Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Trångt i många skolor i Österbotten – baracker och tillfälliga lokaler är vardag för många elever

Uppdaterad 25.05.2022 09:26.
Eleverna går i barackskola
Bildtext Arkivbild. Många elever får gå i skola i tillfälliga lokaler i höst.
Bild: YLE/Patrik Enlund

Inflyttning gör att elevprognoserna inte går att lita på. Kommunerna får vara kreativa för att få alla elever att rymmas. Det berättar bildningschefer Yle Österbotten har pratat med.

Vid Pjelax skola i Närpes står en barack på gården i väntan på att skolan ska få en tillbyggnad. Också Stenbackens skola har nyligen fått en barack.

– Det är flera skolor som är trångbodda för tillfället, säger bildningsdirektör Åsa Snickars.

Hon berättar att ett hundratal elever i Närpes kommer att gå i skola i tillfälliga lokaler nästa läsår. Inom de närmaste åren kommer också Yttermark skola att behöva en tillbyggnad.

Samma problem finns enligt Snickars även inom småbarnspedagogiken.

– Att vi har fler elever än väntat är kanske positivt i sig.

En kvinna med kort mörkt hår står i en mörk korridor.
Bildtext Många skolor i Närpes är trångbodda, säger bildningsdirektör Åsa Snickars.
Bild: Yle/Juho Teir

Snickars berättar att man tidigare rätt långt kunde lita på elevprognoserna. De senaste sex–sju åren har det dock visat sig att antalet födda i kommunen inte nödvändigtvis motsvarar hur många som börjar skolan sju år senare.

Den största orsaken är inflyttningen till staden.

– Vi har inte facit på hand, vilket vi kanske hade tidigare. Det är den verklighet vi måste lära oss att leva med, säger Snickars.

Ser man på de skenande byggpriserna är det inte alltid möjligt att bygga ett extra klassrum ”för säkerhets skull”

― Åsa Snickars, bildningsdirektör i Närpes

Hon säger att det här är en problematik som redan har funnits länge i större städer.

Inte sällan händer det att skolor som byggs till visar sig vara för små några år senare. Enligt Snickars är det ändå svårt att motivera tillbyggnader som tillgodoser mer än det mest akuta behovet, eftersom det sist och slutligen handlar om skattebetalarnas pengar.

– Ser man på de skenande byggpriserna är det inte alltid möjligt att bygga ett extra klassrum ”för säkerhets skull”.

Prognoserna slår ofta fel

I Korsholm har elevantalet ökat kraftigt de senaste åren.

– Vi befinner oss på en topp just nu, säger bildningsdirektör Denice Vesterback.

I nuläget har kommunen drygt 2 500 elever inom den grundläggande utbildningen plus 250 i gymnasiet. Flest elever – fler än tusen – finns i Smedsby skolcentrum, där ett stort byggprojekt tar fart under nästa läsår.

Tills det står klart är det evakueringsbyggnader, baracker och tillfälliga lösningar som gäller.

– Det har vi levt med några år och det ska vi leva med ett par år till, säger Vesterback.

bildningsdirektör Denice Vesterback
Bildtext I Korsholm har elevantalet ökat de senaste åren, berättar bildningsdirektör Denice Vesterback.
Bild: Yle/Anna Ruda

I nuläget går Mustasaaren Keskuskoulus 300 elever i skola i baracker i Smedsby.

Också i Kvevlax lärcenter är det trångt. Det här läsåret har man cirka 50 fler elever än man räknat med, och det kommer att behövas en tillbyggnad inom några år.

– Det är många finskspråkiga familjer som har valt svensk skola, berättar Vesterback.

En skolbyggnad i rött tegel.
Bildtext I Smedsby skolcentrum går över tusen elever.
Bild: Isabella Lindell / Yle

Liksom i Närpes påverkar också inflyttningen.

Vesterback säger att elevantalet beräknas sjunka en aning de kommande åren. Enligt prognosen ska man ha cirka 2 200 elever 2027.

De senaste åren har ändå visat att prognoserna inte alltid går att lita på. Och skillnaden mellan prognosen och det faktiska elevantalet kan vara stor – i nuläget är den omkring 20 procent.

Klassrum i kommungården

I Kronoby räknar tf bildningschef Ida Kronholm med att alla kommunens elever ska få plats när man börjar det nya läsåret i höst. Men för att det ska lyckas får man ta till en del kreativa lösningar.

Sexorna i Centralskolan kommer precis som under det här läsåret att ha sin undervisning i Ådalens skola alldeles intill.

– Det har funkat bra. Eleverna tycker det är roligt att gå över till Ådalen, säger Kronholm.

Blond kvinna i vit jacka står på en trottoar.
Bildtext Kronobys tf bildningschef Ida Kronholm säger att man försöker undvika baracker så långt det går.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Också i gymnasiet är det ont om plats. Av den anledningen har kommunen erbjudit sig att göra om rum i kommungården till klassrum i fall det behövs.

Även fullmäktigesalen står till förfogande för större samlingar.

– Det är bara trevligt om vi får lite liv och rörelse i kommungården också, säger Kronholm.

Hon säger att det är bättre att utnyttja de lokaler som redan finns i kommunen än att hyra baracker, inte minst eftersom de senare är förhållandevis dyra.

– Så länge vi klarar oss utan dem försöker vi lösa det på det här sättet.

Fullmäktige i Kronoby.
Bildtext I höst kan fullmäktigeledamöterna få samsas om stolarna med gymnasiestuderande.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén