Ny forskning ska avslöja mer om Pernåmästaren – som egentligen var flera personer

Forskare gör som bäst fältundersökningar och samlar information om kyrkornas historiska trästrukturer. Öster om Helsingfors handlar undersökningen om kyrkorna i Pernå, Sibbo, Pyttis och Vanda.

Panu Savolainen, biträdande professor i arkitektonisk historia och renovering, och hans forskargrupp gör en undersökning om gamla trästrukturer i medeltida kyrkor som har bevarats i Finland. Undersökningen började redan år 2020.

Forskargruppen har fått bidrag från Konestiftelsen och Finska Kulturfonden. De undersöker kyrkornas trästrukturer och valv till exempel med hjälp av byggnadsarkeologi och historisk arkeologi.

Det saknas skriftliga källor om medeltida kyrkor i Finland

Savolainen berättar att de gör olika slags fältundersökningar, ritar och fotograferar kyrkorna samt läser mycket olika dokument och historiska källor.

– Vi har inga skriftliga källor om de medeltida kyrkorna i Finland. Överhuvudtaget finns det ganska få källor från medeltida Finland.

Forskarna har ändå hittat källmaterial om det medeltida byggandet i Estland. Savolainen berättar att det i Tallinns stadsarkiv finns massor av dokument som har sparats från 1300- och 1400-talen. En del av dokumenten gäller byggnadsarbete som har gjorts ungefär samtidigt som kyrkorna i östra Finland byggdes i mitten av 1400-talet.

– Just nu läser jag om byggandet av Sankt Olavs kyrka och om ganska många andra byggnadsprojekt som gjordes i Tallinn på 1400-talet.

Pernå kyrka är en nyckelkyrka inom kyrkobyggandet i östra Nyland

Enligt Savolainen är kyrkorna i östra Nyland speciellt intressanta när det gäller de medeltida kyrkorna i Finland. Kyrkorna är nämligen byggda ungefär samtidigt och av samma person – den så kallade Pernåmästaren.

Savolainen avslöjar ännu inte mer om Pernåmästarens möjliga identitet men noterar att det inte var en enskild person som var Pernåmästaren.

– Vi vet nu att det var en arbetsgrupp som kom från Tallinn till de här socknarna i Nyland.

Pernåkyrkan tros vara byggd först av alla kyrkor i östra Nyland. Enligt Savolainen kan den ses som en slags nyckelkyrka i Östnyland.

Han berättar att han och hans forskargrupp redan har fått reda på ganska mycket ny information om kyrkan. De har bland annat fått reda på att kyrkan är byggd ungefär 1440 och att den fick sitt valv 1453.

– Nu när vi vet att valvet i Pernåkyrkan är från 1453 har vi en helt ny helhetsbild av alla kyrkor här i östra Nyland.

Savolainen berättar att undersökningarna i Östnyland fortsätter. Näst i tur är forskning i Pyttis. Forskargruppen fortsätter också att göra analyser och att läsa och samla in källmaterial. Enligt tidsplanen ska undersökningen vara färdig 2024.

Savolainen har också i vår varit med och berättat om sina forskningsresultat i en video som har spelats in i Pernå kyrka i början av maj.

Videon är en del av Pernå projekt, Lovisa stads treåriga projekt som startade hösten 2022 i samarbete med stadens kulturväsen, museum och bibliotek. Inspelningarna fortsätter på hösten och videon ska användas bland annat för att främja turism, av museet och på Lovisa stads webbplats.

Artikeln rättad 27.5 12.45: Pernå kyrka är byggd 1440. Artikeln uppdaterades igen 30.5 klockan 10.40, projektet heter numera Pernå projekt och inte Pernå Perchele.