Lågt intresse för att skriva finska i Kimitoöns gymnasium – rektor: "För små gymnasier är jämförelser av resultat helt värdelösa"

Resultaten för studentskrivningarna är inne, och Svenska Yles färska statistik visar att gymnasierna i Åboland sticker ut på ett par intressanta sätt. Här kan du också jämföra Svenskfinlands gymnasier med varandra.

Katedralskolan i Åbo får en fjäder i hatten med att ha det högsta medeltalet i kort franska i Svenskfinland. Dessutom har de det näst högsta medeltalet i lång matematik.

Pargas Svenska gymnasium har näst högst medeltal bland de svenska gymnasierna i kort tyska.

Endast fyra skrev lång finska i Kimitoön

Kimitoöns gymnasium har två utmärkande drag i statistiken. För det första har de den största andelen studenter som skrivit ämnet religion. 31 procent av Kimitoöns studenter skrev ämnet. I jämförelse är det nationella medeltalet 9.5 procent.

Av Kimitoöns 13 studenter skrev bara 4 lång finska. Medeltalet blev också lågt. Endast Korsholm och Jakobstad visade ett lägre medeltal. Det här är en utveckling som Kimitoöns gymnasiums rektor Bob Karlsson beskriver som tråkig.

– Det är en naturlig följd av de förändringar som gjordes för något år sedan då man inte längre är tvungen att skriva finska längre. Sedan finns det en del taktikering där studenter tar lång lärokurs, men sedan skriver man kort finska i studentprovet. Det samma håller på att ske med engelskan, säger Karlsson.

Karlsson säger att goda poäng i ett kort ämne ser bättre ut än låga poäng i lång lärokurs. Bob Karlsson menar ändå att det finns alla möjligheter för Kimitoöns studenter att ännu lära sig finska.

– I någon mån kan resultaten begränsa möjligheterna i framtiden, men samtidigt måste man tro på det livslånga lärandet. Finska kan man lära sig i de situationer då man faktiskt behöver börja använda det. För det ska man inte kasta yxan i sjön. Engelskan har också fått en allt starkare ställning i arbetslivet, säger Karlsson.

Då det kommer till det stora intresset för religion i Kimitoöns gymnasium så säger Karlsson att det beror på en tvåfaldig orsak.

– Vi har helt tydligt lärare i ämnet som lyckas väcka intresset hos eleverna. Samtidigt har det alltid varit ett ämne som väckt intresse hos våra elever. Så en del måste bero på en sorts tradition här också. Eleverna kanske tar exempel från de tidigare årskurserna.

Att jämföra resultat är inte särskilt viktigt för små gymnasier

Enligt Karlsson har inte alla studenter varit helt nöjda med resultaten. Men det säger han också är ett vanligt fenomen. En lättnad har också funnits bland studenterna att alla ändå blivit godkända.

Någon överraskande diskrepans mellan kursvitsord och resultat i studentskrivningen hittades inte i Kimitoöns gymnasium.

Rektor Bob Karlsson vid Kimitoöns gymnasium har heller inte någon särskild förkärlek till jämförande statistik mellan gymnasier.

– Jag tycker inte att jämförelser gymnasier emellan behövs. Kanske jämförelser berättar något, men för ett litet gymnasium är de värdelösa. Då vi har så små årskurser kan skillnaderna mellan de olika årskursernas resultat vara ganska stora. För större gymnasier kan jämförelserna kanske säga mer då deras resultat är jämnare, säger Karlsson.

Enligt Karlsson är prioriteringen för Kimitoöns gymnasium snarare att se till att alla deras elever får godkänt i studentskrivningarna.

Svenskspråkiga har högre medeltal än finskspråkiga i de flesta studentprov – är framför allt bättre på språk

Svenskspråkiga studenter briljerar särskilt i engelska.