Kriget i Ukraina blottar brister i Finlands flyktingmottagande – Migri: Hade varit bättre med vanlig asylprocess, inte tillfälligt skydd

Det tillfälliga skyddet som de ukrainska flyktingarna beviljas är visserligen en snabb process, men ger inte samma status som vid en vanlig flyktingansökan. Att så många valt att bo privat har också ställt nya krav på Migri.

När Svenska Yle under våren granskar Finlands kapacitet att ta emot flyktingar från Ukraina, blottas flera problem. De handlar om såväl beredskap som procedurer, om kommunikation och politisk vilja.

Kommunerna hade kunnat ta en aktivare roll i vårens flyktingkris, men Migrationsverkets bristfälliga kommunikation försvårade det. Istället för en snabb och smidig process har vårens flyktingmottagande varit rörigt.

Vill inte klaga, men ...

Då Olena Bezedinova vaknar på morgonen den 24:e februari hör hon ljudet av explosioner inte långt från sitt hem i Zaporizjzja i östra Ukraina. När stadens kärnkraftverk intas av ryska styrkor väljer hon att fly.

– Jag och min 15-åriga dotter flydde. Mamma, som är 72 år ville inte åka, och min son som är 19 år fick inte lämna landet.

Via Polen kommer Olena och hennes dotter till Finland i mitten av mars, där de får plats på flyktingmottagningscentralen i Joutseno. Men innan de kommer så långt har de under de första dagarna i Finland bollats fram och tillbaka mellan olika mottagningsenheter i huvudstadsregionen. De har ansökt om tillfälligt skydd på en polisstation, en ansökan som senare visar sig vara bara halvfärdig.

Men någon hjälp med ansökan får de inte av personalen på flyktingmottagningscentralen i Joutseno.

– Vi fick ingen information då vi kom dit. Det fanns de som inte ens hade fyllt i ansökan, vi fick ingen hjälp och stöd.

Olena säger att de inte ville klaga, för de var tacksamma att de hade fått komma till Finland. Men situationen på flyktingmottagningscentralen i Joutseno var ohållbar.

Ukrainska familjer inkvarteras i fängelse vid ryska gränsen och får inte hjälp – förläggningen medger att läget är utmanande

"Vi bad om kläder och diskmedel, men vi fick ingenting."

Beredskap – ett stresstest för Migri

Flyktingmottagningscentralens ledning medger att det varit utmanande att öka kapaciteten. Mer personal behövs - bland annat hälsovårdare, socialvårdare och handledare. Men i sista hand handlar det om vilken beredskap Finlands flyktingmottagning har i tider då det inte kommer många flyktingar. Och beredskap är en svår fråga.

– Det handlar om pengar. Vilken beredskap har man råd att upprätthålla? Ser man på antalet förläggningsplatser kunde det ha varit lite högre. Det har skurits för kraftigt, säger Mats Hägglund som är chef på Flyktingmottagningen i Vörå, en enhet som tagit emot flyktingar i drygt 30 år.

På Migrationsverket svarar Pekka Nuutinen att situationen med de ukrainska flyktingarna har varit ett tufft stresstest för flyktingverksamheten.

– Vi har varken haft utrymmen eller personal tillgängliga (i stand by-läge). I framtiden finns det säkert anledning att se över situationen.

Dålig kommunikation, språkförbistringar och bristfälliga förhållanden gör att Olena via sociala medier söker alternativt boende. Efter en dryg vecka på flyktingmottagningscentralen i Joutseno flyttar Olena och hennes dotter till Charlotte Cederbom i Sibbo.

Med facit på hand hade det varit befogat med lagändringar på den punkten, så att flyktingarna genast hade fått kommunstatus

Pekka Nuutinen, Migri

Cederbom tror att Finlands flyktingmottagning skulle fungera betydligt sämre om det inte fanns privatpersoner som ställde upp. Hon var också aktiv under flyktingkrisen 2015-2016, men tycker inte att Finland lärt sig något av situationen då.

