Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Yle Nyheter på lätt svenska fyller våra liv med kunskap, känslor och tankar" – lätt språk en växande trend i hela världen

En gruppbild av nio elever vid Optima i Jakobstad
Bildtext Studerande vid Optimas handledande utbildning Valma i Jakobstad som brukar lyssna på Yles Nyheter på lätt svenska.
Bild: Privat/Yle

Lätt språk handlar om att få så många som möjligt att hänga med. Ju fler som förstår vad som är på gång, desto bättre är det för demokratin. Det är viktigt, särskilt i kristider.

Den 28 maj firas den internationella dagen för lätt språk för tredje gången.

Dagen kom till för att behovet av och intresset för lätt språk ökar i hela världen.

Vi har en ny stor kris på gång, nämligen kriget i Ukraina. Den krisen kom genast efter den långa coronapandemin.

I kristider är det ännu viktigare än vanligt att så många människor som möjligt får information som de förstår.

Allt fler myndigheter och mediehus i världen har också reagerat på behovet av lätt språk.

Alla vill få känna igen sig och känna att: det här som de pratar om på radio eller tv, det berör också mig.

― Sofia Svenblad, programledare och reporter på Klartext, Sveriges Radio

Det märks på att det finns information, radio- och tv-program och tidningstexter på lätt språk i allt fler länder.

Nyheter på lätt svenska finns till för dig

Behovet av lätt svenska och lätt finska ökar också i Finland.

På finskt håll räknar man med att flera hundra tusen personer behöver information på lätt finska.

Minst 29 000 behöver lätt svenska i sin vardag. Siffran kan också vara klart högre.

Med tanke på dem inledde Svenska Yle sina Nyheter på lätt svenska i december 2019.

Jag tackar er alla från hjärtat att ni har nyheterna på lätt svenska och att ni tänker på oss, och det funkar verkligen bra och hjälper oss med svenska språket

― Andraspråksstuderande vid Optima i Jakobstad.

Flera redaktörer turas om att göra nyheterna. På bilden syns tre av dem.

Redaktörerna Joakim Rundt, Ann-Lis Fredriksson och Camilla Andelin står i nyhetslandskapet.
Bildtext Joakim Rundt, Ann-Lis Fredriksson och Camilla Andelin har jobbat med de lätta nyheterna sedan starten i december 2019. Också Anna Savonius, Jonas Blomqvist, Mikael Schulman, Jasmine Urwäder och Axel Ridberg turas om att göra sändningen.
Bild: Björn Karlsson / Yle

Det fem minuter långa programmet sänds i Radio Vega varje vardag klockan 11.30.

Sändningen finns också på Yle Arenan, både som ljud och text.

Den som behöver stöd för lyssnandet kan följa med texten samtidigt. Den som inte vill lyssna kan bara läsa texten.

Många behöver lätt språk

Lätt språk och lättlästa texter behövs av många olika orsaker.

En orsak är att väldigt många människor i världen flyttar frivilligt eller tvingas fly från ett land till ett annat land.

Rysslands krig mot Ukraina gör att fler människor än någonsin förr – hela 100 miljoner – är på flykt.

Många fler flyttar till ett annat land av andra orsaker, till exempel för jobb, kärlek eller äventyr.

Lätt språk kan då fungera som en inkörsport till det nya landets språk. Information på lätt språk kan lotsa de nya invånarna in i det nya samhället.

Nyheterna engagerar och leder för det mesta till bra diskussioner. Mycket av det som vi tar för givet och som självklarheter kan vara helt främmande för en andraspråksstuderande med en annan kulturell referensram

― Monica Rosenberg Söderman, lärare i svenska som andraspråk vid Optima i Jakobstad

En annan orsak är att många människor lever allt längre.

I riktigt hög ålder kan det vara svårt att ta till sig information på så kallat normalspråk.

