Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

När medeltalsgränserna går upp måste stadsunga hitta gymnasieplats på glesbygden – professor: "Gymnasiet har blivit en statusfråga"

Uppdaterad 22.05.2022 13:18.
Glada studerande på en penkisbil i Helsingfors. På bilden en stor hundraeurossedel.
Bildtext Bland annat i Helsingfors är kampen om gymnasieplatserna hård. I Helsingfors finns också många av landets så kallade elitgymnasier. Här firar gymnasiestuderande Penkis i Helsingfors tidigare i våras.
Bild: Esa Syväkuru / Yle

Allt fler stadsunga söker sig till gymnasier utanför den egna hemstaden. Nyhetsbyrån STT:s granskning visar att hundratals unga den här våren har sökt till gymnasier i kranskommunerna.

Allt fler stadsunga söker sig till gymnasier utanför den egna hemstaden. Nyhetsbyrån STT:s granskning visar att hundratals unga den här våren har sökt till gymnasier i kranskommunerna.

STT utredde hur ofta unga i Helsingfors, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Uleåborg och Tammerfors sökte sig till gymnasier utanför den egna kommunen åren 2015 och 2022.

I Helsingfors har antalet unga som söker sig bort från hemstaden för att gå i gymnasiet ökat med över en tredjedel under den tiden. I Åbo har antalet stigit från 300 till över 500.

Samma trend syns i de övriga städerna i granskningen. Trenden har varit liknande i hela Finland, visar uppgifter från Utbildningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen.

"Gymnasiet har blivit en statusfråga"

Janne Varjo, biträdande professor vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, säger att man i Finland redan länge sökt sig från landsbygden till städerna för att gå gymnasiet. Det har lett till att kampen om städernas gymnasieplatser har hårdnat, då stadsborna och sådana som kommer länge i från konkurrerar om dem.

– Eftersom antalet sökande har ökat har medeltalsgränserna stigit, och då har man i sin tur från städerna börjat söka sig längre bort, till förorter och kranskommuner, säger Varjo.

Gymnasier med höga medeltalsgränser som klarar sig bra då man jämför studentexamensvitsord kallas ibland elitgymnasier. Enligt Varjo kommer studerandetrafiken i båda riktningarna bara att stärka deras ställning i framtiden.

– Nuförtiden finns en uppfattning om att nivån på undervisningen varierar beroende på gymnasium, säger Varjo.

Tre unga kvinnor går i en skolkorridor med böcker i händerna. De ler och talar med varandra.
Bildtext Många unga lockas till så kallade elitgymnasier.
Bild: Alamy / All Over Press

En undersökning som statens ekonomiska forskningscentral VATT och löntagarnas forskningsinstitut PT gjorde år 2017 visar ändå att en plats vid ett så kallat elitgymnasium inte förbättrade studerandens chanser till ett gott resultat i studentskrivningarna.

Studerande som hade hamnat precis under inträdesgränsen, och de som hade hamnat precis över den, fick mycket liknande betyg i studentskrivningarna.

Janne Varjo säger också att elitgymnasiernas popularitet handlar om någonting annat.

– Gymnasiet har blivit en statusfråga, bedömer han.

"40 procent av våra studerande kommer från annat håll"

Också i Tammerfors söker sig unga till kranskommunerna för att gå gymnasiet i större utsträckning än tidigare.

Antalet som söker sig bort har fyrdubblats sedan år 2015. Också genomsnittsgränserna för att få en gymnasieplats har stigit i jämn takt.

I fjol krävdes ett medeltal på över 8,5 för att komma in till fem av Tammerfors elva gymnasier, jämfört med två år 2015.

Vid Tampereen lyseo har det de senaste sex åren krävts ett medeltal på över 9 för att få en studieplats.

Situationen är ingen överraskning för Tampereen lyseos rektor Jaana Nieminen.

– 40 procent av våra studerande kommer från annat håll än Tammerfors. Det betyder att en del av tammerforsarna måste hitta en studieplats någon annanstans.

Studerande sitter i en gympasal och skriver studentprov.
Bildtext Studentskrivningarna har blivit allt viktigare, men att gå i en elitskola förbättrar nödvändigtvis inte resultaten.
Bild: Silja Viitala / Yle

Större differentiering mellan gymnasierna – och stad och landsbygd

I fjol trädde en förnyelse av läroplikten i kraft. I och med den behöver studerande inte längre betala självrisk på sina skolresor, och man får ersättning för resor som är över sju kilometer långa. Utbildningsstyrelsens direktör Kurt Torsell tror inte att ersättningarna för resorna till skolan ökar intresset för att söka sig till gymnasier längre bort från hemmet.

Det fanns gymnasier dit det krävdes höga betyg redan innan förnyelsen, konstaterar Torsell. Utbildningsstyrelsen känner inte heller till ett enda gymnasium där antalet sökande skulle ha rasat.

Folk söker sig till sina egna bubblor i allt yngre ålder, och klyftan mellan små orter och städer bara växer

― Janne Varjo

Janne Varjo tror ändå att förnyelsen mycket väl kan öka intresset bland studerande att röra på sig, eftersom det gör det lättare att ta emot en gymnasieplats längre bort.

– Förnyelsen av läroplikten stöder rätten att fritt söka sig vart man vill genom att stå för resorna och verktygen, konstaterar han.

Elitgymnasierna ökar differentieringen mellan gymnasierna, och klyftan kommer bara att öka i framtiden, säger Varjo.

Så länge gymnasievalet också är ett livsstils- och statusval, har myndigheterna inga verktyg att kontrollera det, bedömer Varjo.

Han tror att gymnasier i glesbygden kommer marknadsföra sig mera i framtiden, medan de nuvarande dragplåstren inte vill ändra på det nuvarande läget.

– Sådana aktörer som vill se en mera jämlik utbildning på andra stadiet kommer försöka hitta sätt för att jämna ut situationen, medan politiska aktörer som anser att individuell frihet och individualitet är centrala frågor inte kommer att tända på den här diskussionen, bedömer Varjo.

För samhället kan gymnasiernas differentiering få långtgående följder.

– Det eldar på differentieringen i samhället ännu mer. Folk söker sig till sina egna bubblor i allt yngre ålder, och klyftan mellan små orter och städer bara växer, säger Varjo.