– Inte ett skit, nej, det tycker jag inte. Vi kunde ha dragit betydligt bättre lärdomar av hur vi ska behandla människor, och det gjorde vi inte.

Privat boende – bra, men svårt

Den frivilliga hjälpviljan har varit stor, men Migri har inte haft beredskap att utnyttja den till fullo. Då flyktingarna tidigare i stort sett helt och hållet varit knutna till förläggningarna, har förläggningarna lättare kunnat erbjuda hjälp med logistiken. Nu, då 70 procent bor i privata hem ute i kommunerna, är det enligt Nuutinen svårare.

– Vad gäller just servicen har det här varit en stor utmaning. Över 15 000 flyktingar bor privat, och den service vi erbjuder finns i första hand på förläggningarna.

Samtidigt är man medveten om att själva integrationen fungerar smidigare om de som kommer inte är så knutna till förläggningarna.

Det tillfälliga skyddet ställer till det

De ukrainska flyktingarna beviljas tillfälligt skydd, i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. Det innebär en snabbare process än vid ansökan om vanligt uppehållstillstånd. Det tillfälliga skyddet var inte ett alternativ i samband med flyktingkrisen 2015. Då gick flyktingarna igenom en vanlig asylprocess, som för en del ännu inte är avgjord. Mats Hägglund anser att uppehållstillstånd på vanliga grunder, där flyktingen också har en kommunplats, ändå är att föredra. Då kommer flyktingen in i det finländska samhället snabbare.

Jag vill hitta ett jobb och försöka klara mig själv. Inte vara till besvär för andra.

Olena Bezedinova

Pekka Nuutinen på Migri säger att det så här i efterhand hade varit berättigat med lagändringar som hade gjort att de ukrainska flyktingarna skulle få service som alla andra till exempel via Folkpensionsanstalten.

– Ja, så här med facit på hand hade det varit befogat med lagändringar på den punkten, så att flyktingarna genast hade fått kommunstatus, medger Nuutinen.

Ny modell ska hjälpa kommunerna att hjälpa

Under vårvintern sätter Hangö, liksom många andra kommuner, i en högre växel för att göra sig redo att ta emot ukrainska flyktingar. Men beskeden från statligt håll, om vilka ramverk som ska gälla och hur finansieringen ska skötas, låter vänta på sig. Situationen är utmanande för flera kommuner som Svenska Yle kontaktar.

Stor förvirring i kommunerna då Migris information om flyktingmottagande är bristfällig och långsam – kommundirektör: "Var ska vi hitta personalen?"

Kommuner vill ha bättre information från Migrationsverket.

I början av april presenterar Migrationsverket en ny kommunmodell. Den går ut på att kommunerna kan ingå avtal med flyktingmottagningar och får ersättning för en del utgifter.

– Det här är helt nytt. Men det har funnits en tydlig politisk vilja att ersätta kostnader som kommunerna har till exempel vad gäller boende, säger Pekka Nuutinen.

Stanna i Finland tills läget lugnat ner sig

I Sibbo har Olena beviljats tillfälligt uppehållstillstånd. Liksom flera andra ukrainska flyktingar, har också Olena haft problem med att få sin mottagningspenning. Hon har köat flera timmar för att få sina pengar och ändå har hon inte fått hela den summa hon har rätt till.

Hon håller tät kontakt med sin son och mamma i Ukraina. Men det är tungt att följa med nyheter från hemlandet och se hur hela städer utplånas och landsmän dödas. Så länge läget i Ukraina inte förbättrats vill hon stanna i Finland.

– Vi har fått oerhört mycket hjälp! Jag vill hitta ett jobb och försöka klara mig själv. Inte vara till besvär för andra.

Ukrainska flyktingar har fått vänta på bidrag i månader, men klagar inte: "Det går lite långsamt i Finland men det är tryggt här och vi uppskattar all hjälp"

Flyktingarna klarar sig tack vare donationer.