Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Kulturminister nummer fyra vill att alla tar ansvar för kulturen: "Viktigast att skapa trygghet och att folk nu vågar köpa biljetter"

Uppdaterad 23.05.2022 11:50.
En mörkhårig man i grå kostym och blå slips.
Bildtext Petri Honkonen (C) är den fjärde kulturministern i regeringen Marin.
Bild: Jenny Jägerhorn / Yle

– Att det var här kulturlivets uppsving startade, säger läraren Petri Honkonen (C) som är den fjärde kulturministern under den här valperioden. Barns och ungas välmående och att få kulturen på fötter igen är hjärtefrågor för honom.

Petri Honkonen, 34, har hunnit vara vetenskaps- och kulturminister i några veckor när vi träffas i riksdagen. Det har varit bråda tider med Nato och alla intresseorganisationer som genast vill träffa honom. Men han tar det hela med en lärares lugn, historielärare som han är i grunden.

– Då man slängs i kallt vatten sugs man genast med i ministeruppdraget. Jag har nog satt mig bekvämt ner i det rullande tåget.

Honkonen är den fjärde kulturministern under den här regeringsperioden. Kritikerna har ansett att de täta ministerbytena ger intrycket att Centern inte uppskattar kulturministerposten särdeles högt. Är den en inkörsport för den som vill klättra i karriären?

– Det är inte frågan om att den här posten inte skulle vara uppskattad inom Centern. Det vittnar bara om att det finns många inom partiet som vågar ta sig an ett så här krävande tema. Få kanske har lagt märke till att finansministern bytts ut lika många gånger under den här valperioden.

En mörkhårig man som sitter brevid en ljushårig kvinna som håller en mikrofon i handen.
Bildtext Petri Honkonen säger att han ansträngde sig nyligen och talade svenska med sin rikssvenska ministerkollega men vågar ännu inte tala svenska i Svenska Yles intervju.
Bild: Antti Varis

Honkonen är god vän med sin föregångare Antti Kurvinen som blev jord- och skogsminister. Han var till och med Kurvinens bestman på hans bröllop. Vänskapen inleddes redan under tiden i ungdomsförbunden då Kurvinen ledde Centerunga samtidigt som Honkonen var ordförande för Centerns ungdomsförbund.

– Visst är det viktigt att kunna komma bra överens med kollegor i samma position och att kunna stödja varande. Om vi inte var goda vänner då vi jobbar på en sådan här nivå vore det värre.

Profil: Petri Honkonen

Ukraina visade att vi bör skydda vårt kulturarv

Samma morgon som vi träffas har Honkonen fått motta undervisnings- och kulturministeriets förslag till Finlands första kulturarvsstrategi. Kriget i Ukraina har satt fart på behovet att skydda vårt kulturarv.

– Mänskligheten påfrestas då våra samhällen utmanas av både pandemin och kriget i Ukraina. Kulturarvet, allt det materiella och icke-materiella arv som människorna har skapat hjälper oss att slå rot och skapar trygghet.

– Vårt gemensamma kulturarv är viktigare än någonsin och ger människorna stöd under de här svåra tiderna. Jag har hört att man håller på med motsvarande strategier i de övriga nordiska länderna.

Under sina första dagar som minister träffade Honkonen Ukrainas kulturminister Oleksandr Tkachenko som bad om stöd för det ukrainska kulturlivet och kulturarvet som är hotat på grund av kriget.

– Finland har via Sverige skickat expertis och utrustning med vilken man kan förvara kulturarv som transporteras undan kriget.

En leende man i grå kostym och blå slips i sitt arbetsrum.
Bildtext Petri Honkonen i sitt arbetsrum i riksdagen.
Bild: Jenny Jägerhorn / Yle

Gratis hobby för barn är ”banbrytande”

Honkonen fasar för den välfärdsskuld som pandemin och kriget gett upphov till och som drabbar de unga hårt. Han ansvarar också för ungdomsfrågor och ser som sin viktigaste politiska målsättning under det år som är kvar av regeringsperioden att förbättra barns och ungas välmående och möjligheten att ta del av konst och kultur.

I fredags publicerade regeringen sin tilläggsbudget där man föreslår 120 miljoner euro i extra stöd för att lindra de skador som pandemin orsakat barn och unga.

Han hyllar undervisnings- och kulturministeriets projekt, Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, vars mål är att alla barn och unga ska ha en gratis hobby under skoldagen.

– Det är en banbrytande grej och kanske det största som hänt i Finland på årtionden inom grundskolan. Det spelar verkligen i viktig roll när det gäller att stödja ungas välmående, säger Honkonen som själv jobbat som lärare i historia och samhällslära.

Konsumenternas ansvar att stödja kulturen

Kulturbranchens frustration har varit stor under pandemin och en del har tyckt att Honkonens föregångare inte stått upp tillräckligt för branschen. Men Honkonen är inte rädd för att möta kulturfältet.

– Nej, jag förstår precis varför de är arga då deras levebröd tagits ifrån dem. Jag har ännu inte märkt av några utbrott men de kan komma eftersom branschens situation ännu inte har underlättats.

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i fjol somras en arbetsgrupp som ska komma med konkreta och användbara förslag för hur kulturfältet och de kreativa branscherna i Finland ska ta sig ur krisen. Rapporten ska bli klar i juni och den ska komma med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för framtiden.

– Det som går vill jag föra vidare i rask takt så att vi kan hjälpa branschen. Men några konkreta förslag vill jag inte lyfta fram innan jag sett resultaten av rapporten.

Pandemin avslöjade frilansarnas svåra och osäkra arbetsförhållanden, tänker du ta till några konkreta åtgärder för att främja deras situation så att samma sak inte upprepas i framtiden?

– Förhoppningsvis ses socialskyddet och frilansarnas roll över i den stora socialskyddsreformen under nästa valperiod. Det viktigaste för hela branschens del är ändå att skapa trygghet och att folk faktiskt nu vågar köpa biljetter, deltar i evenemang och köper konst. Det kan man inte trygga med några offentliga åtgärder.

Riksdagspartierna har kommit överens om att vinsten från Veikkausmedel i framtiden flyttas till statsbudgeten fram till 2026, men beloppet ersätts inte till fullo, vilket innebär nedskärningar för kulturen. Kulturbranschen har som mål i sitt riksdagsprogram att kulturbudgeten höjs till en procent av BNP. Hur realistiskt är det här med tanke på att regeringen beslutat om miljonnedkärningar under de kommande åren?

– Jag tror att det är viktigt också för kulturbranschen att vi fått en stabil grund och förutsebarhet. Det är en liten nedskärning i förhållande till helheten. Att höja kulturbudgeten till en procent är en utmaning men ambitionsnivån måste fortfarande vara hög trots att vi tvingas skära ned lite.

Din föregångare Antti Kurvinen har nämnt skattelättnader för dem som konsumerar kultur som ett alternativ att hjälpa kulturbranschen. Är skattelättnader ett alternativ?

– Det är förstås ett sätt men i det här skedet av valperioden svårt att genomföra, det är en fråga för nästa regeringsförhandlingar. Finansministeriet brukar som känt ha invändningar mot sådana här skattelättnader. Men jag utesluter det inte. Jag vet många länder där man kan få skattelättnader av att köpa konst.

Nationalteatern, Nationalmuseet och Nationaloperan föreslogs redan förra hösten få lagstadgad statsfinansiering som är indexbunden, vilket skulle trygga finansieringen för deras del ifall den politiska makten byts i framtiden.

Är det här något som du kommer att genomföra under din period?

– Det är min avsikt att det ska skrivas in i lagen inom kort.

Petri Honkonen och Antti Kurvinen står bredvid varandra och tittar på varandra medan de ler. De håller i en varsin bukett med blommor.
Bildtext Petri Honkonen är god vän med sin föregångare Antti Kurvinen som nyligen tog över som jord- och skogsbruksminister.
Bild: Silja Viitala / Yle

Samfundet Finland-Rysslands öde öppet

Honkonen var ordförande för samfundet Finland-Ryssland innan han blev minister men har nu avslutat uppdraget. Samfundet fick över 825 000 euro i statsstöd av undervisnings- och kulturministeriet i år, enligt Talouselämä. Det är det högsta stödet av alla vänskapssamfund.

På frågan varför samfundet Finland-Ryssland fått så mycket större bidrag jämfört med andra svarar Honkonen att ministeriet finansierar vänskapssamfundens verksamhet utifrån deras ändamålsenlighet och resultat.

– Samfundet Finland-Ryssland har haft en mycket bred verksamhet inom kultur, konst, litteratur, studier i ryska och finsk-ugriskt samarbete och geografiskt varit det mest utbredda av alla samfund. Jag kan inte ta ställning till hur det blir i fortsättningen, frågan behandlas som bäst av tjänstemän.

Finns det fortfarande ett behov för samfundet Finland-Ryssland?

– Det är en bra fråga. Kontakten mellan de officiella institutionerna i Ryssland har klippts helt och hållet men också samarbetet och växelverkan mellan helt vanliga medborgare, som samfundet Finland-Ryssland har främjat, har blivit ganska svårt. Det är nog ett utmanade fält i fortsättningen.

Litteraturen ligger närmast Honkonens hjärta och museolog som han också är till utbildningen brinner han också för museum och konstutställningar.

– Jag skulle gärna läsa mer skönlitteratur, under de senaste åren har jag läst mycket biografier och historiska fackböcker. Under sommaren ska jag besöka evenemanget Musiikin aika i Viitasaari i mitt eget landskap, och åtminstone operafestivalen i Nyslott och Ruisrock.

Du är också vetenskapsminister, hur mycket brinner du för vetenskapsfrågor?

– Vår styrka har varit att alla oavsett bakgrund har kunnat studera hur långt som helst, själv är jag också den första magistern i släkten. Vår forskningsvärld är oerhört viktig. Ett litet land som Finland klarar sig inte utan högklassig vetenskap och forskning och utbildning som grundar sig på dem.