Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Lång och osäker väg mot fred i Ukraina – så här kommer kriget att fortsätta

En kvinna står framför en rad gravar. Bredvid gravarna vajar Ukrainas flagga.
Bildtext Kriget i Ukraina har krävt tusentals liv och vägen till ett fredsavtal är fortafrande oklar.
Bild: Lehtikuva

Det har gått tre månader sedan Rysslands president Vladimir Putin inledde vad som skulle bli ett kort och segerrikt anfallskrig mot Ukraina. Men Ryssland står nu inför en möjlig militär förlust i Ukraina.

Efter krigets första dramatiska veckor har striderna i allt högre grad koncentrerats till Donbass i östra Ukraina där de ryska invasionsstyrkorna sakta avancerar mot segt ukrainskt motstånd.

Samtidigt verkar de ryska styrkorna övergå till försvarsställningar längs andra frontavsnitt.

Ukraina har genomfört en framgångsrik motoffensiv kring Charkiv, men hittills har framryckningen inte varit tillräcklig för att på allvar hota de ryska ställningarna längre söderut i Donbass.

Dödläge

Ryssland har vunnit en del mark i Donbass, men de ryska styrkorna har betalat ett högt pris för framryckningen. Enligt brittiska underrättelseuppgifter har Ryssland under krigets tre första månader förlorat minst lika många soldater som hela det nio år långa kriget i Afghanistan.

De ryska styrkorna är slitna och enligt bland annat Storbritanniens militära underrättelsetjänst har förlusterna varit så höga att Ryssland tvingats slå ihop formationer för att bilda stridsdugliga enheter.

Enligt flera militära analytiker kommer de ryska styrkorna snart att övergå till försvar.

Det här öppnar för en ukrainsk motoffensiv, men de ukrainska styrkorna har också lidit tunga förluster i Donbass. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppgav sent på söndagen att Ukraina förlorar upp till 100 soldater varje dag.

En grupp soldater tar hand om skadade kamrater.
Bildtext Ukraina har lidit tunga förluster under slaget om Donbass.
Bild: Lehtikuva

Det kan därför bli svårt för Ukraina att samla en tillräcklig anfallsstyrka. Om både de ryska och ukrainska styrkorna är utslitna uppstår ett dödläge som kan vara länge.

Det här resultatet är knappast önskvärt för Ryssland eller Ukraina. Men det finns flera faktorer som pekar på att tiden är på Ukrainas sida.

Klockan tickar

Ukraina har under de senaste veckorna fått två väldiga nya stödpaket. USA lovar vapen och stöd för 38 miljarder euro under de kommande månaderna och G7-länderna enades om att stödja Ukraina med 17 miljarder euro.

Paketen betyder inte enbart vapen för den ukrainska militären utan också stora summor för att hålla Ukrainas ekonomi stående trots kriget.

Ukraina har också fått tillgång till allt tyngre och mer avancerade vapen från väst. I stödet ingår bland annat amerikanska haubitsar. Tillgången till modernt artilleri och moderna artillerigranater ger ukrainarna möjlighet till en jämnare kamp mot det numerärt överlägsna ryska artilleriet.

En rad pansarfordon ombord på en fraktfartyg.
Bildtext USA har beslutat att förse Ukraina med allt fler tunga vapen.
Bild: Johanna Geron / EPA

Enligt obekräftade uppgifter överväger USA att förse den ukrainska militären med tungt raketartilleri och sjöstridsrobotar.

Nya vapen och finansiering betyder att Ukraina har tid att bilda och träna nya förband inför en större motoffensiv senare på sommaren.

Enligt Kyrylo Budanov, chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst, kommer vändpunkten i kriget i augusti. Kriget kommer sedan att vara över vid årsskiftet.

Rysk oro i höst

Ryssland har hittills lyckats behärska följderna av västländernas sanktioner men på längre sikt kommer kommer ekonomin att backa kraftigt. Uppskattningarna växlar mellan en nedgång på kring tio procent i år och en betydligt större krasch.

När följderna av sanktionerna blir klara för det ryska folket i form av inflation och kraftigt ökande arbetslöshet kommer missnöjet med kriget att öka.

