Nu cirkulerar bluffmeddelanden i Skatteförvaltningens namn – men kom ihåg att myndigheterna aldrig delar länkar per sms
Skattedeklarationerna ska nu vara inlämnade och många väntar på besked från Skatteförvaltningen. Nu är också bedragarna aktiva – och det lönar sig att vara på sin vakt, eftersom Skatteförvaltningen inte skickar länkar.
Bluffmeddelanden brukar komma som sms eller e-post och försöker lura mottagaren att trycka på en länk. Alexander Granholm, som är IT-specialist på Svenska Yle, berättar att länken sedan tar mottagaren till en sida som ser pålitlig ut.
– Där finns sedan fält du fyller i som oftast frågar efter antingen lösenord för din bank eller postuppgifter eller liknande. Sedan försöker de i något skede få dig att fylla i dina bankkoder och säkerhetskoder och liknande, säger Granholm.
"Bluffkampanjerna är säsongsbundna – de följer årsklockan"
Nu förekommer många bluffmeddelanden där Skatteförvaltningens namn används. Samuli Bergström, som är direktör för säkerhets- och riskhanteringsenheten på Skatteförvaltningen, berättar att bluffkampanjerna i Skatteförvaltningens namn ofta infaller under de tider på året då medborgare har mera att göra med Skatteförvaltningen.
– De här bluffkampanjerna som riktar sig mot Skatteförvaltningen är säsongsbundna. De kommer ofta i just sådana här tider då medborgare, i enighet med årsklockan, har mera att göra med Skatteförvaltningen. Det är inget undantag att de just nu är aktiva, säger Bergström.
Att det nu då deklarationerna är aktuella förekommer bluffmeddelanden är enligt Bergström alltså inget undantag.
Bergström poängterar också att bluffmeddelandena som skickas i Skatteförvaltningens namn inte är att förväxla med den pågående FluBot-kampanjen som varit på tapeten på sistone.
Den kampanj som riktas mot Skatteförvaltningen försöker fiska efter bankuppgifter snarare än sprida ett virus, och har inte heller samma kännetecken som FluBot-kampanjen.
"Skatteförvaltningen skickar aldrig länkar i meddelanden"
Skatteförvaltningen skickar enligt Bergström aldrig länkar i meddelanden. På det sättet går det alltså att skilja äkta meddelanden från bluffmeddelanden. Om du är osäker på om ett meddelande är en bluff eller inte, ska du enligt Granholm alltid ta det säkra före det osäkra.
– Kommer det meddelanden som du absolut inte förväntat dig eller om det ser helt ovanligt ut, ring stället det påstås komma från och kolla upp det för säkerhets skull, säger Granholm.
Om olyckan är framme och man råkat trycka på länken och ge sina uppgifter uppmanar Granholm till att så fort som möjligt kontakta sin bank, ifall det är bankkoderna man gett. Om man är snabb nog kan man då hinna spärra kontot innan man blir bestulen.