Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Höjt studiestöd och slopade dagisavgifter – De Gröna kämpar mot sjunkande opinionssiffror med generöst program

Uppdaterad 23.05.2022 08:40.
Två män med skägg och en kvinna med långt hår vid ett ordförandebord. Texten Vihreät De Gröna skymtar på en skärm bakom dem..
Bildtext De Gröna höll sitt partimöte i Joensuu.
Bild: Jani Saikko / Yle

Slopa dagisavgifter, ge far- och morföräldrar rätt till inkomstrelaterat barnavårdsstöd och knyt barnbidraget till allmänna indexhöjningar. Det är några av förslagen i De Grönas nya politiska program.

Som vanligt drog den gröna partikongressen ut på tiden så att mötesordförande till slut i rasande takt fick klubba igenom paragraferna för att hinna avsluta som planerat.

I år skulle dessutom det fyraåriga politiska programmet godkännas, vilket betydde uppemot hundra omröstningar under söndagen. Av tradition vill partimedlemmarna ändra, kommentera och kräva omröstning om både petitesser och större riktlinjer.

En partifunktionär suckade ljudligt att han då aldrig skulle gå med på att leda en kongress där man ska godkänna ett grönt program. Ordförande Ville Tynkkynen som är marinerad i ändlösa sessioner inom partidelegationen klarade ändå konststycket.

Allt detta brukar De Gröna ändå klara av med gott humör - några blodiga konflikter har inte synats på åratal, man ser det som en självklarhet att enskilda medlemmar och grupperingar vill ha debatt om allt mellan himmel och jord.

Pengar till höger och vänster

Det godkända programmet delar generöst ut stöd och medel till både mindre bemedlade men också välbärgade i samhället.

Främst gynnas barnfamiljer. Bland annat vill man stegvis slopa dagisavgifter helt och hållet, ge far- och morföräldrar rätt till inkomstrelaterat stöd när de vårdar barnbarn och knyta barnbidraget till folkpensionsindex. Dessutom ska studiestödet höjas med 100 euro.

Om man känner sig elak kan man dra slutsatsen att De Gröna försöker höja sjunkande opinionssiffror med att dela ut allmosor till potentiella väljare

Alla de ovanstående förslagen gynnar såväl de rika som de fattiga - vad gäller dagisavgifterna skulle låginkomsttagarna inte alls gynnas, de är befriade från avgiften redan nu.

Otaliga andra samhällsgrupper får mindre och större skärvor, bland annat ska statliga konstnärs- och idrottspensioner höjas rejält och så ska en ny statlig garanti bära en del av risken när företag prövar ny teknologi.

Om man känner sig elak kan man dra slutsatsen att De Gröna försöker höja sjunkande opinionssiffror med att dela ut allmosor till potentiella väljare.

Högerfalangen lider nederlag

När man ser till inkomstsidan hittar man färre förslag i programmet. Det är ett helt medvetet val tycker partiledningen, det ska ändå skrivas ett riksdagsvalprogram och då kan man förtydliga hur partiet tänker bekosta de utgifter som föreslås.

Den gröna marknadsvänliga falangen håller inte med, de kom med en drös motförslag för att få inkomster och utgifter att mötas i det politiska programmet. Inga av förslagen gick dock igenom.

Ingen slakt av söndagstilläggen

Ett förslag gick ändå i putten med buller och bång. I det ursprungliga utkastet ville de Gröna slopa söndagstilläggen för löntagare. Tanken var, något obskyrt, att lönerna sen i sin tur höjs så att ingens inkomstnivå sjunker.

Löntagarorganisationerna, med vårdar- och servicefacken i bräschen, skrattade och rasade över det, som de tyckte, orealistiska och elitistiska förslaget

Lördagseftermiddagen hann inte bli sen förrän De Gröna hade en ursinnig opinionsfront emot sig på Twitter och i pressmeddelanden. Löntagarorganisationerna, med vårdar- och servicefacken i bräschen, skrattade och rasade över det, som de tyckte, orealistiska och elitistiska förslaget.

Också vänsterförbundets Li Andersson såg ännu en chans att pika regeringskamraten och -konkurrenten för att inte bry sig om låginkomsttagarna.

Stormen hade effekt: när söndagen grydde hade partiledningen bestämt att mötet måste dra bort programkommitténs förslag och efter omröstning strök man hela meningen om söndagstilläggen.

En skugga faller på partiledningen som ännu på lördagen förklarat hur rättvist förslaget var – ingens inkomst skulle ju minska (hur realistiskt det skulle vara talades det mindre om).

På söndagen var det sedan annat ljud i källan. Då hette det att förslaget hade skrivits in i programutkastet av någon enskild partimedlem och partimötet vill naturligtvis inte försämra låginkomsttagarnas ställning.

Två andra skrivelser i det nya programmet förstärker ändå De Grönas roll som ett normraserande liberaliserarparti; dels specificerar man sin toleranta inställning till cannabis, dels vill man låta matbutiker sälja vin.

Maria Ohisalo står vid ett talarpodium och pratar. I förgrunden en bukett med blommor och i bakgrunden De Grönas logo.
Bildtext Maria Ohisalo.
Bild: Lehtikuva / Lari Lievonen

Länge leve partiets ledare!

Liksom under partimötena ifjol och förfjol slås en utomstående av hur lite kritik mot partiledningen som vädras, trots de urusla opinionssiffrorna. Den sjunkande trenden har pågått i snart tre år och man har två dåliga val bakom sej.

Ändå lyser partifolket av glädje när de hör Maria Ohisalo, Iiris Suomela och de andra från partitoppen hålla tal. Det kan bero på att de ljudligare kritikerna av partiets linje inte längre syns till på partimötena (till exempel Pekka Sauri och Osmo Soininvaara). Samtidigt är det för partiets nyare medlemmar viktigare att de egna hjärtefrågorna får uppskattning och tas med i partiets program. Av mindre betydelse verkar sedan vara hur man samarbetar och kompromissar med andra partier eller hur det går i valen.

Jenni Pitko ja IIris Suomela pöydän takana Vihreiden infossa Joensuusa 2022.
Bildtext Jenni Pitko och Iiris Suomela.
Bild: Jorma Vihtonen / Yle

Haavisto-effekten, hur hitta den?

Den som får allra mest jublande applåder är utrikesminister Pekka Haavisto när han på söndagsförmiddagen kommer med en hälsning från yttre världen.

I bakrummet sitter strategerna och sliter sig i håret: hur ska man kunna kapitalisera på Haavistos nyvunna popularitet bland folket? Hur ska man påminna väljarna om att han faktiskt är en grön politiker?

Haavisto själv hjälper nämligen inte till här – han tar hellre distans till både partiet och hela inrikespolitiken just nu, det finns viktigare saker på spel just nu.

Pekka Haavisto puhuu Vihreitten puoluekokouksessa Joensuussa 22.5.2022
Bildtext Hur ska De Gröna hitta den eftersträvade Pekka Haavisto-effekten?
Bild: Jani Saikko / Yle