Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kårkulla körs över då Nyland vill centralisera tjänster för personer med funktionsnedsättningar till HUS – SFP:s Rehn-Kivi: “Inte lagenligt”

Uppdaterad 27.05.2022 12:42.
Kårkulla
Bildtext Kårkullas strategi och målsättning har varit att hålla den svenskspråkiga specialkompetensen inom tjänster för personer med funktionsnedsättning samlad under samma tak i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Bild: Arash Matin / Yle

Kårkullas experttjänster för personer med funktionsnedsättning hotas splittras när välfärdsområdena planerar att själva ta över verksamheten. Alla ser inte Kårkulla som en nödvändig samarbetspartner och den så kallade kårkullaparagrafen tolkas olika.

Frågan om Kårkullas framtid är högaktuell nu då de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena ska komma överens om hur, var och av vem den svenskspråkiga specialservicen för personer med intellektuell eller annan funktionsnedsättning ska skötas.

Kårkullas strategi och målsättning har varit att hålla den svenskspråkiga specialkompetensen inom tjänster för personer med funktionsnedsättning samlad under samma tak i Egentliga Finlands välfärdsområde. Kårkullas nuvarande centraladministration är i Pargas.

Nu vill ändå det så kallade KEPA Nyland-projektet centralisera alla dessa svenskspråkiga tjänster i Nylands välfärdsområden till HUS-koncernen. KEPA Nyland, som består av tjänstemän och experter, har i uppdrag att förbereda framställningar för beslutfattare i de fyra välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad.

I ett pressmeddelande motiverar nyländska KEPA förslaget om att flytta den svenskspråkiga krävande specialomsorgen till HUS-koncernen, med att det säkerställer tillräcklig, kunnig och svenskspråkig personal, så att tjänsterna kan fortsätta till exempel vid kortvarig frånvaro.

Det handlar om tjänster som till exempel läkare, psykologer, socialarbetare, rehabiliteringsledare och terapeuter kan erbjuda.

Kårkulla ser med oro på framtiden

Kårkullas samkommunsdirektör Otto Ilmonen känner oro inför förslaget. Han menar att det är ytterligare ett steg mot att splittra Kårkullas experttjänster.

Otto Ilmonen är direktör för Kårkulla.
Bildtext Kårkullas direktör Otto Ilmonen är orolig för vad som händer med Kårkullas expertis efter årskiftet.
Bild: Kårkulla samkommun

– Jag har inte tidigare velat säga om jag är oroad eller inte, eftersom jag hoppats att vi skulle hitta fungerande lösningar. Men i dagsläget är bilden en annan. Planerna i Nyland gör mig fundersam, säger Ilmonen.

Han ifrågasätter hur lagenligt förslaget från det nyländska beredande organet är.

– Jag uppfattar att det inte juridiskt sett är möjligt att överföra alla dessa specialtjänster till HUS, eftersom HUS har hand om specialsjukvård och -hälsovård. Kårkullas specialtjänster handlar om socialvård. Dessutom har HUS inte alltid lyckats leverera de tjänster de borde leverera på svenska. Det har jag erfarenhet av från fältet, säger Ilmonen.

Kommer våra svenskspråkiga experter att trivas? Kommer de att vara motiverade? Kommer de att vilja fortsätta jobba?

― Otto Ilmonen, Kårkullas samkommunsdirektör

Österbottens välfärdsområde planerar också att bygga ut sin egen expertis. Kårkullas nuvarande personal som verkar i Österbotten ska enligt välfärdsområdets förslag överföras till välfärdsområdet.

– Vi planerar att bygga upp ett kompetenscenter som ska kunna ge den specialservice som klientgruppen behöver, förklarar Annica Sundberg, verksamhetsområdesdirektör vid Österbottens välfärdsområde.

Varken Österbotten eller Västra Nylands välfärdsområden utesluter att de kan köpa specialtjänster från Egentliga Finlands välfärdsområde, men planen är att så långt som möjligt försöka sköta allt själv.

Tvåspråkiga lösningar i sikte

Den svenskspråkiga expertisen för personer med funktionsnedsättning i Finland består av ungefär 45 personer som alla jobbar för Kårkulla. Omkring tjugo av dessa tjänster finns i expert- och utvecklingscentret i Pargas, resten i regionerna. Trots att inga beslut är fattade om var tjänsterna ska finnas i framtiden, rör det alltså på sig inom välfärdsområdena.

Kårkullas strategi och tolkning av lagen om vårdreformen har varit att samla den svenskspråkiga expertisen under ett och samma tak.

– Strategin gick ut på att vi skulle hålla kvar expert- och utvecklingscentret i Pargas. Utöver det ville vi hålla kvar regionala experter kopplade till centret så att de skulle vara centrets förlängda arm i regionerna, säger Kårkullas direktör Otto Ilmonen.