Vi lyssnar för att få veta vad som händer i Finland och ute i världen

― Servicetagare vid Kårkulla

Personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller afasi hör till målgruppen.

Också personer som inte är vana att läsa kan ha nytta av information på lätt språk.

Studerande vid Optima: "Nyheterna ger möjlighet att lära sig vad som händer i världen, men också om kulturen"

En av målgrupperna för Nyheter på lätt svenska är personer som integreras på svenska i Finland.

Nyheterna har lyssnare exempelvis vid Optimas handledande utbildning Valma i Jakobstad.

Många som studerar där säger att de lyssnar både i skolan och på fritiden.

Jag lyssnar ofta på nyheterna medan jag kör bil. Jag får reda på vad som händer i världen. Det är så viktigt för mig att vara informerad. Jag tycker att de fungerar mycket bra därför att vi kan lära oss svenska snabbt. De fyller våra liv med kunskap, känslor och tankar.

― Viktoriia Kovalchuk, 23 år. Har bott i Finland i tre år, kommer från Ukraina.

De som studerar vid linjen förbereder sig för den grundläggande yrkesutbildningen.

De bättrar också på sina möjligheter att få en yrkesinriktad grundexamen.

De studerande som har kommit lite längre med svenskan brukar lyssna på nyheter som en del av undervisningen.

– Jag brukar lyssna på nyheterna på lätt svenska tre gånger i veckan och också i skolan, säger 24-åriga Nshimiyimana Asa från Kongo.

Han har varit i Finland i ett och ett halvt år.

Enligt honom känns det bra att läsa och lyssna på samma gång, för det hjälper väldigt mycket att förstå om man är dålig på hörförståelse.

Det fungerar bra, för att bara viktig information väljs ut. Det finns inte mycket extra fakta som inte behövs och som gör att vi kanske inte förstår huvudinnebörden. Det enda jag kan tipsa om är att ibland berätta nyheter om Cybersport

― Vitalii Abramtsov, 18 år. Har bott i Finland i snart tre år, kommer från Ukraina.

– De har kommit så pass långt i sitt språk att de nu förbereder sig för en yrkesutbildning, trots att det finns de som bara varit så kort tid som 1-2 år i Finland, säger läraren i andraspråk Monica Rosenberg Söderman.

De flesta av hennes studerande har dock varit här längre, cirka 3-4 år.

Nyheterna på lätt svenska fyller många funktioner i mitt klassrum

― Läraren Monica Rosenberg Söderman

– Förutom att Nyheter på lätt svenska ger mina studerande en möjlighet att ta till sig de senaste händelserna på ett lättbegripligt och kortfattat sätt, så utgör de också en viktig del i deras språkinlärning, säger hon till Svenska Yle.

De studerande tränar sin hörförståelse och sitt ordförråd genom att lyssna både tillsammans och var för sig.

– Dessutom, med tanke på den mängd information som sköljer över oss i dag så är de lätta nyheterna en lättläst och trygg informationskälla som de förhoppningsvis använder sig av även utanför skoltid, säger Rosenberg Söderman.

Jag tycker att ni skulle kunna utöka denna sektion lite och producera separata nyheter från världen, sport eller Finland, till exempel. Ni kan också spela in barns godnattsagor på lätt svenska osv.

― Studerande vid Optima i Jakobstad.

Treklangens serviceenhet: "Vi lyssnar varje dag"

De som jobbar vid Kårkullas dagverksamhet Treklangens serviceenhet i Helsingfors lyssnar på Nyheter på lätt svenska varje arbetsdag.

Servicetagare och grupphandledare lyssnar oftast tillsammans på radion klockan halv tolv.

Om de missar sändningen lyssnar de senare på nyheterna på Arenan.

Nyheterna diskuteras sedan tillsammans i gruppen.

Servicetagare jobbar med att packa lådor.
Bildtext Personer i underleverantörsgruppen jobbar på vid Helsingfors arbetscenter.
Bild: Yle

I sitt gemensamma svar hälsar servicetagare att nyheterna är intressanta, tillräckligt långsamma och tillräckligt korta.

