Visste du att 12 procent av Finlands arter är utrotningshotade? – Det är bråttom, men det finns hopp, säger Finlands huvudförhandlare i klimatfrågor
Biologisk mångfald, biodiversitet – kärt barn har många namn. Idag är Förenta Nationernas internationella dag för biologisk mångfald. Finlands huvudförhandlare tycker att vi kunde göra mer.
På Marina von Weissenbergs bakgård kvittrar fåglarna och bladen har skjutit fram, men hon är oroad över vår biodiversitet.
– Tolv procent av alla våra arter är ännu utrotningshotade, vilket är en siffra som är för hög, säger von Weissenberg.
Hon är miljöråd på miljöministeriet och Finlands huvudförhandlare för FN:s biodiversitetskonvention.
Arbetet på ministeriet måste fortsätta för att minska på andelen utrotningshotade arter, säger hon.
– Men speciellt Marins regering har stärkt de åtgärder som ska göras. Vi har stora program som siktar på att restaurera och bevara livsmiljöer.
Våtmarker, myrar, skogar och stränder ska skyddas i de program som nu pågår. Men det största arbetet som ministeriet har hållit på med i två år är en förnyelse av den nuvarande naturvårdslagen.
– Vi har inte kunnat göra tillräckligt starka åtgärder på frivillig basis, så vi behöver en ny lag.
Vadå ny naturvårdslag?
Den 12 april lämnade regeringen in sin proposition om ny naturvårdslag
Den nuvarande lagen har inte ändrats på 25 år
Nytt är bland annat regleringar om klimatkompensation, trots att de är frivilliga
Naturskyddet för livsmiljöer stärks i det nya förslaget
Vissa livsmiljöer föreslås också få skydd utan skilda myndighetsbeslut
Källa: Yle Uutiset
Det blir långa nätter i förhandlingar
von Weissenberg är den som för Finlands del sitter med på internationella klimatmöten där beslut ska fattas enhälligt. Det kräver tålamod.
– Det är inte lätt, långa nätter och långa dagar, säger hon.
Under midsommar förs nästa förhandlingsrunda i Nairobi. Då ska man enas om gemensamma mål. I dagsläget finns 21 mål på bordet, men de ska slås fast, säger Marina von Weissenberg.
– Man ska kunna kompromissa där man kan, säger hon.
Om vi inte har politisk uppbackning löser vi inte det här
Kunskapen har ökat och det har också satt mer tryck på politiken, menar hon. Men de beslut som fattas på politikernivå borde bättre kunna integreras med samhället och det dagliga livet.
Det är bråttom, men det finns hopp
– Till exempel om vi gör en markanvändningsplan måste naturens mångfald vara en del av lösningen. Klimatförändringarna och naturens mångfald går hand i handske.
Det räcker inte med att pumpa pengar till ministeriet, det måste också finnas kompetens och kapacitet att verkställa besluten, menar hon.
Också människors eget agerande är viktigt. I von Weissenberg trädgård där vi sitter och samtalar växer gräset högt.
– För pollinerarnas skull är det väldigt viktigt att man inte klipper gräset för tidigt, att man låter insekterna leva sitt liv.