Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kurdiska Seida Sohrabi: "Sorgligt att Finland och Sverige nu dras in i ett turkiskt politiskt maktspel"

Kurdiska aktivisten och lokalpolitikern Seida Sohrabi
Bildtext Seida Sohrabi litar på att Finland och Sverige kan föra en dialog med Turkiet utan att de nordiska länderna ger efter för sina uppfattningar om rättsstaten och yttrandefrihet.
Bild: Azad Hajipour

Finland borde föra en dialog med Turkiet men inte kompromissa bort yttrandefrihet och demokrati. Det säger Seida Sohrabi som är kurdisk opinionsbildare och lokalpolitiker för Samlingspartiet i Helsingfors.

Turkiets hot om att stoppa Finlands och Sveriges Nato-medlemskap om Turkiet inte får igenom en rad krav har seglat upp som de senaste dagarnas stora politiska fråga.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan anser att de två nordiska länderna skyddar terrorister.

Enligt Financial Times källor har Turkiet redan lyckats bromsa upp behandlingen av Finlands och Sveriges ansökningar på onsdagen.

Natos flagga.
Bild: EPA-EFE


När Erdoğan talar om terrorister avser han kurdiska regimkritiker och personer som turkiska myndigheter anklagar för att ha organiserat kuppförsöket mot Erdoğan år 2016 - det här är personer som kan ha beviljats politisk asyl i Finland och Sverige.

– Jag och mina kurdiska vänner är väldigt sorgsna över att Finland och Sverige nu dras in i ett turkiskt inrikespolitiskt maktspel. Vi tycker att de turkiska utspelen är väldigt tråkiga, inte minst mot den bakgrunden att Finland och Sverige beviljat oss en fristad och behandlat kurderna väl, säger kurdiska Seida Sohrabi i en intervju för Svenska Yle.

Nästa år ordnas både parlaments- och presidentval i Turkiet - ett valår som många bedömare tror kan bli det svåraste hittills för Erdoğan.

"Kurderna än en gång en spelbricka"

Seida Sohrabi har skrivit sin pro gradu-avhandling om kurdernas politiska aktivism i Finland. Sohrabi, som är aktiv i Helsingforspolitiken i Samlingspartiet, säger att kurdernas sak och kurdernas rättigheter hör till de viktigaste politiska frågorna för henne.

Sohrabi kommenterar i intervjun kurderna i Finland.

– Samtidigt är vi inom det kurdiska samfundet inte alls förvånade över att Turkiet och Erdoğan ännu en gång använder kurderna som spelbricka, säger Sohrabi.

Hur borde Finland och Sverige förhålla sig till de turkiska försöken att stoppa Nato-medlemskapet?

– Finland och Sverige måste ta Turkiets ord på allvar och det här betyder också att vi måste fråga Turkiet: vad menar ni egentligen med att Finland och Sverige stöder terrorism – vem är de här terroristerna?

"Terrorister i svenska riksdagen"

Seida Sohrabi påminner om att Turkiets president nyligen sade att det skulle finnas terrorister i den svenska eller finska riksdagen. Här verkar Erdoğan syfta på de parlamentsledamöter i Sveriges riksdag som har kurdisk bakgrund.

– Det här är hårda ord av Turkiets president, men jag hoppas att saken kan skötas via öppen och ärlig dialog.

Recep Tayyip Erdogan.
Bildtext Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bromsade enligt Financial Times på onsdag 18 maj att Nato skulle börja behandla Finlands och Sveriges Nato-ansökningar
Bild: Adem Altan / AFP

Seida Sohrabi tror att det är viktigt att komma ihåg att de uppfattningar om yttrandefrihet och samlingsfrihet som är rådande i Finland inte gäller i Turkiet.

– Vi kurder här i Finland följer finländsk lagstiftning och vi godkänner inte terrorism. Men också kurder har rätt att ställa upp i politiska val, rösta i val och utnyttja vår frihet att yttra oss. Det som överraskar mig mest av allt med Erdoğan det är att han använder ordet terrorist för de kurdiska riksdagsledamöterna i Sveriges riksdag. Det är helt orimligt, säger Sohrabi.

– Jag är säker på att finländska och svenska politiker kommer att slå vakt om kärnan i det finländska samhället: yttrandefrihet, rättstatsprincipen och demokrati. Jag önskar lycka till i förhandlingarna och och samtalen med Turkiet.

Turkiets mål: Att ställa krav på USA

Enligt Turkietexperten Paul Levin, som är föreståndare för institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, har Turkiet redan länge varit väldigt besviket inte bara på Sverige utan också övriga Nato-länder.

