Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Yle besökte jordbrukare i Ukraina – tröstlöst med en raket i potatisen och ryska minor på resten av åkrarna

Resterna av en raket sticker upp ur en potatisåker där blasten annars står grön.
Bildtext En rysk raket träffade nyligen jordbrukaren Serhij Sjevtsjenkos potatisåker.
Bild: Mika Mäkeläinen / Yle

Yle fick möjlighet att i sällskap med det ukrainska försvaret besöka ett antal byar nära den södra fronten i Ukraina. Ryssland terroriserar området med besinningslösa raketanfall.

Det är dags att sätta sig på traktorn och ge sig ut på åkern. Men det är svårt om man inte har någon traktor längre. Och med åkrarna är det inte värst bra ställt heller.

Orsaken till båda problemen står att finna i Rysslands så kallade operation mot nazismen.

I den här byn sydost om Mykolajiv betyder den ryska operationen i praktiken att Ryssland terroriserar ukrainarna genom att på måfå beskjuta deras byar med raketer.

– Traktorerna stod på gården när de blev träffade och fattade eld. Folk började släcka branden, men sen kom ett nytt anfall Grad-raketer. En av våra grannar dog, berättar jordbrukaren Serhij Sjevtsjenko.

Även om han fick tag på nya traktorer någonstans kvarstår problemet med åkrarna. Sjevtsjenko har odlat vete på 40 hektar och ärter på 20 hektar.

Ryssland ockuperade åkrarna en kort tid och sådde minor.

Ingen kan skörda på de åkrarna längre

― Serhij Sjevtsjenko

Nu ligger åkrarna alltför nära fronten, även om de i princip nu hör till den del av landet som ukrainarna igen har kontroll över.

– Vem skulle ge sig dit? Ingen kan skörda på de åkrarna längre, suckar Sjevtsjenko.

Han berättar att två traktorer har sprängts av minor på åkrarna i en av grannbyarna.

Situationen är inte riktigt lika tröstlös överallt i regionen, åtminstone inte officiellt. Mykolaijvprovinsens guvernör Vitaliy Kim uppger att 85 procent av åkrarna har kunnat plöjas.

Svårast är situationen i gränsområdet mellan Mykolaijv och Cherson, eftersom fronten går ganska exakt längs med provinsgränsen.

En envåningsbyggnad med trasigt tak där fasaden är helt prickig av splitterskador. Framför byggnaden växer ett litet träd.
Bildtext Husen i byarna bär spår av granatsplitter.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Fågelsång överröstar inte artilleridunder

Yles team fick besöka två byar nära fronten, åtföljd av ukrainska försvarsmakten. På uppmaning av försvarsmakten uppger Yle inte namnen på byarna.

På vägen ser vi ukrainska arméns försvarspositioner, utrustning och vägspärrar. Vi ser bland annat en stor bandhaubits med fart rulla igenom en by på väg mot fronten.

Den får vi inte ta bilder av, liksom inte heller något annat som har med soldater eller det militära att göra. Armén vill inte underlätta de ryska motanfallen.

Områden som Ryssland ockuperar den 22. maj 2022
Bildtext Karta över krigsläget i södra och östra Ukraina 22.5.2022.
Bild: Derrick Frilund / Yle

Den första byn är så gott som öde. Vi får se byns förstörda förvaltningsbyggnad intill en vildvuxen lekplats.

Det är bara vinden som svingar sig i gungorna nu och ingen doftar på irisarna, för enligt armén finns bara en hundradedel av byns invånare kvar.

Syrenernas doft är bedövande och fåglarna kvittrar, men de överröstar inte dundret från artilleriet.

Vägen genom byn har alltid varit gropig, men de gropar som de ryska raketerna har skapat är djupare än de gamla.

Väggarna var inte hela överallt förr, men nu är fasaderna fulla av spår av granatsplitter.

Raket i potatisen för eget bruk

Det dundrar allt mer och försvarets representant ber oss skyndsamt återvända till bilen. Trots att läget vid fronten verkade lugnt på morgonen har situationen nu förändrats och vi måste dra oss längre bort från fronten.

Det är i följande by vi träffar Serhij Sjevtsjenko, jordbrukaren som är fast besluten att stanna kvar vad som än händer.

Han berättar att 5–10 raketer eller granater träffar hembyn varje dag. Nyligen damp en raket ner i den åker där han odlar potatis för eget bruk.

Där finns den kvar, visar Sjevtsjenko. Han har inte vågat försöka gräva kring den, utan vill lämna den uppgiften till försvaret. Men frågan är när de hinner hjälpa till med sådant.

Jordbrukaren Serhij Sjevtsjenko är en gråhårig man som står med bar överkropp intill en trave med glesa lådor.
Bildtext Jordbrukarfamiljen Sjevtsjenko bor delvis i källaren på grund av de ständiga ryska raketanfallen.
Bild: Mika Mäkeläinen / Yle

Solpanelerna har klarat sig

Som genom ett under har Sjevtsjenkos senaste investering tillsvidare klarat sig undan de ryska angreppen. På gården står ett större antal solpaneler.

Satsningen på solenergi har visat sig väldigt lyckad, eftersom kriget ibland har kapat eltillförseln. De glänsande panelerna har inte träffats av en enda granat.

En man går mot ett antal solpaneler på sin gård. Solpanelerna står på stora ställningar och är riktade åt olika håll.
Bildtext Serhij Sjevtsjenkos solpaneler förser två hus med el, berättar han.
Bild: Mika Mäkeläinen / Yle

I Sjevtsjenkos hus bor nu sex människor i tre generationer, eftersom hans svärföräldrars hus har förstörts av de ryska anfallen.

– Vi hann ta oss därifrån precis i tid, berättar hans fru Maryna Sjulga.

De flesta andra har flytt undan kriget. Maryna Sjulgas syster med barnbarn har tagit sig hela vägen till Finland, där det lär vara väldigt kallt, men där ukrainarna har fått hjälp med allt av finländarna.

Artikeln är en förkortad översättning av Yle Uutisets artikel Yle tapasi Ukrainassa miehen, jonka perunapellossa törröttää raketti ja jonka loput pellot Venäjä miinoitti – "Kukaan ei voi enää korjata satoa" av Mika Mäkeläinen.