"Vi får en bättre lägesbild" – marinens kommendör ser klara fördelar med Finlands Natomedlemskap
Finlands och Sveriges kommande Natomedlemskap ger ännu bättre förutsättningar att trygga och bevaka Östersjön. Marinen har under den gångna veckan genomfört en exceptionellt mångsidig sjökrigsövning tillsammans med Sverige och USA.
– Övningen har varit både lärorik och intressant, vi har hela tiden haft något att göra, intygar kanonjär Axel Terävä, som gör sin militärtjänst vid Kustbrigaden i Kyrkslätt. Han är en av de beväringar som genomfört skarpa skjutövningar med tornkanonerna på Russarö utanför Hangö.
Kustbrigaden, kustflottan och Nylands brigad har under den gångna veckan ordnat en exceptionellt mångsidig sjökrigs- och kuststridsövning, från östra Finska viken till Skärgårdshavet och norra Östersjön.
I övningen ingår ett verkligt påkostat moment, nämligen avfyrning av sjömålsrobot. Robotarna avfyras antingen från lavetter monterade på lastbilar, eller från marinens robotbåtar.
De svenska RBS 15-robotarna har en räckvidd på upp till 100 kilometer och är såpass dyrbara att avfyrningar i övningssyfte inte ordnas oftare än högst en gång varje år.
Det här är dessutom första gången som marinen låtit civila journalister, i det här fallet två reportrar och en fotograf från Yle, vara på plats under en sådan avfyrning.
I den veckolånga övningen har sammanlagt 3 500 personer deltagit, både beväringar, reservister och anställd personal inom försvaret.
Amerikanska jättefartyg medverkar
Samtidigt som Finland och Sverige har tagit de avgörande stegen mot ett Natomedlemskap, har det transatlantiska försvarssamarbetet tagit allt mer avancerade former ute till havs.
Finländska och svenska örlogsfartyg övar regelbundet tillsammans, men den här gången har också tre större amerikanska fartyg deltagit: en robotjagare i Arleigh Burke-klassen och två stödfartyg, USS Gunston Hall och USS Kearsarge.
– Vi hörde att amerikanerna var på väg hit, så vi bjöd in dem till övningen, förklarar marinens kommendör, konteramiral Jori Harju. De två stödfartygen är helt nya bekantskaper i finländska övningssammanhang, och därmed ett värdefullt tillägg.
Det största fartyget, USS Kearsarge, är dryga 250 meter långt och kan medföra en betydande landstigningsstyrka, med helikoptrar och andra fordon. De amerikanska fartygen kommer inte att röra sig i finländska vatten under övningen.
Den finländska flottstyrkan har också övat att skydda den för Finland livsviktiga kommersiella fartygstrafiken. Finlands och Sveriges kommande Natomedlemskap ger ännu bättre förutsättningar att planera och genomföra sådana operationer till havs.
Hela Östersjön med dess strategiskt viktiga områden, från de danska sunden, Gotland och Åland upp till Finska viken, kommer att omfattas av Natos gemensamma försvarsplanering i framtiden.
– Hela försvaret vinner på att vi får en bättre lägesbild, då vi kan utbyta information med andra Natoländer, säger kommendör Harju.
