Finländare äter 147 miljoner kilo broiler varje år – hönsen har på trettio år blivit en finländsk favorit, men nu är pengarna slut

Från att ha varit den inhemska jordbruksindustrins fula kycklingunge har höns i dag etablerat sig som en viktig stapelvara i den finländska matproduktionens tallriksmodell. Nu står branschen inför en konkursvåg på grund av lönsamhetskrisen.

Tobias och Erica Dahlblom på Kvarnfors gård i Pörtom har nästan 24 000 hönor. Det innebär ett och annat ägg per dag.

– Vi får mellan 22 000 till 23 000 ägg per dag när hönan är på topp, säger Tobias Dahlblom.

Det är en bra bit över åtta miljoner ägg per år.

Tobias Dahlblom påpekar att trots att äggproduktionen på Kvarnfors gård är lite större än det finländska medeltalet, så är det småskaligt om man jämför med länder där industrin är större.

– Om vi tar Ukraina som ett exempel, så finns där en producent som har lika många hönor som hela Finland tillsammans, berättar Dahlblom.

Vi äter rekordmycket broiler men hönsfarmarnas plånböcker gapar tomma

6:06

Broilerexplosion – 80 miljoner höns slaktas varje år

I Finland finns kring fyra miljoner höns vars uppgift är att värpa ägg. Det innebär närmare en och en halv miljard ägg om alla värper ett per dag, vilket är en så stor siffra att vi mäter produktionen av och betalar för ägg per kilogram.

2021 blev saldot 77 och en halv miljoner kilogram, vilket är mer än vi konsumerar själva här i Finland på ett år.

De hönor som inte hör till äggproduktionen är istället broilrar. Nästan 80 miljoner höns slaktas varje år för att bli broilerkött, till en totalvikt på 147 miljoner kilo.

Med broilrarna i spetsen har fjäderfä – som utöver höns inbegriper andra fåglar, främst kalkon – blivit det näst mest konsumerade köttet i Finland på de senaste tre decennierna.

1970 åt vi i Finland anspråkslösa 800 gram fågelkött per år per person. 1990 var vi uppe i märkbart större men ännu måttliga 6,8 kilo. Hur ser det ut idag? 2020 åt finländaren i medeltal 27 och ett halvt kilo fjäderfä per år!

Fem före bankrutt

Vi äter en massa ägg och vi äter rekordmycket broiler. Allt är med andra ord fantastiskt för ägg- och broilerföretagen? Så klart inte.

– Om vi talar klarspråk så är ju nog väldigt många farmare idag egentligen fem före bankrutt. Kostnaderna började stiga redan i augusti i fjol och efter nyår började det eskalera, och Putin lade egentligen sista spiken i kistan.

Tobias Dahlblom skräder inte orden: äggproducenterna sitter på pottan vad gäller branschens lönsamhet. Kostnaderna är höga och betalningen släpar efter.

– Visst nu har vi ju fått upp äggpriserna men det tog väldigt länge. Det var i slutet av februari som första höjningen kom och den var mycket blygsam.

En större höjning kom i slutet av april men fortfarande löser det inte problemet med att pengarna i hönsbranschen börjar ta slut.

För det är inte bara äggproducenterna som kämpar med ekonomin. Också broilerindustrins lönsamhet är i botten på grund av de höga kostnaderna.

Krisen kan leda till konkurser, det kan leda till nedskalad eller tillfälligt avbruten produktion

Hanna Hamina

Fjäderfäindustrin kan stå inför att flera företag, stora som små, kommer gå i konkurs, säger Hanna Hamina, verksamhetsledare på Fjäderfäförbundet.

– Krisen kan leda till konkurser eller åtminstone kontrollerad avveckling av verksamhet, det kan leda till nedskalad eller tillfälligt avbruten produktion, men där finns avtal som måste följas och då kan en del tvingas fortsätta trots att det inte är lönsamt, säger Hamina.

För fjäderfäindustrin, som inte på samma sätt som det övriga jordbruket är beroende av stödpengar, finns bara en lösning – höjda producentpriser på broiler och ägg.

Fjäderfäindustrin har på ett inom jordbruket unikt sätt lyckats fungera enligt marknadsekonomiska regler, och de små stöd som branschen får går inte till produktionen.

Tobias Dahlblom säger att så vill han att det ska förbli, och han hoppas att andra jordbruksinriktningar också kunde nå en sådan situation, även om det är osannolikt. Han tillägger att Kvarnfors gård liksom många andra gårdar med andra djur än kor får jämförelsevis lite stöd, eftersom stöden baserar sig på en referensmängd från 2008.

– Vi vill ha en produktion som lönar sig, som baserar sig på inkomster och utgifter och inte stödformer. Jag vill gärna se att jordbruket skulle vara utan stöd och att vi skulle få betalt för produkten, säger Dahlblom.

Han anser att all byråkrati bara är en enorm, onödig kostnad.

Hanna Hamina hoppas att lönsamhetskrisen kan lösas utan att lagstiftningen måste ses över, och att handeln och industrin kan komma överens om en lösning.

"Diktatur på matmarknaden"

I slutet av maj låg kilopriset på ägg från frigående höns som producenter som Dahlbloms får betalt på 1 euro och femtio cent. Det är inte tillräckligt, anser Tobias Dahlblom och Hanna Hamina, och dessutom är det en värld ifrån vad äggen kan kosta i affären.

– När man tittar på priset i affären då så tar affären lika stora påslag som producenten och packeriet får tillsammans. I mina öron så är det ju helt horribelt, säger Dahlblom.

– Det är ju klart att det är en form av diktatur på matmarknaden, och det är ju girigheten som styr och inte något annat, säger han, och tillägger att han med oro ser på handelns makt över lantbruket.

Till exempel är han inte en vän av att handeln genom markköp gett sig in i också produktionen av varor, och att marken ofta köps av producenter som tvingas sadla om på grund av den dåliga lönsamheten.

Lönsamhetskrisen slår hårt mot fjäderfäindustrin och speciellt äggproduktionen, som är mitt i en strukturomvandling där man frångår burar, en process som inleddes redan för tio år sedan men som innebär slutet på burarna senast 2027.

Både EU och handeln driver på utvecklingen, enligt Hanna Hamina på grund av att folket vill att hönsen ska få det bättre, och man hoppas att friare levnadsförhållanden ska leda till det.

Samtidigt har samhället beställt en energiomställning mot mer förnybar energi, så att utsläppen ska minska. De här extrakostnaderna innebär att alla företag inte kommer att klara sig.

Mindre men existerande klimatbekymmer

Klimatfrågan är mindre akut inom hönsindustrin än på många andra håll. Utsläpp kommer det nog också från ägg och broiler – en portion fjäderfä innebär fortfarande elva gånger så mycket växthusgaser som till exempel en portion bönor, men det är betydligt mindre än för kossor.

En annan fråga har varit den direkta miljöpåverkan – hönsens fosfor- och kvävestinna avföring har skapat stora problem i Finland och för Östersjön överlag, men det problemet har man redan till stora delar åtgärdat, eller åtminstone på väg att åtgärdas.

Samtidigt är fjäderfäsektorn en del av ett mer och mer fungerande kretslopp, som minskar på importerad gödsel, till exempel.

– Vi lever nog i ett riktigt cirkulärlantbruk, då gödseln från fjäderfän används på åkrar där man odlar foder åt djur, säger Hanna Hamina.

Bonden i brytningstid

Spela upp