Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Han bor intill gården där han föddes – nu undersöker forskare varför folk vill bo kvar på landet

En man framför ett rött hus.
Bildtext Jan-Ola och hans födelsehem.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Invånare i fem österbottniska byar undersöks som bäst i ett projekt. Forskarna vill veta varför folk stannar kvar på landet i en tid av urbanisering.

Jan-Ola Wistbacka har rötterna i två av byarna som är med i forskningen - Jeppo i Nykarleby och Terjärv i Kronoby. Han jobbade som läkare i Uleåborg i 15 år och sedan i Vasa ytterligare 15 år. Men 2010 valde han och frun Ulla att flytta hem till gårdsgruppen i Jeppo i Nykarleby där han föddes.

– Varför bo i stan då man kan bo på landet? Då man är van att bo och leva på landet så föredrar vi det här, säger Jan-Ola.

Han hugger ved och hjälper till att renovera de vuxna barnens stugor på tomten. Ulla Wistbacka gillar omgivningen och parets trädgård.

En kvinna hackar i potatisland.
Bildtext Ulla Wistbacka förbereder potatislandet.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

– Det är lugnet och så är det lätt att ha att göra med människorna här. Att bo i stan var bra då barnen var små och skolorna var nära. Men nu är det här prima.

Också barn och barnbarn trivs i Jeppo

Att det ändå blev många år i städer beror enligt Jan-Ola på hans jobb som läkare. Men gården intill Keppo fors förblev alltid centrum, säger han. Alla lov spenderades där och de numera vuxna barnen har också rotat sig på området.

Tre av barnen bor i Sverige, de övriga två i Tammerfors och Korsholm. Tre döttrar har sina sina sommarstugor i Keppo. Numera kan de också delvis jobba på distans därifrån.

– En orsak till att de trivs här är att de vill ge sina barn möjligheten att växa upp i en sådan här by då de under skolåret bor i storstäder.

Tar biogasbilen till Vasa

Trots att han inte bott i Vasa på mer än tio år sjunger Jan-Ola fortfarande i Vasa sångargille.

– Det blir en del resor men man kan trösta sig med att man kör på biogas, säger han.

Enligt Jan-Ola skulle paret såklart ha närmare till både service och kulturevenemang om de bodde i en stad.

– Men inget hindrar att du åker iväg över veckoslutet till Tammerfors, Umeå, Åbo. Det kan du lika gärna göra härifrån Jeppo som från Jakobstad eller Vasa.

Vill undersöka byar också i Åbo och Nyland

Byarna som deltar i forskningen är Terjärv, Jeppo, Munsala, Molpe och Maxmo. Österbotten är det första området som undersöks, men tanken är att så fort man kan få finansiering ska liknande projekt genomföras i Nyland och Åboland.

Projektet är unikt, enligt Ida Haapamäki som är projektledare för Novias andel av projektet.

En kvinna och en man med hacka ute i naturen.
Bildtext Paret Wistbacka gillar trädgårds- och ved jobb.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

– Hittills har man nästan enbart undersökt varför människor flyttar. Man har sett stannandet som ett passivt icke-beslutstagande. Men vi menar att ett beslut att stanna är minst lika aktivt som ett beslut att flytta.

Personer som är över 30 år och som är etablerade invånare i någon av byarna har intervjuats i små grupper för forskningen. Många av de som har intervjuats är återvändare, till exempel personer som återvänt då de blev pensionärer. Eller sådana som återvänder efter en tid av studier och jobb på andra orter.

Fiber viktigare än bankkontor idag?

Hypoteserna i projektet går ut på att folk stannar på grund av faktorer som har att göra med till exempel graden av företagsamhet, den lokala sammanhållningen och föreningsverksamhet.

Det som verkligen får folk att stanna kan vara något annat än man tror vid en första anblick, tänker sig Haapamäki.

– Ja det är viktigt med service, det vet vi. Men å andra sidan pendlar många och jobbar på andra orter och då får man sin service på de orterna i stället.

I dag kan det till exempel vara bra nätförbindelser som är viktigt för landsortsborna.

– Det kanske visar sig att det lokala bankkontoret inte så viktigt längre då man sköter det mesta online.

Resultatet av projektet kommer att bli policyrekommendationer för kommunerna, alltså information som de kan använda när de planerar service, infrastruktur eller marknadsför kommunen.

– Men i svenska Österbotten har vi det mycket bättre ställt än i många andra områden i Finland. Och det är en del av det intressanta i forskningen. Hur kommer det sig, varför är vi mera livskraftiga i Österbotten, säger Haapamäki.

Projektet Strategi-stannare för hållbar utveckling på landsbygden är ett samarbete mellan Åbo Akademi, som är huvudaktör i projektet, Yrkeshögskolan Novia och Migrationsinstitutet och det är ett Leaderfinansierat projekt.

Diskussion om artikeln