Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Onödigt dyrt att göra sig av med plast tycker jordbrukarna – Stormossen: "Plasten är för smutsig"

Aimo Latvala står utanför Stormossens byggnad. Han tittar in i kameran. Han är klädd i en grå kavaj och blå skjorta.
Bildtext Stormossens vd Aimo Latvala.
Bild: Kati Enkvist / Yle

Ensilage, alltså djurfoder, förpackas i plast och plasten kan vara svår att återvinna. I Vasaregionen finns det jordbrukare som inte ser sig ha något annat val än att bränna upp plasten själv.

På Bjarne Maras gård i Korsholm finns inga riktigt stora högar med gammal balplast.Trots att många jordbrukare är missnöjda över priserna som avfallsbolaget Stormossen tar, så körs den här gårdens plastavfall iväg för förbränning.

– Vi körde dit ett antal ton för ett par månader sedan och det kostar 140 euro per ton. Vissa bränner det i egna pannor eller lämnar plasten att ligga i stora högar, säger Mara.

Mara tycker att det borde gå att ordna med återvinning.

– Man vet ju vad råvaran är. Vi har ju kanske vissa utmaningar med jord och sand, orenheter. Men de kanske man kan hantera? Tydligen inte.

Man står med ena benet på marken och det andra benet lutar på pressade plastbalar.
Bildtext Bjarne Mara.
Bild: Kati Enkvist / Yle

Plasten för smutsig

Vid Stormossen med sex ägarkommuner i Vasaregionen känner man delvis till jordbrukarnas missnöje. Och tidigare har man gjort uppsamlingsförsök i kommunerna.

– Vi fick inte de bästa resultaten så det motiverade inte i det läget att driva saken vidare. Balplasten går att återvinna i vissa fall. Men det var det vi hade problem med i vårt fall, att plasten var för oren. Så den returnerades till oss och så tvingades vi likväl att bränna den, säger vd Aimo Latvala.

Latvala påpekar dock att förstahandsansvaret för balplasten inte ligger på Stormossen, eftersom deras främsta uppgift är hushållsavfall.

– Ser man strikt på det så gäller det att vända sig till den privata sektorn. Vi måste se framöver, när vi får de mer akuta sakerna gjorda som den nya avfallslagen kräver av oss, då måste vi väl ta nya tag.

Personligt Westenergy på bakgården

Vad gäller uppgifterna om att vissa bränner plasten själva konstaterar Latvala att det är fullständigt förkastligt.

– Bränner du 30 stycken två och en halv kilos skräppåsar på gården, så motsvarar dioxidutsläppen till och med de nivåer som hela Westenergy släpper ut på ett år. Du har alltså ett personligt Westenergy på bakgården.

Ekorosk: "Vi får samtal från hela Finland"

I Jakobstadsregionen har avfallsbolaget Ekorosk valt att samla in jordbruksplasten två gånger per år. Då betalar kunden mellan 140-250 euro per halvtimme för arbetet med lastningen. Ifjol samlade man in omkring 100 långtradare, jämfört med ett par långtradare under Stormossens försök.

Prisskillnaden mellan bolagen beror bland annat på Ekorosks stora kundunderlag och därmed kommer det också in lönsamma volymer plast.

– Vi har hållit på länge. Vi har ett kundregister på cirka 500 kunder. Under den första tiden var allt blandat, men med tiden har vi byggt upp ett system. Bönderna vet hur de ska sortera och allt är klart när vi kommer till platsen, säger fältförman Mats Koivusalo.

Ekorosk i Jakobstad.
Bildtext Ekorosk i Jakobstad.
Bild: Ville Viitamäki / Yle

– Vi får samtal från Vasaregionen och från hela Finland där folk frågar om vi inte kunde komma och samla upp. Jag måste svara att vi tyvärr bara opererar på Ekorosks område, säger Koivusalo.

Koivusalo berättar att Ekorosk samlade in 1500 ton balplast under fjolåret.

Stormossen kommer eventuellt att göra ett nytt uppsamlingsförsök.

Diskussion om artikeln