Svenskspråkiga har högre medeltal än finskspråkiga i de flesta studentprov – är framför allt bättre på språk

Vår analys av resultaten i årets studentskrivningar visar att svenskspråkiga studenter klarar sig bättre än finskspråkiga studenter i de flesta ämnen. Svenskspråkiga studenter får högre medelvitsord i bland annat alla språk.

Störst är skillnaden i engelskaproven. I den korta lärokursen skrev de svenskspråkiga studenterna i medeltal ett helt vitsord bättre resultat, i den långa ett halvt.

De finskspråkiga klarade sig bättre än de svenskspråkiga i bland annat geografi och evangelisk-luthersk religion.

Grankulla bäst på engelska

Av alla finlandssvenska skolor har Gymnasiet Grankulla samskola det högsta medeltalet i studentprovet i engelska. Engelskaläraren Ida Vainio är stolt över alla skolans abiturienter.

– Studentprovet i engelska är ett av de svåraste standardiserade engelskaprovet för 18-åringar i Europa. Därför är alla som skriver studentprovet i engelska vinnare.

I skolan satsar man bland annat på att eleverna ska ta sig an mer avancerade texter och träna på mer formell kommunikation, berättar hon. Men Grankullastudenterna använder också mycket engelska på sin fritid.

– Många kommunicerar väldigt bra på engelska, de konsumerar mycket media och underhållning på engelska. Det är ett stort stöd för deras språkkunskaper, berättar Vainio.

Hon är inte förvånad över att svenskspråkiga studenter klarar engelskan bättre än finskspråkiga studenter.

– Då man har svenska som modersmål har man en viss fördel i engelska. Det finns så många strukturella likheter mellan språken. Till exempel artiklarna och meningsuppbyggnaden kommer naturligare för någon med svenska som modersmål.

Språklig medvetenhet från barnsben

Skillnaderna mellan språkgrupperna förklaras av finlandssvenskarnas språkkunskaper, konstaterar undervisningsråd Pamela Granskog vid Utbildningsstyrelsen.

Svenskspråkiga barn inser tidigt i livet att de tillhör en språklig minoritet, vilket skapar en stark språklig medvetenhet redan i ung ålder.

– Det är också ett faktum att svenskan som grund utgör en bro till engelskan, men också andra främmande språk. Det finns en naturlig koppling mellan dessa språk.

Svenskspråkiga studenter presterar också bättre i det andra inhemska språket än vad finskspråkiga gör. Intresset för att skriva studentprovet i svenska har rasat under de fem senaste åren.

– Det handlar nog om att vi växer upp i ett samhälle där vi är omringade av finska precis hela tiden. Vi har svårt att klara oss om inte vi har tillräckliga kunskaper i majoritetsspråket.

Nästan alla skriver engelskan, men det har blivit ett bortfall i de korta språken

― Ida Vainio, engelskalärare vid Grankulla samskola

Men intresset för andra främmande språk minskar, konstaterar Granskog. Därför borde hela skolan satsa mer på språkundervisningen.

– Man har konstaterat att engelskan som världsspråk börjar ta över. Barnen lär sig språket i ett så tidigt skede att de invaggas i en tro om att man klarar sig med bara den språkkunskapen. Medan jag och läroplanen betonar att all språkkunskap är viktig, att vi ska bejaka flerspråkighet och språklig mångfald.

Också Ida Vainio vid Grankulla samskola har märkt av ett bortfall i andra främmande språk. Enligt henne beror det sannolikt på att korta språk inte längre ger så många poäng i högskolornas antagningsprocess.

– Nästan alla skriver engelskan, men det har blivit ett bortfall i de korta språken. Det är synd. Jag hoppas att flera skulle satsa på de korta språken, det är något vi får jobba med.

Goda vitsord, men till vilket pris?

Sammantaget är skillnaderna mellan språkgrupperna inte särskilt stora, konstaterar Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Akademi. Men i ljuset av vilka målsättningar ungdomar har efter gymnasiet är resultaten aningen överraskande.

– Vi vet ju att det är svårare att få en studieplats på den finska sidan, det finns färre studieplatser per student. På finlandssvenskt håll har vi lite fler platser per student. Det skulle tala emot att vi klarar oss bättre för oftast kämpar man mer om man har ett större behov att klara sig bra.

Men i praktiken har det ingen större betydelse eftersom språkgrupperna ofta söker sig till olika högskolor efter gymnasiet, alltså behöver de inte konkurrera med varandra.

– Ur ett jämlikhetsperspektiv är det positivt att se att den finska och svenska skolan producerar ganska lika resultat.

Vad som är mer intressant för Korhonen är hur eleverna egentligen mår.

– Enligt vissa rapporter och internationella jämförelser ser vi att eleverna inte mår så bra. Välmåendet hos framförallt flickorna har dalat ordentligt nedåt under de senaste tio åren. Trenden var tydlig redan innan coronapandemin.

Orsaken till flickornas skoltrötthet ligger antagligen i samhällets förväntningar på dem, förklarar Korhonen. "Pojkar är pojkar", medan flickor förväntas vara duktiga.

– År 2008 fanns det ingen skillnad i skoltrötthet mellan flickor och pojkar i Svenskfinland. Men tio år senare var det en ganska betydande skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna var mycket mer skoltrötta än pojkarna.

Här är vårens studenter 2022 – grattis till examen!

Namnen på studenterna från de svenskspråkiga gymnasierna.

Uppdatering 30.5.2022: En fotnot sattes till om att endast personer som utexamineras i vår är med i materialet.