Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Efter rekordavverkningarna: Nu orsakar skog och mark mera utsläpp än de binder

Uppdaterad 09.06.2022 11:42.
Tallar i hög framför en skogsmaskin.
Bildtext 2021 avverkades en rekordmängd skog i Finland.
Bild: Petri Aaltonen / Yle

Utsläppen i Finland är på ungefär samma nivå som i fjol. Men kolsänkorna har minskat så skog och mark nu orsakar mer utsläpp än de lyckas binda.

Utsläppen i Finland minskade ganska mycket år 2020, delvis på grund av coronapandemin. Året därpå, 2021, ligger utsläppen på ungefär samma nivå, totalt 47,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning på 0,2 procent sedan 2020.

En stor förändring till det sämre syns ändå i markanvändningssektorn: när den sektorn hittills har bundit mer utsläpp än den orsakat är det nu för första gången tvärtom. Kolsänkorna i skog och mark räcker inte längre för att täcka utsläppen från den sektorn.

Det här visar nya siffror från Statistikcentralens sammansättning.

År 2021 var utsläppen från markanvändningen positiva.

Skogsavverkningen har ökat och skogen växer långsammare

Markanvändningssektorn har hittills varit en stor kolsänka i Finland. I siffrorna för 2021 är sektorn för första gången en nettoutsläppskälla och står för hela 2,1 miljoner ton utsläpp.

Det här beror bland annat på att skogsavverkningen ökade avsevärt. När skogens kolsänka är mindre kan den inte binda lika mycket utsläpp som tidigare.

Virkesuttaget för stamved ökade med tio procent 2021. Dessutom har uppgifterna om hur trädbeståndet växer uppdaterats för att motsvara de nyaste uppgifterna, och de visar en sjunkande trend: skogen växer inte som förr.

Till följd av det ökande virkesuttaget ökade virkesavgången enligt preliminära uppgifter till 91 miljoner kubikmeter, vilket är nio procent mer än 2020.

Mest utsläpp kommer från energisektorn, där trafikens andel är stor

När det gäller utsläppen i Finland kommer hela 71 procent fortfarande från energisektorn som står för 34 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Av de 34 miljonerna står själva energiindustrin för nästan 13 miljoner ton, medan den inhemska trafiken står för drygt 10 miljoner ton och industri- och byggsektorn för drygt 6,5 miljoner ton.

Energisektorn står för över 70 procent av Finlands utsläpp

En god nyhet är att trots att totalförbrukningen av energi ökade i Finland år 2021 så minskade utsläppen i den sektorn en del, eftersom fler förnybara energikällor togs i bruk. Bland annat minskade användningen av torv som energikälla, medan andelen biokomponenter i trafikbränsle ökade.

Inom energisektorn står själva energiindustrin för nästan 40 procent av utsläppen, och trafiken för 30 procent.

Jordbrukets utsläpp minskar väldigt lite

Jordbruket står för 13 procent av Finlands utsläpp, eller 6,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jordbrukets utsläpp ligger alltså på ungefär samma nivå som det gjort i omkring 20 år: utsläppen minskade bara med en procent jämfört med året innan.

Industriprocessernas andel av Finlands utsläpp är 11 procent och avfallssektorns 4 procent. Avfallssektorns utsläpp har minskat avsevärt, med hela 65 procent sedan 1990.

Minskningen sedan 1990 är 33 procent, men att nå klimatmålen blir svårare

Totalt har Finlands utsläpp minskat med en tredjedel sedan jämförelseåret 1990. Jämfört med året utsläppen var som störst, 2003, har utsläppen minskat med 44 procent.

EU: Minska med 55 prcent till 2030

Hittills har EU-målet varit att EU:s utsläpp ska minska med 40 procent till år 2030, jämfört med nivåerna år 2005.

Enligt kommissionens förslag till ny klimat- och energilagstiftning Fit for 55 ska klimatmålen skärpas så utsläppen ska minska med 55 procent till 2030.

Enligt rapporteringen som FN:s klimatavtal följer ska utsläppen från markanvändningssektorn inte räknas med i ländernas utsläppsrapportering. I Finland har det hittills varit en nackdel, eftersom kolsänkan har varit så stor.

Men i och med att markanvändningssektorns utsläpp för första gången är större än kolsänkan är Finlands egentliga utsläpp större än vad klimatavtalet kräver att vi rapporterar. Räknar man ihop utsläppen på 47,7 miljoner ton med markanvändningssektorns 2,1 miljoner ton landar Finlands utsläpp egentligen på 49,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppen inom markanvändningssektorn gör det alltså svårare för Finland att nå EU-målen, men också Finlands mål om klimatneutralitet till 2035.

Om skogen växer långsammare är det svårare att nå klimatmålen

Enligt Finlands mål om klimatneutralitet ska utsläppen och kolsänkan vara lika stora, alltså ta ut varandra, senast 2035.

Om skogen växer långsammare och kolsänkan alltså blir mindre måste utsläppen i så fall minska ännu mer för att klimatneutralitet ska kunna uppnås.

Outi Honkatukia som är chef för klimatenheten vid Miljöministeriet konstaterar på Statistikcentralens pressträff att förändringarna inom markanvändningssektorns utsläpp kräver politisk utvärdering.

Nu skulle det vara viktigt att förstå varför skogen växer långsammare

― Outi Honkatukia, chef för klimatenheten vid Miljöministeriet

– Nu skulle det vara viktigt att förstå varför skogen växer långsammare. Dessutom måste vi titta på vad det geopolitiska läget leder till för skogsavverkningen.

Finlands beroende av ryska energikällor gäller inte bara de fossila bränslena, utan i hög grad också träbränsle. När den ryska virkesimporten och träflisimporten ska ersättas med inhemsk produktion kan avverkningen öka i Finland, och kolsänkan minska ännu mer.

Rättelse 27.5: En felformulering om trädbeståndet har ändrats, den korrekta uppgiften är att virkesavgången ökade med nio procent.