Inrikesminister Krista Mikkonen till Svenska Yle: Regeringen överväger att ge de ukrainska flyktingarna rätten till hemkommun
Regeringen kommer om några veckor att ta ställning till om de ukrainska flyktingarna ska få status som kommuninvånare. Det säger inrikesminister Krista Mikkonen till Svenska Yle. Den vägen skulle ukrainarna snabbare kunna integreras i vårt samhälle.
Enligt det tillfälliga skydd som de ukrainska flyktingarna nu åtnjuter har de rätt att jobba omedelbart, men däremot får de inte automatiskt rätten till hemkommun. Den vägen skulle de få rätt till olika stödformer, till exempel FPA:s tjänster.
Nu säger alltså inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) till Svenska Yle att frågan ska behandlas i regeringen inom kort.
– Frågan är vilken modell som är den bästa. I början tänkte vi närmast på hur vi så snabbt som möjligt kan erbjuda tjänster. Sedan skulle vi ta upp frågan om kommunbehörighet.
Vilken är din åsikt om detta?
– Vi gör den bedömningen i slutet på juni och ser vilken modell som fungerar. Då borde vi ha en bättre bild av hur många flyktingar som finns.
Anser du som minister att kommunstatus är ett bra alternativ?
– Jag tycker det är värt att utreda det för det här är en annorlunda situation. Vi måste också se hur integrationen har lyckats i kommunerna, svarar Mikkonen.
Snabbare integration
I en intervju för Svenska Yle Spotlight säger Mats Hägglund som är chef för flyktingförläggningen i Oravais i Vörå att ju snabbare de ukrainska flyktingarna blir en del av det allmänna stödsystemet, desto bättre:
– Jag anser personligen att det skulle vara bra läge att ge uppehållstillstånd på vanliga grunder, så att man omfattas av vanliga systemet med FPA och så vidare. Det betyder i sin tur att du snabbt kan flytta ut i kommunerna och ta tag i ditt liv.
När en vanlig asylsökande får uppehållstillstånd och flyttar till en valfri kommun ingår rätten till olika stödformer; bland annat via Folkpensionsanstalten och rätten till arbetsmarknadsstöd.
Det tillfälliga skydd som nu automatiskt ges åt de ukrainska flyktingarna till följd av att EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet inbegriper dock inte rätten till hemkommun. Däremot har ukrainarna rätt att arbeta omedelbart.
– Nu har vi faktiskt ett sådant läge att vi har folk från Ukraina och vi har många kommuner - kanske alla kommuner - är villiga att ta emot människorna och den här krisen kommer högst sannolik att fortsätta under lång tid framöver, säger Hägglund.
Förvirrande hybridlösning
Men som läget är nu - med det tillfälliga skyddet - får de ukrainska flyktingarna till exempel inte arbetsmarknadsstöd. Mats Hägglund kallar det här en hybridlösning som bara skapar förvirring hos alla parter.
Hur ställer sig då inrikesminister Mikkonen till detta?
– Det beror på hur länge flyktingarna stannar kvar i Finland.
Mikkonen betonar ändå att flyktingarna alltid kan räkna med någon form av ekonomiskt stöd. Den mottagningspenning som alla får uppgår till ungefär hälften av arbetsmarknadsstödet. Dessutom betalar flyktingarna inte för boendet.
För familjer med särskilda behov kan därtill betalas en litet större mottagningspenning, tillägger ministern.
För dem som vill stanna kvar i Finland länge är det viktigt att de snabbt får en hemkommun. Och i slutet på juni ska alltså regeringen behandla frågan.
Då hoppas Mikkonen också att man har litet noggrannare siffror på hur många ukrainare som faktiskt finns i landet. Drygt 20 000 har registrerat sig så här långt. Men det finns ett mörkertal eftersom man kan stanna i landet tre månader visumfritt.
Pekka Nuutinen som är direktör för enheten för mottagning vid Migrationsverket ifrågasätter nu det att flyktingarna inte får rätten till hemkommun via det tillfälliga skyddet.
– Med facit i hand hade det kanske varit motiverat att göra sådana lagändringar att de hade fått status av kommuninvånare, kommenterar Pekka Nuutinen till Spotlight.
“Finns utrymme för förbättringar”
När Spotlight under våren granskar flyktingmottagandet i vårt land visar det sig att många kommuner klagar över bristfällig kommunikation med Migri.
– Det kan nog stämma, medger Nuutinen. Den här situationen har på många sätt varit utmanande för oss; det har inte varit så lätt att få fram informationen till alla.
Inrikesminister Mikkonen kommenterar kommunikationsproblemen så här:
– Det finns alltid utrymme för förbättringar vad kommunikationen beträffar.
Hon försvarar ändå Migri och tycker att man på ett föredömligt sätt ordnat olika informationstillfällen bland annat via webben. Enligt Mikkonen har regeringen från första början aktivt velat ha med kommunerna som också har ställt upp på ett bra sätt.
– Vårt budskap har kanske i början inte nått ut till alla kommuner och så reagerar man på olika sätt ute i kommunerna.
Avtal med kommunerna
Men Krista Mikkonen betonar att man mer och mer vill engagera kommunfältet eftersom så många av krigsflyktingarna har sökt sig till privat boende och därmed de facto inte i lika stor utsträckning som tidigare bor på flyktingförläggningar.
– Därför har vi nu skapat en ny kommunmodell så att vi direkt kan kompensera kommunerna för logi eller andra serviceformer, till exempel hälsovård.
Det här är något nytt och Mikkonen säger att man som bäst gör upp avtal med kommunerna. Kommunerna kan enligt det här systemet få ersättningar retroaktivt från den dag då massflyktsdirektivet trädde i kraft i början på mars.
Under Spotlights granskning av flyktingmottagandet framkommer det flera fall där registreringen har dröjt, det har förekommit förseningar i utbetalningarna av den så kallade mottagningspenningen (ett slags utkomststöd för flyktingarna) och dålig kommunikation.
– Visst har det funnits enskilda fall där det förekommit problem, medger inrikesministern, inte minst i samband med registreringen. Det har inte varit så lätt att på så kort tid ta i bruk EU-direktivet.
Målet är ett människonära mottagande
En del människor som har hjälpt de ukrainska flyktingarna har klagat över att mottagandet är systemorienterat och byråkratiskt, inte tillräckligt människonära.
– Det är verkligen tråkigt att höra om man har haft dylika erfarenheter, kommenterar Krista Mikkonen. Vi strävar efter att sköta mottagandet på ett så människonära sätt som möjligt, särskilt med tanke på att flyktingarna kommer från så svåra förhållanden. De är så många, så det finns säkert fall där vi inte lyckats fullt ut.
Mikkonen menar att den nya kommunmodellen ska bidra till att mottagandet blir mera människonära. Istället för att bo på sterila institutioner som flyktingförläggningar bor man i större utsträckning i lägenheter och hus.
Apropå det faktum att en del av flyktingarna har bollats fram och tillbaka mellan myndigheter och olika mottagningsenheter uppstår frågan: är det här ett bra sätt att ta emot flyktingar?
– Naturligtvis inte, svarar Krista Mikkonen och jag har hört om dylika problem. Det är beklagligt att sånt har hänt. Målet är nog att genast hitta rätt plats så att flyktingarna inte bollas fram och tillbaka.
På det hela taget är hon i alla fall nöjd med hur mottagandet har fungerat och understryker den stora hjälpvilja som finländarna har uppvisat.
– Finländarnas vilja att hjälpa har varit helt avgörande. Det är helt klart att utan hjälp från enskilda och olika organisationer skulle vi inte ha klarat mottagandet så bra som vi trots allt gjort.
' /%3E%3C/svg%3E)