En lyssnare tycker att fem minuter är alldeles för kort tid.

-

För det mesta förstår man allt men vissa ord kan vara svåra att förstå. Till exempel rabies. Vad är det? Hur går det med en hund som får rabies, undrar en lyssnare.

― Servicetagare som lyssnar på Nyheter på lätt svenska.

Grupphandledarna säger att nyheterna för det mesta når fram till målgruppen. '

Ämnena är oftast intressanta, men inte riktigt alltid.

– Ibland upplever vi att vissa, för vår målgrupp mindre intressanta ämnen, får lite onödigt mycket av den annars också väldigt korta sändningstiden, svarar personalen gemensamt på Svenska Yles frågor.

Yle Selkouutiset och LL-Center har gett goda råd

De svenska nyheterna har sedan starten fått mycket stöd och råd av Yle Selkouutiset på lätt finska som har lång erfarenhet.

De lätta nyheterna på finska har funnits i 30 år.

Selkouutiset kommer både i radio och tv och har nyheter på webben.

Vid de finska lätta nyheterna berättar man att många länder som planerar att starta egna lätta nyheter frågar dem om råd.

Exempelvis håller studenter från Tartu universitet i Estland på att utveckla nyheter på lätt estniska och de har bett om tips.

Nyheter på lätt svenska har fått mycket hjälp också av LL-Center som bland annat ger ut Lätta bladet.

LL-Center har lång erfarenhet av och mycket kunskap om lätt svenska.

Klartext på Sveriges Radio en annan föregångare

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord - så beskriver Klartext sig själv.

Klartext kom igång redan år 1994.

Sofia Svenblad som jobbar med Klartext för Sveriges Radio säger att det är viktigt att även de som har svårare att uttrycka sig får komma till tals.

Sofia Svenblad står framför en karta över västra Finland och Åland.
Bildtext Sofia Svenblad vid Klartext: Det är viktigt att alla i samhället inkluderas.
Bild: Sveriges Radio/Sofia Svenblad

- Det är fantastiskt när man når fram och människor vill berätta om saker som betyder mycket för dem, säger Svenblad som är programledare och reporter.

Varför har du valt att jobba med klartext?

- Jag ville jobba med Klartext för att jag tycker att det är viktigt att alla i samhället inkluderas i nyheterna och för att det är roligt att jobba med tillgänglighet, säger Svenblad.

Det är ju också en demokratisk rättighet att få information och det känns nu som att fler och fler inom media verkligen har förstått hur viktigt det är med inkludering

― Sofia Svenblad på Klartext/Sveriges Radio

Svenblad säger att man riskerar att stänga många människor ute om man använder ett för svårt språk och tar för givet att alla redan känner till bakgrunden till allt.

- Och de som känner sig utanför slutar ju lyssna/titta.

"Här handlar det om en minoritet inom minoriteten"

Det forskas också mycket i lätt språk. Till exempel pågår forskning i lätt finlandssvenska.

Professor Camilla Lindholm vid Tammerfors universitet leder ett projekt om minoriteter inom minoriteten.

Det betyder finlandssvenskar som har språkliga specialbehov.

Delaktighet är hela utgångspunkten, alltså behovet att av inkludera alla i ett samhälle

― Professorn i nordiska språk Camilla Lindholm i Yles program Vega Söndag

- Vi vill lyfta fram att de här grupperna finns och att de är särskilt utsatta, sa Lindholm i radioprogrammet Vega Söndag den 15 maj.

Programmet är inte längre tillgängligt

Artikelns brödtext har läsbarhetsindex (LIX) 40, vilket betyder att den är på gränsen mellan lätt svenska och normal, medelsvår nyhetssvenska. Citaten är inte omskrivna så de är skrivna på så kallad normaltext.