Det turkiska missnöjet beror på att bland annat Sverige och USA gett sitt stöd till den kurdisk-ledda milisen SDF (Syrian Democratic Force) i kampen mot terrorgruppen IS.

En YPG-krigare går längs med en förstörd gata i terrorgruppen IS tidigare syriska huvudstad Raqqa.
Bildtext Både USA och flera Nato-länder har stött YPG i kampen mot terrororganisationen IS. På bilden en YPG-krigare i staden Raqqa.
Bild: EPA-EFE/YOUSSEF RABIH YOUSSEF

SDF:s ryggrad är de kurdiska YPG-krigarna. Eftersom Turkiet bekämpar kurdiska styrkor har här uppstått en konflikt.

– Turkiet ser YPG som PKK:s syriska gren. Turkiet tycker att de inte fått gehör för sin syn på PKK som ett säkerhetshot mot Turkiet.

Paul Levin säger att Turkiet sett sin chans kommen när två nordiska länder vill in i Nato.

– Turkiet har inte kunnat hävda sig mot andra Nato-medlemmar, men när Sverige och Finland står med mössan i hand tar man tillfället i akt att ställa tuffa krav, säger Levin till Svenska Yle.

porträtt av en man med hav i bakgrunden. Paul. T. Levin
Bildtext Paul Levin är föreståndare för institutet för Turkietstuider vid Stockholms universitet.
Bild: Clément Morin / Stockholms universitet

Paul Levin säger att oavsett vad man tycker om Turkiets krav på att Sverige och Finland mer aktivt måste delta i terrorismbekämpning på det sett som Turkiet vill – så kan de turkiska kraven inte avfärdas med lätt hand.

– Jag tror att man kan hitta en kompromiss här. Det kan hända att Turkiets mål egentligen är att få köpa amerikanska jaktplan eller kanske att få till ett toppmöte med Joe Biden. Oavsett vad som finns i bakgrunden ska Turkiet inte avfärdas lättvindigt, säger Paul Levin.

Kurdisk partiledare fängslad i Turkiet

Paul Levin påminner ändå om bakgrunden till att det kan bli svårt att bemöta alla turkiska krav: den kurdiska minoriteten i Turkiet saknar fullständiga kollektiva rättigheter.

– Många kurdiska politiker är förtryckta eller fängslade, prokurdiska partiet HDP:s ledare Selahattin Demirtaş sitter till exempel i fängelse, säger Levin.

Av den här anledningen är president Erdoğans krav på att utlämna omkring 30 personer, som Turkiet kallar terrorister, knepig.

– Det blir svårt för Sverige och Finland att utlämna terroranklagade kurder till Turkiet eftersom man inte kan lite på hur den turkiska staten och det turkiska rättsystemet skulle agera, säger Levin.

Både Turkiet och EU-länderna Finland och Sverige klassificerar det kurdiska arbetarpartiet PKK som en terroristorganisation. Enligt Turkiet förhåller sig Sverige ändå alltför slapphänt till PKK.

– Det finns organisationer och personer i Sverige som sympatiserar med och har kopplingar till PKK. Turkar har svårt att förstå att det är tillåtet att vifta med PKK-flaggor på svenska gator och torg på demonstrationer, säger Paul Levin.

Också Yle-journalisten och Turkiet-experten Tom Kankkonen påminner om det viktiga att skilja på hur Turkiet definierar terrorism och hur Finland och Sverige gör det.

– Turkiets definition av terrorism är verkligt bred, vi kan inte gå med på att personer skulle vara terrorister bara för att den turkiska ledningen ogillar dem, sade Tom Kankkonen i Yles TV-program morgonettan.

Svensk-kurdiska Kakabaveh utpekad som en av "terroristerna"

En av de riksdagsledamöter som finns i president Erdoğan tankar när han talar om terrorister den svenska riksdagen är Amineh Kakabaveh, tidigare vänsterpartist och numera politisk vilde.

Kakabaveh berättar i en intervju för Dagens Nyheter att hon redan för några år sedan pekades hon ut som terrorist av Turkiet.

– Nu vill den turkiska regeringen få tyst på mig, en socialist, kurd och kvinna. En som står upp för kvinnors rättigheter, kurdiska rättigheter och minoriteters rättigheter, säger Kakabaveh till Dagens Nyheter.

Kakabaveh har hösten 2021 i interpellation till utrikesminister Ann Linde (socialdemokrat) krävt att Sverige ska agera för att den fängslade kurdiska partiledaren för HDP, Selahattin Demirtaş, ska friges. I interpellationen frågar Kakabaveh också om Sverige kommer att arbeta för att "förmå Erdoğan lösa den kurdiska frågan genom en fredlig lösning".