Men nu ser det alltså ut som att expert- och utvecklingscentrets verksamhet kommer att överföras till de tvåspråkiga välfärdsområdena.

– Det här betyder att den svenskspråkiga kompetensen delas mellan flera olika välfärdsområden, säger Ilmonen.

Ilmonen befarar att det här leder till att de svenskspråkiga sakkunniga inte får det kollegiala stöd de behöver, och att det i förlängningen leder till att de säger upp sig. Han befarar också att nyrekryteringen försvåras.

– Frågan är vad det svenska språkets roll kommer att vara inom dessa tvåspråkiga lösningar. Kommer våra svenskspråkiga experter att trivas? Kommer de att vara motiverade? Kommer de att vilja fortsätta jobba? frågar sig Ilmonen.

Oberoende av vad man planerar så måste det gå enligt lagen.

― Veronica Rehn-Kivi (SFP)

Paragrafen allt handlar om

Förhoppningen från Kårkullas sida har alltså varit att kunna fortsätta erbjuda specialkunnandet på svenska via köpeavtal som de andra välfärdsområdena gör upp med Egentliga Finlands välfärdsområde. Så har man också tolkat den så kallade kårkullaparagrafen i lagen om vårdreformens genomförande.

Regeringsrådet Auli Valli-Lintu på Social- och hälsovårdsministeriet tycker att det är klart vad som krävs av välfärdsområdena.

– Om man inte kan garantera servicen på något annat sätt måste man samarbeta och göra upp ett samarbetsavtal.

Med andra ord: om de inte själva klarar av att ordna servicen är de förpliktade att samarbeta med andra välfärdsområden.

Om så inte sker ska Social- och hälsovårdsministeriet ingripa så att alla får den service de ska ha.

Det är Egentliga Finlands välfärdsområde som ansvarar för koordineringen av det nationella samarbetet kring de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna.

wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund.
Bildtext Wiveka Kauppila koordinerar samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena om den svenska servicen.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

Varje område bestämmer själva om framtiden

Wiveka Kauppila, vid Egentliga Finlands välfärdsområde, har en nyckelroll i koordineringsarbetet. Hon tror att välfärdsområdena också i fortsättningen kommer att behöva Kårkullas expertis, men säger ändå:

– Alla välfärdsområden behandlar sina ärenden autonomt. Alltså det är hur de själva bestämmer och hur de kan trygga och säkerställa den bästa vården och den bästa servicen.

Just nu utreds vilka behov välfärdsområdena har av specialkunskap och vad de själva tänker producera och vad de kan tänkas samarbeta med över välfärdsområdenas gränser.

Allt måste gå enligt lagen

Veronica Rehn-Kivi, SFP:s medlem i social och hälsovårdsutskottet i riksdagen, har varit med om att bereda lagen om vårdreformens genomförande. Hon säger att syftet med lagen var att försäkra att välfärdsområdena ska utnyttja den expertis som Kårkulla har nu.

– Att samarbeta kring det och få expertteam som kan utnyttjas av alla tvåspråkiga välfärdsområden så att man inte splittrar den här expertisen.

Rehn-Kivi slår fast att planerna i Nyland att bygga ut en egen expertis för de svenskspråkiga klienter är inte möjligt.

– Oberoende av vad man planerar så måste det gå enligt lagen.

I en annan lag, lagen om ordnande av social- och hälsovård står det: “De tvåspråkiga välfärdsområdena ska ingå ett samarbetsavtal för att garantera att de svenskspråkigas språkliga rättigheter tillgodoses inom social- och hälsovården”.

I beredningen stod det först att välfärdsområdena kan ingå samarbetsavtal men det ändrades till att välfärdsområdena ska ingå samarbetsavtal.

– Om de här kraven på språkliga rättigheter inte garanteras då kan de inte godkännas.

Olika tolkning och snabba ryck krävs

Det är Social- och hälsovårdsministeriet som ska godkänna avtalen men:

– Tjänstemännen och ministern tycks tolka lagen på lite på olika sätt.

För att reda ut frågan har Veronica Rehn-Kivi tillsammans med Sandra Bergqvist (SFP), Kårkulla, Folktinget och Kommunförbundet uppvaktat omsorgsminister Aki Lindén (SDP).

– Ministern var överens med oss om att välfärdsområdena måste samarbeta om vården för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Budskapet är att alla parter borde komma överens om att expertteamet som nu finns vid Kårkulla kan fortsätta som en paraplyorganisation ovanför alla tvåspråkiga välfärdsområden.

Enligt Rehn-Kivi borde nu tjänstemän och politiker vid de tvåspråkiga välfärdsområdena lösa problemet men det är bråttom.

– Vissa avtal borde skrivas redan nu den sista maj.

Artikeln uppdaterades med en rättelse 27.5 kl. 12:45: Det var Folktinget, inte Folkhälsan, som deltog i mötet med minister Lindén.