Rysslands president Vladimir Putin och Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko i Sotji 23.5.2022.
Bildtext Ryssland är allt mer isolerat internationellt. En av landets få vänner är Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Samtidigt har den ryska militären inte möjlighet att ersätta de materialförluster som man lidit i Ukraina. Materielbristen förvärras av att flera av Rysslands mer moderna vapensystem är beroende av komponenter från väst – och den importen har stoppats av sanktionerna.

Den brittiska Rysslandsexperten Mark Galeotti förutspår i sin podcast In Moscow’s Shadows att brytpunkten för Rysslands del kommer i september. Senast då måste Vladimir Putin ta ett svårt beslut om Ukraina.

Putin kan besluta om en mobilisering av reserven för att skapa nya formationer. Men frågan är hur de här reservisterna ska utrustas och tränas.

Om Ryssland väljer att skicka in en otränad miljonarmé i kriget kommer förlusterna att bli ofantliga oavsett hur kriget slutar.

Skräckscenariot är att Putin väljer att använda massförstörelsevapen för att försöka tvinga Ukraina att ge upp. Alternativet är att söka en väg ut ur kriget.

Hur slutar kriget?

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj sa på lördagen att han är övertygad om att kriget till sist kommer att avslutas genom förhandlingar. Men vägen till det kommer att vara lång och svår.

En ukrainsk stridsvagn i en gatukorsning
Bildtext Ukrainas militär har genomfört en seg försvarsstrid i Donbass.
Bild: Yasuyoshi Chiba / AFP

Zelenskyj tillade att läget är svårt eftersom Ukraina vill ha tillbaka alla ockuperade områden medan Ryssland inte vill avstå från något.

Så länge som inget avgörande inträffar på slagfältet är det svårt att se någon förhandlingslösning på kriget.

Rysk dominans

Även om tiden är på Ukrainas sida så kvarstår frågan om hur allvarliga de ukrainska förlusterna varit under slaget om Donbass. Om Ryssland lyckas erövra betydande områden under de kommande veckorna och sedan befästa dem kan det bli svårt för Ukraina att slå tillbaka.

Det kan leda till en situation där ett uttröttat Ukraina tvingas gå med på en vapenvila och något slags avtal med Ryssland. Ukraina har hittills uteslutit det här alternativet.

Senast på söndagen sa Ukrainas chefsförhandlare Mykhailo Podolyak att eftergifter till Rysland inte är vägen till fred utan enbart ett sätt att skjuta upp kriget med några år.

‒ Ukraina kommer inte att avstå från sin suveränitet eller territorier eller de ukrainare som bor där, sa han.

Ukrainsk höststorm

Alternativet är att Ukraina i slutet av sommaren och hösten lyckas genomföra en framgångsrik motoffensiv och förstör en betydande del av de ryska formationerna i östra eller södra Ukraina.

Den ryska militären kommer sannolikt inte att ha tillgång till nya formationer för att ersätta förlusterna vilket i praktiken skulle betyda att Ukraina skulle kunna slå mot strategiskt viktiga områden som landbron mellan Ryssland och Krim.

Efter det kan Ukraina förhandla med Ryssland ur en stark position. Hur det slutliga avtalet skulle se ut är oklart, men många ukrainska röster talar om någon form av garantier för att Ryssland inte anfaller på nytt i framtiden.

Ukrainas val

När det gäller eventuella ukrainska eftergifter så har Zelenskyj och hans regering hållit fast vid att det är Ukrainas sak att besluta om fredskraven.

Polens president Andrzej Duda håller tal
Bildtext Polens president Andrzej Duda fördömer alla försök att tvinga Ukraina till eftergifter.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

I går gav Polens president Andrzej Duda sitt stöd till de ukrainska kraven. I ett tal till det ukrainska parlamentet fördömde Duda de röster i väst som uppmanar Ukraina att backa från sina krav för att uppnå fred.

‒ Tyvärr har oroade röster höjts i Europa under den senaste tiden. De kräver att Ukraina går med Putins krav. Jag vill vara tydlig: endast Ukraina har rätt att besluta om sin egen framtid.

‒ Det är uteslutet att förhandla och ta beslut bakom ryggen på Ukraina. Inget utan er. Det här är en järnhård princip, sa Duda.