Ukraina visar enligt henne med all tydlighet när det kan vara legitimt att bidra med vapen, men också när det kanske inte är det.

– Vi vet förstås att ryska soldater ska dödas med de här vapnen och ett beslut som det här kan aldrig vara bra, men i den här situationen handlar det om det mest rätta beslutet. Det vet våra medlemmar och våra väljare.

Tagit mest avstånd till Ryssland

Sara Nanni säger sig vidare inte ha upplevt någon värst omfattande kritik mot De Gröna för den valda linjen.

Det motsatta kan eventuellt vara fallet. I två tyska delstatsval nu i maj har De Gröna nått historiskt goda valresultat.

Det här kan också delvis bero på att partiet redan länge har haft en klar linje gentemot Ryssland och bland annat av såväl klimatpolitiska som säkerhetspolitiska skäl motsatt sig bygget av gasledningen Nord Stream 2.

Inom alla tyska partier måste man nog nu ställa sig frågan hur det var möjligt att man så länge var så gott som fullkomligt blind för vad som höll på att ske

De tyska politiska kopplingarna till Ryssland måste nu på allvar synas i sömmarna, säger Nanni.

– Vi har förstås under de senaste åren haft en klarare position, men inom alla tyska partier måste man nog nu ställa sig frågan hur det var möjligt att man så länge var så gott som fullkomligt blind för vad som höll på att ske.

Att Tyskland får utstå mycket kritik från utlandet, i synnerhet från de baltiska och östeuropeiska länderna, har hon förståelse för.

– Det bästa nu är nog bara att lyssna och också att låta bli att haka upp sig på hur kritiken presenteras. Det är viktigt att vi vet vad ilskan bottnar i och att vi självkritiskt reagerar på det som sägs, konstaterar Sara Nanni.