Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

"Det har varit bråda tider, det är krig i Europa" – Alviina Alametsä vill sitta både i EU-parlamentet och i stadsfullmäktige, men toppar frånvarolistan

Uppdaterad 23.05.2022 06:43.
Europaparlamentarikern Alviina Alametsä står framför en gul vägg. Hon har ena handen i luften och spretar med fingrarna.
Bildtext Alviina Alametsä (Gröna) har haft bråda tider i Bryssel och har därför missat flera fullmäktigemöten i vår.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Frånvaron ökar då Helsingforsfullmäktige återigen möts fysiskt. EU-parlamentariker, ministrar och riksdagsledamöter toppar listan över de som frånvaroanmält sig mest.

I juni i fjol valdes Helsingfors nya stadsfullmäktige men det dröjde ända till mars i år innan de för första gången möttes ansikte mot ansikte. Marsmötet avslutade en nästan två år lång period då fullmäktigeledamöterna kunnat debattera, motionera och rösta på distans.

Sedan augusti 2021 har fullmäktige sammanträtt totalt 19 gånger. Av dem har ledamöterna kunnat delta på distans 13 gånger.

Europaparlamentarikern Alviina Alametsä (Gröna) toppar frånvarolistan. Av 19 möten har hon deltagit i sju. Och hon har missat alla möten sen fullmäktige återigen började sammanträda i fullmäktigesalen.

– Jag hade i vilket fall som helst inte hunnit delta särskilt mycket i vår. Det har varit bråda tider. Det är krig i Europa, säger Alametsä.

Alametsä sitter med i utskottet för utrikesfrågor och fungerar som gruppkoordinator för gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen i underutskottet för säkerhet och försvar.

Störst frånvaro har:

Så länge det var tillåtet deltog Alametsä oftast från Bryssel. Trots distansmöjligheterna hände det att EU-parlamentets och stadsfullmäktiges mötesscheman överlappade varandra.

– Ofta har jag kunnat delta på distans men det har också hänt att arbetsuppgifterna i parlamentet krockat med fullmäktigemöten.

Hur har det gått att kombinera uppdragen?

– Det har gått förvånansvärt bra fram tills i vår. Före det kunde jag aktivt delta i lokalpolitiken. Jag har lämnat in flera motioner och aktivt deltagit i debatten. Jag uppskattar omväxlingen mellan lokalpolitik och de stora frågorna som behandlas på EU-nivå.

Tänker du fortsätta göra bådadera?

– Jag har inte upplevt att det skulle vara något stort problem. Det är klart att det har varit svårare nu under våren på grund av det utrikespolitiska läget. Men på det hela taget tycker jag att jag lyckats med att kombinera båda uppdragen.

– Den närmaste tiden kommer jag också att kunna delta i några fysiska fullmäktigemöten i Helsingfors.

I Helsingfors är det som sagt fysiska fullmäktigemöten som gäller. På andra håll i landet har kommunerna kommit till andra lösningar. I Tammerfors är det till exempel fortfarande möjligt att delta på distans. Alametsä hade gärna sett att den möjligheten också funnits i Helsingfors.

– Det underlättar för dem som måste resa mycket i sitt arbete eller har småbarn hemma. Det finns ett tillgänglighetsperspektiv och det gör det helt enkelt lättare för folk i olika livssituationer att delta. Men jag tycker inte att man ska kunna delta i alla möten på distans. Vissa frågor behandlar man säkerligen bäst i ett vanligt möte.

Färre deltog i distansdebatten

Fullmäktiges ordförande Fatim Diarra (Gröna) håller inte med sin partikamrat. Enligt henne var tiden då fullmäktigemöten ordnades på distans ett undantag. Nu då coronapandemin mattats av är det fysiska möten som gäller för fullmäktige. Medan nämndmöten också i fortsättningen kan hållas på distans i Helsingfors.

– Distansmötena var något vi tvingades till på grund av smittorisken. Så fort smittläget tillät kallade jag tillbaka ledamöterna till fullmäktigesalen för fysiska möten.

Hur har beslutet om att återgå till fysiska möten tagits emot?

– Många ledamöter har varit tacksamma för att vi återgått till vanliga möten. Och jag tycker också att om man vill vara med och påverka lokalt, då ska man också vara närvarande i staden och bo i staden.

Nu då fysisk närvaro förutsätts har också frånvaron ökat igen, det medger Diarra. Men hon tillägger:

– Vi har många suppleanter och alla möten har varit beslutsföra. Det är också positivt att suppleanterna får erfarenhet av politiskt beslutsfattande.

Under 13 distansmöten under denna mandatperiod deltog i snitt 75,2 av ordinarie ledamöterna. Under vårens sex möten då fysisk närvaro krävts har snittet legat på 66,8. Helsingfors stadsfullmäktige har 85 ordinarie ledamöter.

Korridorssnacket gynnar lokalpolitiken

Så hur lyder fullmäktigeordförandens dom om distanstiden? Mötena fungerade helt okej, berättar Diarra. Men vissa saker gick förlorade då ledamöterna slutade träffas regelbundet i stadshuset.

– Vi har många nyinvalda som inte kände varandra då mandatperioden började. Det är helt enkelt lättare att uppnå politiskt samförstånd om man känner varandra.

Fatim Diarra i halvbild.
Bildtext Fatim Diarra (Gröna) har varit fullmäktigeordförande i ett knappt år.
Bild: Jani Saikko / Yle

Enligt Diarra bad mötesdeltagare om taltur under distansmötena, precis som förr, men hon upplever också att allt fler deltar i diskussionerna nu då man återgått till fysiska möten.

Ett problem med distansmötena var däremot att ledamöter vid flera tillfällen gjorde andra saker samtidigt som mötet pågick. Det hände till exempel flera gånger att någon deltog i mötet från chaufförssätet på en bil.

– Det värsta exemplet var då en ledamot deltog i mötet från en skränig uteservering. Jag tycker inte att det är särskilt respektfullt, varken mot kommuninvånarna eller ämbetet.

Ledde det till några påföljder?

– Jag vet inte. Det var före min tid som ordförande.

Inga juridiska hinder

Enligt kommunförbundets jurist Ida Sulin finns det inga juridiska hinder för att ordna fullmäktigemöten på distans, oberoende av undantagstillstånd eller andra exceptionella omständigheter.

– Fullmäktigemöten på distans var praxis i vissa skärgårdskommuner redan innan coronapandemin, säger Sulin.

Och precis som vid ett vanligt möte måste formaliteter som möteskallelser och namnupprop gå rätt till.

11 ledamöter har alltid varit på plats